1515
Annons

Regeringen kan inte ha två linjer

LEDARE. Regeringssamarbetet vilar på en skör tråd sedan Liberalerna ställde ett ultimatum i migrationspolitiken. Förslaget om en ny humanitär skyddsgrund, där personer med en särskild anknytning till Sverige ska få utökade möjligheter att stanna, måste dras tillbaka. Annars spricker januariavtalet, och därmed budgetsamarbetet.

OLIKA BILDER. Innebörden av den nya humanitära skyddsgrunden skiljer sig åt beroende på vilken minister man lyssnar på.
OLIKA BILDER. Innebörden av den nya humanitära skyddsgrunden skiljer sig åt beroende på vilken minister man lyssnar på.Foto:Jonas Ekströmer/TT

Nyamko Sabunis utspel har följts av ett samstämmigt fördömande från januarikollegorna. Om Liberalerna gör slag i saken kan extraval inte uteslutas hotar Stefan Löfven. Partiet borde ”besinna sig”. Annie Lööf varnar för regeringskris. Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi hoppas att Liberalerna förstår hur viktigt januariavtalet är för Sverige. Speciellt i en pandemi.

Ett allvarligt läge för Sverige alltså, om man ska tro regeringen. Att riskera samarbetet blir än mer obegripligt när man lyssnar på hur Morgan Johansson (S) beskriver den nya humanitära skyddsgrunden. Det är bara en ventil. Inget annat än ”ett mikroförslag i marginalen på migrationspolitiken”. Det bör varken ryckas ut eller förstoras upp, enligt justitieministern. Varför skulle Liberalerna bråka om det?

Problemet är att det är svårt att veta vad, eller vem, man ska tro. Innebörden av förslaget skiljer sig åt beroende på vilken minister man lyssnar på. Enligt Morgan Johansson kan en person inte prövas enligt den nya skyddsgrunden om den inte tidigare haft uppehållstillstånd till följd av asylskäl (tvärtemot vad det står i regeringens förslag). Den humanitära skyddsgrunden ska enligt honom framför allt inte gälla dem som omfattas av gymnasielagen.

Så låter det inte på Märta Stenevi, regeringens nya bostads- och jämställdhetsminister. Personer som omfattas av gymnasielagen och har ett utvisningsbeslut ska kunna prövas enligt den humanitära skyddsgrunden. På frågan hur hennes tolkning går ihop med justitieministerns svarar Stenevi att man ska diskutera ”förfiningarna”.

Att Liberalerna markerar mot röran är förståeligt. Till och med Migrationsverket vill ha förtydligande i hur man ska tolka det nya regelverket. Givet ministrarnas olika versioner lär regeringen stöta på problem redan där, innan Liberalerna hinner bli ett. Med all press som nu riktas mot Nyamko Sabuni är det den riktiga komiken. Det största hotet mot regeringen kommer fortfarande inifrån.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från AccountorAnnons

Planering minskar fastighetsägares administration

Fastigheter med många bolag i koncern har ofta kapacitetsutmaningar på våren. Kompetenskraven för att hantera ränteavdragsbegränsningar eller skatteoptimera fastigheterna är höga. Har du haft det tufft i vår, börja planera hösten redan nu.

Anna Rosengren, Senior advisor på Accountor där hon hjälper många fastighetsbolag med ekonomiarbetet, har följande tips för din planering.

– Se över kompetensbehovet för administrationen under året. Utöver det vanliga ekonomiarbetet, planeras förvärv, omstruktureringar eller fusioner? Kartlägg företagets tillgängliga resurser och kompetens. Komplettera dina resurser med experthjälp vid tillfälligt svårare transaktioner. Se över dina ekonomiska flöden. Automatisera de ekonomiska flödena. Säkerställ att företaget gör rätt gällande hanteringen av moms och ränteavdragsbegränsningar, skatteoptimeringen av fastigheterna eller Inkomstskattprocessen. Här kan fastighetsbolaget och koncernen spara mycket pengar, så är du osäker kan det vara kostnadseffektivt att ta hjälp. 

Rätt kompetens för alla tillfällen är en utmaning för många

– Att ha en egen momsspecialist, en skattespecialist och en koncernspecialist går oftast inte att motivera för ett fastighetsbolag. Men vi har det på Accountor. Jag och mina kollegor gör endast detta för olika fastighetsbolag, vi är därmed spetsigare i vår kunskap än personer som är allmänkunniga inom ekonomi. Det är vårt jobb att alltid vara uppdaterade på alla nya regler inom t ex momsområdet och se till att våra kunder använder reglerna på det för dem mest förmånliga sättet, säger Anna. 

Accountor försöker ständigt förändra processerna till det bättre och ligger i framkant gällande automatisering av flöden. De ser till så man arbetar effektivt med sin ekonomi. 

– Många företag tycker att de har en effektiv process och är ganska digitala. Men jag har sett att vi ofta kan göra stor skillnad genom att göra ytterligare effektiviseringar. Många fastighetsbolag är dessutom för små för att ha både de effektivaste processerna och de bästa systemen. När vi samarbetar kan de följa med på våra system och utarbetade processer och får på så sätt en liknande position som större fastighetsbolag. Vi har specialistkompetens och ger gärna råd och stöd till våra kunder i komplexa frågor. Vi är t ex bra som stöd vid förvärv och försäljningsprocesser. Till de fastighetsbolag som haft det svårt att hinna med årshanteringen på våren vill jag avsluta med att säga: Oavsett om det är för ett specifikt tillfälle, eller en större del av arbetet, lämna bort dessa arbetsuppgifter till experter, så kan du ägna er åt annat. 

Läs Accountors information till fastighetsägare här. 

Om Accountor:
Accountor är en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR. I Sverige stöttar 300 anställda på 8 orter företag med tjänster som innebär trygghet, avlastning, rådgivning, långsiktighet och tillfälle att utvecklas. Accountor har specialistkompetens inom fastighetsekonomi och hjälper företag till en mer effektiv ekonomi och effektivare processer.

Läs mer om Accountors tjänster här. 

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

Sabotera inte för oljebolagen

Medan hushållen i väst knäar under bördan av stigande energikostnader gör olje- och gasföretagen rekordvinster.

FEL VÄG. Att straffbeskatta oljebolag, som FN vill, riskerar bara att förvärra energikaoset.
FEL VÄG. Att straffbeskatta oljebolag, som FN vill, riskerar bara att förvärra energikaoset.Foto:Carina Johansen

Brittiska BP tredubblade sin vinst till 9,3 miljarder dollar under andra kvartalet i år jämfört med motsvarande period i fjol. Samma starka utveckling hade norska Equinor, vars nettovinst ökade till 6,8 miljarder dollar.

Det väcker blandade känslor att oljebolagen, rent krasst, profiterar på kriget i Ukraina. Den norska regeringen har genom olje- och energiminister Terje Aasland sagt att detta är ett tillfälle ”då det inte är roligt att tjäna pengar”. I förra veckan gick FN:s generalsekreterare António Guterres ut och uppmanade regeringar att straffbeskatta oljebolagens vinster.

”Denna groteska girighet straffar de fattigaste och mest utsatta människorna, samtidigt som de förstör vårt enda gemensamma hem”, sa Antonio Guterres, enligt BBC.

Att beskatta oljebolagens vinster ännu mer riskerar att förvärra energikaoset. Beslutfattare i väst bör i stället fokusera på hur bolagen så snabbt som möjligt kan förmås att investera vinsterna så att produktionen av olja och gas kan öka. Ett större utbud skulle pressa priserna och sänka energinotan för de hårt prövade hushållen.

Men framgångsrika oljebolag behövs också av andra skäl. 

Ska väst klara av att göra sig oberoende av rysk energi behövs mer olja och gas från pålitliga länder, som USA, Norge och Storbritannien, där några av världens största oljebolag har sina huvudkontor. Om de ländernas regeringar börjar straffbeskatta oljebolagen – Storbritannien har redan fattat beslut om en engångsskatt på 25 procent – riskerar investeringarna att bli lidande. 

Omställningen till förnybar energi kräver också olja och gas under en övergångsperiod. Det är lätt att tro – i synnerhet när man hör Sveriges energiminister Khashayar Farmanbar – att vindkraft till havs är en snabb lösning på energiproblemet. Det är det inte. Ledtiderna från beslut till färdig vindpark är i bästa fall sex år.

Investeringar i prospektering och produktion av olja och gas har varit eftersatta i flera år. Med dagens höga vinster finns en möjlighet att ändra på det. När vi som mest behöver mer olja och gas från länder i väst är straffskatter fel väg att gå.

 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera