1515

Regeringen inför dold subvention till vindkraften

Regeringen ger Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut stamnätet till vårt sjöterritorium för att underlätta utbyggnaden av vindkraft till havs.

VINDKRAFT. Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) och energiminister Anders Ygeman (S) presenterade på torsdagen ett nytt uppdrag till Svenska kraftnät om att underlätta för utbyggnaden av vindkraft till havs. I praktiken är det en onödig subvention.
VINDKRAFT. Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) och energiminister Anders Ygeman (S) presenterade på torsdagen ett nytt uppdrag till Svenska kraftnät om att underlätta för utbyggnaden av vindkraft till havs. I praktiken är det en onödig subvention.Foto:Robin Ek/TT

Det meddelade Anders Ygeman och Per Bolund på torsdagen. Enligt de rödgröna ministrarna kommer åtgärden både att mildra effektbristen i södra Sverige och öka möjligheten att nå målet om 100 procent förnybar el till 2040.

Det må låta som en rimlig åtgärd, med tanke på hur långsamt utbyggnaden av vindkraft går i dag. 

Men i praktiken handlar det om en typ av subvention i form av minskade anslutningsavgifter för havsbaserade vindkraftsprojekt, vilket är fel väg att gå.

För problemet är ju inte att projektörer tycker att det är för dyrt att bygga ute till havs som förutsättningarna ser ut i dag, när de själva får stå för anslutningen till stamnätet.

I så fall hade ju inte ansökningar motsvarande tre gånger den svenska elkonsumtionen legat på kö hos Svenska kraftnät, och då pratar vi bara södra Sverige.

Att det händer så lite beror på annat. 

Framför allt beror det på att Försvarsmakten säger nej med hänvisning till rikets säkerhet, vilket är svårt att argumentera emot. 

Och precis som i andra uppmärksammade tillståndsärenden i Sverige sätter miljölagstiftningen stopp, med Natura 2000-områden och långa, oberäkneliga tillståndsprocesser.

Det är detta som måste åtgärdas om det ska bli fart på byggandet av vindkraft till havs.

Regeringens utspel är ett uppenbart försök att visa handlingskraft under den rådande energikrisen. Vi kan räkna med att S och MP kommer att framhäva vindkraftsutbyggnaden i kommande diskussioner om kärnkraften, nu när man tycker sig ha säkrat ersättningsproduktion.

Men i praktiken är det här en konstig prioritering, som dessutom lär bli dyr för elkonsumenterna. 

Ökade kostnader för Svenska kraftnät innebär i förlängningen höjda avgifter för slutkunderna, vilket ministrarna glömde nämna. 

Man nämnde inte heller att en majoritet av remissinstanserna sagt nej till förslaget under vårens remissrunda.

Det skulle vara betydligt bättre om regeringen låter Svenska kraftnät fokusera på de akuta stamnätsbrister som blottlagts i överföringskapaciteten från norr till söder, med tanke på de enorma elprisskillnaderna.

Regeringen bör dessutom snabba på den ”havsplan” som håller på att tas fram, där lämpliga platser för vindkraftsbyggen ska pekas ut, likt det danska systemet.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?