1515

Regeringen i vägen för näringsfrihet

LEDARE. Hundratals demonstranter från runt om i Sverige har i dagarna strömmat till västkusten. I centrum för pådraget står Preems planerade utbyggnad av sitt oljeraffinaderi vid Brofjorden norr om Lysekil, ett raffinaderi som skapat polariserade åsikter sedan det öppnade 1975.

NÄRINGSFRIHET. Att regeringen lägger sig i oberoende domstolars beslut, så som i fallet om Preemraff, tillför en ny dimension av osäkerhet för företag som vill expandera.
NÄRINGSFRIHET. Att regeringen lägger sig i oberoende domstolars beslut, så som i fallet om Preemraff, tillför en ny dimension av osäkerhet för företag som vill expandera.Foto:Thomas Johansson/TT, Thomas Johansson/TT, Thomas Johansson/TT

Alla var de på plats för att visa vilken sida de står på i den minst tre dagar långa förhandlingen om utbyggnaden som inleddes under tisdagen i Mark- och miljööverdomstolen. Tidigare instanser har sagt ja till att ge Preem miljötillstånd, men tillståndet har överklagats av miljöorganisationer.

Vad överdomstolen kommer fram till blir dock enbart en rekommendation. Sedan augusti i fjol ligger nämligen beslutet om utbyggnaden hos regeringen, som för första gången tog kontroll över ett miljöärende av klimatskäl.

Isabella Lövin har motiverat ingripandet med att utbyggnaden försvårar Sveriges möjligheter att nå Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp 2045. Enligt Preem beräknas utbyggnaden öka koldioxidutsläppen med en miljon ton per år.

Att ställa sig i vägen för näringslivets investeringar är i sig ett anmärkningsvärt beslut från regeringens sida. Anläggningen som väntas kosta 15 miljarder kronor ska bland annat möjliggöra användandet och produktion av förnybara råvaror och drivmedel. Preem menar att den ökade produktionen av förnybart delvis väger upp utsläppsökningen genom att i stället minska utsläppen i användarledet.

Till saken hör även att Preems raffinaderier tillhör de mest energieffektiva. De släpper ut 21 procent mindre koldioxid än genomsnittet i Västeuropa. Genom att stoppa utbyggnaden förhindrar man att just Preems utsläpp ökar, men inte att utsläppen ökar från ett mindre energieffektivt raffinaderi i stället.

Till råga på allt täcks klimatkostnaden av Preems utsläpp genom EU:s utsläppshandel. Systemet med utsläppsrätter ska säkerställa att utsläppsminskningar sker på ett effektivt sätt, ett system som regeringen nu anklagas för att underminera.

Regeringen låter sina klimatnationalistiska skygglappar stå i vägen för såväl näringsfriheten som globalt klimatansvar. Det tillför även en ny dimension av osäkerhet för företag som vill expandera att regeringen tar sig frihet att själv gå in i de fall inte oberoende domstolars beslut passar den.


Innehåll från EurocardAnnons

Se upp för kvittofällan – därför missar företag att digitalisera

Ila Sabet Bergström, chef för Sales & Customer Relationships på Eurocard.
Ila Sabet Bergström, chef för Sales & Customer Relationships på Eurocard.

Många företag fortsätter att hantera papperskvitton därför att de tror att är dyrt och krångligt att digitalisera sin kvittohantering.

– Det är en vanligt missuppfattning, men faktum är att besparingen kan bli mycket större än kostnaden, säger Ila Sabet Bergström, chef för Sales & Customer Relationships på Eurocard.

Läs hela studien här 

Eurocard har genomfört en studie som kartlägger kvittohanteringen i 235 nordiska organisationer. Den visar att det ofta är stor skillnad mellan hur företagsledningar och de som arbetar dagligen med kvittohantering ser på möjligheterna och fördelarna med att arbeta mer digitalt.

– Det finns ett glapp mellan hur chefer och de som arbetar dagligen med kvittohantering ser på möjligheterna. De som arbetar närmast systemen upplever tydligt bristerna med att hantera papperskvitton manuellt och har därför ofta lättare att se fördelarna med att arbeta mer digitalt, säger Ila Sabet Bergström.

Men studien visar också att en manuell kvittohantering påverkar flera delar av företaget negativt, exempelvis att motivationen minskar hos enskilda medarbetare, och att risken för bedrägeri ökar.

– Denna kunskap är dock inte så utbredd ännu, och därför har det också varit svårt för företagsledningar att göra en korrekt bedömning av hur lönsam en digital kvittohantering egentligen är för företaget, säger hon.

Enligt studien är det framförallt tre orsaker som gör att företagsledningar väljer att inte digitalisera sin kvittohantering:

1. Det kostar för mycket

– Då tar man enbart hänsyn till vad förändringen kostar, och glömmer vad det i dag kostar företaget att arbeta med ineffektiva processer och system. I studien finns en lättöverskådlig beräkningsmodell som ger en bra överblick över hur stor den existerande kostnaden faktiskt är, säger Ila Sabet Bergström. 

2. Svårt att integrera med befintliga it-system

– Generellt sett är det inga problem för ett företag att integrera ett digitalt kvittohantertingssystem med befintlig it-struktur, då de flesta kvittohanteringssystem redan är ihopkopplade med de olika ekonomissystem som finns i Norden. 

3. Frågan är lågt prioriterad

– Företagsledningar tycker ofta att de potentiella besparingarna i kvittohanteringsprocessen är för små. Då underskattar man den positiva påverkan detta område faktiskt kan ha på verksamheten. Studien visar att medarbetare på företag med ett digitalt utvecklat kvittohanteringssystem är mer motiverade och mer benägna att följa legala regelverk. Dessutom minskar en digital hantering av kvitton risken för bedrägerier, jämfört med en helt manuell hantering, säger hon. 

Digitalisera kvittohanteringen? Läs mer om Eurocards lösning Smarta kvitton 

 

 

 

 

 

 

Mer från Eurocard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Eurocard och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?