1515
Annons

Regeringen bränner olja i sommarhettan

LEDARE. En värmebölja har svept in över Sverige. SMHI har tidigare i veckan varnat för mycket höga temperaturer, i delar av landet kan det bli uppemot 34 grader.

KARLSHAMNSVERKET. Förbränningen av olja gör verket till en koldioxidtung verksamhet som särskiljer sig från Sveriges annars nästintill utsläppsfria elproduktion.
KARLSHAMNSVERKET. Förbränningen av olja gör verket till en koldioxidtung verksamhet som särskiljer sig från Sveriges annars nästintill utsläppsfria elproduktion.Foto:Pressbild från Uniper.

Under varma sommarmånader likt den här går i regel både elförbrukningen och priset på densamma ned. Inte i år. I den ovanliga högsommarvärmen har Sverige börjat elda med olja och importera fossil el från Baltikum för att säkra elförsörjningen.

Det var i tisdags som elbolaget Uniper meddelade att det plötsligt blivit lönsamt att sätta Sveriges reservkraftverk, Karlshamnsverket, i drift. Det producerar el genom förbränning av olja och tas i bruk vid effektbrist - något som vanligtvis inträffar under vintermånaderna när kylan tränger på och elförbrukningen ökar. Den fossila förbränningen gör det till en koldioxidtung verksamhet som särskiljer sig från Sveriges annars nästintill utsläppsfria elproduktion. 

Att verket startat upp den här junimånaden beror på att det råder effektbrist i södra och mellersta Sverige. Det har fått elpriset att rusa. För torsdagen steg dagspriset för de två områdena med 85 procent jämfört med onsdagen. Som högst var noteringen över 2 kronor per kilowattimme, en nivå som inte skådats under sommarmånaderna sedan 2011.

Skillnaden i södra och mellersta Sverige gentemot den norra delen av landet är markant. Där finns just nu en trygg elförsörjning från vattenkraft, med välfyllda vattenmagasin. Så sent som i slutet av maj meddelade Vattenfall att den snörika vintern väntades skapa en stark vårflod i takt med varmare temperaturer, något som spåddes ge rekordlåga elpriser under sommaren.

Den goda tillgången i norr kommer dock inte landets sydliga regioner till del, där elproduktionen gått på sparlåga. Vinden viner inte i samma utsträckning, den instabila vindkraften har stannat av. Vårens låga elpriser gjorde att lönsamheten i kärnkraft utmanades, vars reaktorer är lokaliserade i södra och mellersta Sverige.

Överföring från norr till söder hindras av kapaciteten i nätet. Att dess stabilitet inte kan garanteras är inget annat än ett fatalt misslyckande. Investeringar för att stärka nätet är enligt Svenska kraftnät planerad, och kommer pågå under 20 år. Men en fungerande leverans av el kan inte dröja.

En av reaktorerna som påverkades vid vårens prisfall var Ringhals 1. Den låga lönsamheten gjorde att Vattenfall skrotade planen på att återstarta reaktorn efter ett driftuppehåll tidigare i år. I stället skulle uppstarten ske efter sommaren, och pågå fram tills årsskiftet när reaktorn stängs ned för gott.

Genom ett avtal med Svenska kraftnät drar Vattenfall igång elproduktionen från Ringhals 1 den 1 juli för att säkerställa elförsörjningen i hela landet. Det beräknas stabilisera marknaden kortsiktigt, men den nalkande nedstängningen ger skäl till oro. Den planerbara el som ges av kärnkraften är vindkraftens stora akilleshäl. Det är en svaghet som inte går att förbise i ljuset av det sviktande elnätet, oaktat hur välfyllda norra Sveriges vattenmagasin är.

Den senaste tidens stormiga utveckling på elmarknaden var inte nog för att vända den knappa majoritet - 174 mot 173 - som i januari röstade mot en förlängd drift av Ringhals. S, C, V och MP röstade i tisdags mot ett initiativ från KD om att stoppa nedstängningen.

Det är ett svek, både mot södra och mellersta Sverige, vars långsiktiga elförsörjning är otrygg, men också mot klimatet. Det hamnar på dessa partier att stå till svars för hur elbehovet ska kunna tillgodoses, nu och framgent. Det är inget annat än hyckleri att partier som säger sig vilja minska utsläppen samtidigt intar en position som innebär förbränning av olja och större import av fossil el.

Att stora delar av Sverige 2020 upplever elbrist borde vara fullkomligt oacceptabelt. Likaså de utsläpp från smutsig elproduktion som hade kunnat undvikas. Di har tidigare avslöjat att Ringhals 1 med låga investeringar kan drivas till 2036. Att stänga ned kärnkraften har alltid varit en dålig idé, med dagens blottlagda brister vore det en katastrof.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Viktigt att ha järnkoll på blankarna

Blankning är ett av placerarnas redskap för att skapa avkastning. Det sker genom att man lånar aktier mot en avgift, säljer dem för att senare köpa tillbaka dem till ett lägre pris. Om allt går blankarens väg, vill säga.

OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.
OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.

Blankning är en självklar del av en väl fungerande marknad. Nästan all blankning sker i det tysta och syns bara i Finansinspektionens blankningsregister. Men vissa aktörer motiverar sin bristande tilltro till ett bolag offentligt. 

 För bolagen som drabbas kan den negativa uppmärksamheten bli ödesdiger. På onsdagen blev kommunikationsappen Truecaller föremål för en publik blankarattack. Precis som i fallet med fastighetsbolaget SBB är det investeraren Viceroy som ligger bakom. Viceroy hävdar bland annat att Truecaller bryter mot dataskyddsförordningar och undviker skatt.

Påståendena är allmänt hållna, vilket gör dem svåra för andra investerare att verifiera och för Truecaller att avfärda. Själva idén med Viceroys agerande verkar vara att skapa osäkerhet och få ägare att sälja aktien så att kursen sjunker (och blankningen blir lönsam). Det blir ett slags självuppfyllande profetia.

SBB:s vd och huvudägare Ilija Batljan hävdar att Viceroys handlande är kriminellt. Att det är en fråga om marknadsmanipulation. Han har försökt att få Finansinspektionen att granska agerandet men myndigheten har inte sett sig föranledd att gå vidare med SBB:s anmälan.

Men när är agerandet att betrakta som kursmanipulation? 

”Gör man en blankarrapport i syfte att påverka handeln är det brottsligt. Håller man sig analytisk och saklig, utan överdrifter och värdeord och har underlag för sina påståenden, kan det återspegla en genuin uppfattning hos den som skriver rapporten”, sa Jan Leopoldson, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, till Di i somras.

Blankningen kan alltså fylla en viktig upplysande funktion – förutsatt att det finns underlag för vad som påstås. Den som frågar Truecaller och SBB skulle få höra att påståendena är grundlösa och att syftet bara är ett: att pressa ned aktiekursen.

Tillsynsmyndigheterna har här ett stort ansvar. Den tilltagande blankaraktivismen måste granskas noga. Vad som är okej och inte bör inte vara en tolkningsfråga. Tveksamma fall måste alltid granskas. Ytterst handlar det om förtroendet för marknaden.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera