ANNONS:
Till Di.se
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Lotta Engzell-Larsson: Gör om lagen om styrelsearvoden

  • Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

Ledare. Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) skattebeslut i juni förra året underminerar rekryteringen av styrelseledamöter. 

Det är slutsatsen i Di:s artikel på torsdagen. Enligt en enkät, som gjorts av Styrelseakademien, Ersättningsakademien och konsultfirman Novare Pay, har skattebeslutet fått åtta av tio styrelseledamöter att minska antalet uppdrag. 

Det gör de därför att deras ekonomi inte går ihop med den nya tolkningen av skattereglerna. Effekten blir att det blir svårare för bolagen att hitta erfarna, fristående ledamöter.

Domslutet går tvärt emot den intention lagstiftaren hade när reglerna ändrades 2008 till att under vissa omständigheter tillåta fakturering av styrelseuppdrag. Utan nya politiska beslut gör domstolen plötsligt en egen ny rättstolkning av reglerna. HFD är synbart ute efter att stoppa vad den ser som omvandling av tjänsteinkomster till kapitalinkomster. 

Men för att inte slå mot hela konsultbranschen, där alla fakturerar via bolag, skjuter HFD in sig på att styrelseledamöter är "personligt ansvariga" och därför bör deras inkomst enligt äldre praxis beskattas som lön.

Domstolen bortser då från att även andra "personligt ansvariga", exempelvis läkare, advokater och revisorer, borde hindras från att fakturera. Det vore intressant att se detta prövas rättsligt.

HFD bortser också från att en styrelseledamot som får lön som beskattas som tjänst saknar all den formella trygghet en anställd har, saknar tjänstepension och sjuklön och kan sparkas när som helst utan motivering.

Den gamla bilden är att styrelser befolkas av pensionerade eller aktiva vd:ar/specialister. I det första fallet anses de ha sitt på det torra, i det andra har de en annan fast försörjning. Men så ser det inte ut längre. 60 procent av de knappt tusen ledamöter som deltog i enkäten ovan är mellan 41 och 60 år. Många hoppar av en vd-karriär i förtid och ersätter den med en styrelsekarriär. De måste alltså kunna försörja sig. 

Om avhoppen blir så många som enkäten antyder blir det svårare att hitta erfarna oberoende personer till styrelserna. Man kan tycka att det i själva verket är bra om uppdragen sprids på fler personer. Men skattebeslutet innebär en brain drain och är rättsligt tveksamt. Regeringen bör därför gripa in och via lagstiftning – återigen – tydliggöra vad som ska gälla.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies