Reformera Las med småföretag i fokus

LEDARE. Arbetsrätten är sannolikt den mest eldfängda frågan i januariöverenskommelsens nya partilandskap. Socialdemokraterna är trängda mellan samarbetspartierna å ena sidan och LO och V å den andra.

TILLSPETSAT LÄGE. Karl-Petter Thorwaldsson är hårt pressad internt i Las-frågan, och Jonas Sjöstedt har lovat fälla regeringen om arbetsrätten ändras. Bilden är från i höstas, då en LO-ordförande för första gången höll tal på en V-stämma.
TILLSPETSAT LÄGE. Karl-Petter Thorwaldsson är hårt pressad internt i Las-frågan, och Jonas Sjöstedt har lovat fälla regeringen om arbetsrätten ändras. Bilden är från i höstas, då en LO-ordförande för första gången höll tal på en V-stämma.Foto:Henrik Brunnsgård/TT

Det står bland annat att det ska införas tydligt utökade undantag från turordningsreglerna. Arbetsmarknadens parter ska ges en chans att förhandla om detta, och det pågår. Om de kommer överens ska förslagen från en statlig utredning, som också pågår, inte genomföras.

Frågan kan orsaka en politisk explosion, och i så fall kan den komma från flera håll.

* Flera LO-förbund, som Transport och Byggnads, är kritiska till januariöverenskommelsen. En betydande grupp, däribland Kommunal, har tagit avstånd från förhandlingarna om arbetsrätten. LO:s mandat är därmed utomordentligt försvagat.
* Jonas Sjöstedt sa, när han släppte fram Stefan Löfven som regeringsbildare, att om två frågor genomförs fäller han regeringen: ”Rör inte arbetsrätten och inför inte marknadshyror, för då smäller det!”
* Partier till höger om regeringssamarbetet kan mycket väl motsätta sig brutala reformer av arbetsrätten, antingen för att de vill fälla regeringen på vilken fråga som helst, eller för att förändringarna riskerar att bli en kaosreform à la Arbetsförmedlingen.

I potten ligger några maktrelationer: LO:s finansiering till S. Socialdemokraternas eftergift till främst Centerpartiet (januariöverenskommelsen). Januaripartiernas behov att räkna med att minst ett annat parti inte går emot dem.

Så finns också själva sakfrågan. Behöver arbetsrätten förändras, och i så fall hur? Det borde handla om en avvägning mellan anställningstrygghet och rätt till omställningsåtgärder. Förståndiga fack inser att omställning är viktigare än en ibland falsk trygghet. Andra delar av fackföreningsrörelsen värdesätter mer att kunna ta bra betalt för uppsägningar.

En underskattad formulering i januariöverenskommelsen är att en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter ska upprätthållas. Detta borde dock förutsätta att det råder balans i dag. Arbetsrätten är anpassad för de stora arbetsgivarna, och för förändringar som hänger samman med konjunktur och marknad. Det är inte svårt att säga upp personal på grund av vikande efterfrågan. Det är tvärtom lättare än i flera andra jämförbara länder.

Men för den mindre arbetsgivaren som har någon anställd som inte fungerar är det svårt. Antingen får man ”fabricera” en arbetsbrist och laborera med nya ”turordningskretsar”, vilket endast de stora har resurser att göra, eller så kommer det att bli dyrt. Att säga upp någon vid sidan av turordningsreglerna kan leda till en tvist om de skäl arbetsgivaren anför, och under alla månader eller år som det tar innan frågan har avgjorts rättsligt måste arbetsgivaren betala lön.

Detta är inte bara ett uppsägningshinder, utan kanske främst ett anställningshinder. Steget att göra sin första anställning är stort nog, och det är stort också att anställa fler. Arbetsgivare gör kanske en riskanalys och avstår – och väljer i stället att samarbeta avtalsvis med andra arbetsgivare eller kör hela rasket med bemanningsföretag. För de små företagen kan man sannerligen fråga sig om det råder balans på arbetsmarknaden just nu. Möjligheten till provanställning och tillfälliga anställningsformer förändrar inte denna frågeställning, att det är mycket svårt att säga upp den som inte sköter sitt jobb, något som kan uppstå långt in i en anställningsrelation.

Detta handlar om det centrala begreppet ”saklig grund” i Las, och därtill några decenniers praxis i Arbetsdomstolen. När den pågående utredningen har börjat laborera med detta begrepp, och det också har berörts i de krisande förhandlingarna mellan parterna, blir det en uppenbar risk för oordning i både politikens värld och på arbetsmarknaden.

Meningen med de hårda formuleringarna i januariöverenskommelsen var att sätta press på fack och arbetsgivare att komma överens. Men i takt med att januarisamarbetet hotas även av andra orsaker minskar denna press.

Det kan göra att upplägget havererar. Och om ingen förändring sker drabbas inte bara de mindre arbetsgivarna, utan framför allt dynamiken på arbetsmarknaden och därmed samhällsekonomin.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från MediCheckAnnons

Så får du rätt behandling mot svåra folksjukdomen

Över en halv miljon svenskar har problem med sköldkörteln – men i många fall fungerar inte behandlingen.

– Tyvärr är det vanligt med fel behandling, ungefär 20 procent skulle behöva få annan hjälp än den som vanligtvis erbjuds. Men hos oss på MediCheck är det annorlunda säger Kenneth Ilvall, specialist inom allmänmedicin.

Kontakta Sköldkörtelkliniken här 

Sköldkörteln, som sitter på halsen, producerar hormoner som vår kropp behöver och är även viktig för ämnesomsättningen. Men hos drygt 500 000 svenskar har balansen sköldkörteln rubbats – vilket kan ge många olika besvär. Det är mycket vanligt med ständig trötthet, nedstämdhet och krånglande mage. De allra flesta som drabbas är kvinnor. Dessutom har uppemot 100 000 särskilt stor problematik.

– Ofta kan blodprover visa ett okej resultat innan sjukdomen bryter ut med full kraft. Därför är det viktigt att lyssna in vilka symptom patienten har och vara lyhörd när de inte stämmer in på andra sjukdomar. Man ska inte bara gå på provresultatet, säger Kenneth Ilvall och fortsätter:

– Man ska inte vara rädd som vårdpersonal att ta den extra tiden att ställa några djupare frågor för att utesluta sköldkörtelproblem. Annars finns risk att man får behandling för nåt annat.

Svårt att fånga upp signaler

Han blev intresserad av sköldkörtelsjukdomar tidigt i sin läkarbana. Det var över 15 år sedan och idag är Kenneth Ilvall specialiserad inom området.

– Jag träffade kvinnor ”mitt i livet” som hade svåra problem. Normalt sett är det en grupp som är relativt frisk och när vi hade många patienter i barnafödande ålder som uppvisade dessa symptom, förstod jag att det är en problematik som ofta missas. Patienterna förklarar gärna bort det med att ”man jobbar mycket just nu”, många är högpresterande och tvingar sig själva att bara köra på, fastän det uppenbart är något som är fel. Generellt är vården för de flesta av dessa patienter bra, men alla är inte lika duktiga på att fånga upp signalerna på att något faktiskt är fel, trots att proverna ligger inom referensvärdena, säger Ilvall.

Ett hinder är alltså att sätta rätt diagnos, ett annat är att patienterna reagerar olika på Levaxin – den medicin som oftast erbjuds vid sköldkörtelsjukdom.

– Ungefär 80 procent av patienterna svarar bra på den medicinen, men de återstående 20 procenten blir tyvärr ofta sämre och det är dem vi måste lägga krut på.

Fler metoder finns

Enligt Kenneth Ilvall finns idag alternativa behandlingar av sköldkörtelsjukdom, men metoderna når sällan ut till patienterna:

– Det finns möjligheter att behandla på andra sätt, som det snabbverkande Liothyronin som är den aktiverade substansen. Samtidigt är det dyrare och ställer mycket högre krav på vården att hitta rätt dos, det ger i vissa fall effekter som inte alltid upplevs som gynnsamma, exempelvis hjärtklappning och svettningar. Dessa går oftast över och patienterna får ofta en positiv långtgående effekt, säger han och utvecklar:

– Jag tycker det är svårt att motivera varför den del av patienterna som inte kan behandlas effektivt med enbart Levaxin inte ska få testa Liothyronin. Detta ska förstås göras med stor försiktighet och i god dialog med patienten genom löpande uppföljningar, det är oftast här som det kan svikta i vården. Tiden räcker inte till.

Få hjälp – var du än bor

Genom sitt arbete hos Sköldkörtelkliniken på MediCheck kan Ilvall erbjuda sköldkörtelsjuka bedömningar, individuellt anpassade behandlingsplaner och uppföljningar. Vanligt är att patienterna sökt vård för besvären under lång tid utan att få rätt hjälp.

– Personligen tycker jag det är en jättebra idé att kunna erbjuda specialistkunskaper och en ”second opinion” vart man än bor i landet. Behovet finns ju i hela Sverige och då är digital vård ett riktigt bra komplement.

Kontakta Sköldkörtelkliniken här

 

Mer från MediCheck

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med MediCheck och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?