ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Rätt med misstroende mot ministern

  • Foto: Christine Olsson/TT

LEDARE. Vänsterledaren Jonas Sjöstedt har fått med sig oppositionen på sitt misstroende mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Det kan leda till en regeringskris.

På torsdagen gick Vänsterpartiets två veckor långa tidsfrist för regeringen ut. V hade satt upp fem krav på förändringar i delprivatiseringen av Arbetsförmedlingen (AF). Den punkt där V stod längst ifrån regeringen och dess samarbetspartier var kravet att ta bort LOV, lagen om valfrihet, för brukare av förmedlingstjänster. Om regeringen inte lovade att underkasta sig kraven skulle V väcka misstroende mot arbetsmarknadsministern. 

När arbetsmarknadsminister Eva Nordmark klockan tolv presenterade den nya generaldirektören för AF, Maria Mindhammar, var det ännu inte klart hur V skulle agera. Det var tydligt eftersom Nordmark fortsatte sina försök att blidka V ”det finns inget LOV-tvång” (vilket inte stämmer med tidigare uttalanden), ”allt kommer inte LOV-as” och ”vi börjar nästa år testa matchningstjänsterna”. 

Det hjälpte inte. Vid riksdagens frågestund några timmar senare löpte Jonas Sjöstedt linan ut och väckte misstroendet mot arbetsmarknadsministern. För den som lyssnat på honom kommer det inte som någon överraskning.

För vänsterledaren har lika mycket stått på spel som för Nordmark, regeringen och C. Sjöstedt har sedan januariöverenskommelsen slöts mellan regeringen, L och C gång på gång upprepat att han inte tolererar att placeras på bänken.

I en intervju med DN i februari sa Jonas Sjöstedt att han inte har några problem med att stå sida vid sida med M, KD och SD, så länge det ger vänsterpolitik. Och i en debattartikel i Expressen för en vecka sedan skrev han: ”Vi har aldrig lovat Socialdemokraterna och Centern att de i lugn och ro ska få genomföra januariavtalet. Tvärtom. Vårt mål från dag ett har varit att stora delar av det aldrig ska kunna genomföras. Nu infriar vi det löftet.”

Strax efter Vänsterledaren berättat att han går vidare med misstroendet höll KD och M en presskonferens där de uppgav att de stöder honom. Men inte omgående. Regeringen fick en ny frist, till tisdag. M och KD ställer två krav. LOV ska tas bort, ”reformen kan inte vila på LOV...erfarenheten talar för att det fungerar dåligt på arbetsmarknadsområdet.” Och tidplanen ska förlängas, ”den är inte trovärdig”. SD har tidigare uppgett att de stöder ett misstroende. V får alltså massivt stöd.

Det är rätt av oppositionspartierna att väcka misstroende, av tre skäl.

* Regeringen har en tydlig majoritet i riksdagen emot sig. 

Regeringens samarbetsparti C drev en reformering, delprivatisering, av AF redan under alliansåren. De har drivit frågan vidare i Januariöverenskommelsen, och bundit upp regeringen trots att både MP och S är emot förändringen. M och KD har sällat sig till skeptikerna, de vill undvika att göra om de misstag som alliansregeringen gjorde. SD är principiellt för en förändring, men inte så brådstörtat. V har alltid varit en stark motståndare till vad de kallar ”kaosprivatiseringen”. Nu har dessa krafter enats.

* Reformplanerna har stora brister. 

C har rätt i att en förändring av AF behövs. Men partiet har varit lomhört för den konkreta kritiken om de privata inslagen. Det har inte funnits någon trovärdig plan, trots att C arbetat med frågan sedan 2012. Dessutom adresserar inte reformerna grundfrågan, det faktum att de arbetslösa domineras av utrikesfödda och lågutbildade.

* Januariöverenskommelsen.

Det går inte att avtala bort grundlagen, konstaterar M-ledaren Ulf Kristersson. Löfvens regering godkändes av riksdagen. Men grupperingen med stödpartierna C och L har ingen majoritet. En minoritetsregering behöver ha stöd i riksdagen. När den inte har det bör den vika sig, eller avgå. Januariöverenskommelsens omfattande krav, 73 punkter, har ökat svårigheterna att få igenom politiken. Man har fått både SD, vänstern och högern emot sig.

Det rimliga är att Löfven agerar som dåvarande socialförsäkringsminister Ulf Kristersson gjorde 2012. Han sade den 16 februari detta år att han inte tänkte genomföra riksdagens beslut om en återgång till de tidigare sjukskrivningsreglerna. När MP, V, S och SD då hotade med ett misstroendevotum mot ministern ändrade sig Kristersson.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer