ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Rätt att ge batterier Nobelpris

  • Foto: Alastair Grant

LEDARE. Amerikanska universitet har länge dominerat de vetenskapliga Nobelprisen. När Kina nu storsatsar på teknikforskning lägger de grunden för att finnas bland pristagarna om 20-30 år. Men priset bör inspirera till samarbete snarare än nationernas kamp.

Årets Nobelpris i kemi tilldelas John B Goodenough, M Stanley Whittingham och Akira Yoshino för utvecklingen av litiumjonbatterier. Beslutet är en absolut tonträff. Litiumbatterierna är en av vår samtids viktigaste upptäckter. De är mer miljövänliga än föregångarna, alkaliska och brunstensbatterier, de har låg vikt och klarar hög energitäthet. 

De första icke-laddningsbara litiumbatterierna introducerades på 1970-talet. Sedan dess har utvecklingen fortsatt. Med den ökade uppkopplingen i hela samhället, och bärbara elektriska konsumentprodukter som telefoner har litiumbatterier blivit helt centrala för att det moderna livet ska fungera. Framför allt har de möjliggjort en revolution inom fordonsflottan.

2003 grundades Tesla, med bilar som enbart går på batteri. De har sporrat andra bilproducenter, och initierat resan mot visionen om en helt elektrifierad fordonsflotta. Tesla använder Samsungs batterier, och de asiatiska batteribolagen, främst kinesiska och sydkoreanska, dominerar marknaden. 

Men europeiska biltillverkare är obekväma med det stora beroendet av Asien. Särskilt som det finns kapacitetsbegränsningar när efterfrågan ökar så snabbt och det kan bli brist på de metaller som ingår, litium, kobolt och nickel. Den svenska batteriproducenten Northvolt är en av de första europeiska aktörerna. Det kommer säkert fler.

Alla priser, inklusive Nobelpriset, har naturligtvis ett element av nyckfullhet. Men Nobelpriset säger ändå något om viktiga vetenskapliga framsteg och vilka som ligger i fram kant av utvecklingen. Här kan man konstatera att USA länge har stuckit ut. I år är två av tre kemipristagare verksamma vid amerikanska universitet, liksom två av de tre medicinpristagarna och en av tre fysikpristagare.

USA:s dominans är dock en bild av historiska forskningsframgångar. Asiatiska universitet växer i betydelse. När Kina nu storsatsar på teknikforskning lägger de grunden för en chans att vara representerade bland pristagarna om 20-30 år. 

Men framför allt bör priset inspirera till samarbete snarare än nationernas kamp. Ofta delar forskare från olika länder på priset. Framgångsrik forskning är som regel ett resultat av omfattande internationella samarbeten och idéutbyten. Det är i ett fritt, levande forskningsklimat som stora upptäckter görs. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies