ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Rånen mot ungdomar är en kris

  • Under det första kvartalet i år har 606 anmälningar om rån mot unga inkommit varav nära hälften rör barn under 15. Foto: JESSICA GOW / TT

Vissa brott är mer drabbande än andra. Vågen av rån på mycket unga är sådana brott. De sprider en hemsk stämning.

Brottsförebyggande rådets statistik, som bland andra SVT rapporterade om i veckan, visar på en kraftig ökning av rån mot personer under 18. Förra året var ett rekordår med 1 896 anmälningar.

2019 har börjat än värre. Under det första kvartalet i år har 606 anmälningar inkommit varav nära hälften rör barn under 15. Särskilt stark är ökningen i Stockholmsområdet.

Polisen vittnar om en utstuderad och återkommande metod. Förövarna är många och väljer ensamma offer på väg till eller ifrån skolan, omringar, hotar och kräver mobiltelefon, hörlurar, jackor, skor och kod till bankkort.

Reaktionen är lätt att höra i skolor och hem. Ungdomar drar sig för att cykla eller gå till skolan och känner sig osäkra på sina egna gator. Om det händer en i klassen kan det hända alla.

En förklaring till ökningen som lanserades i samband med nyheten är ungdomskulturens relativa dyra attribut. Även yngre tonåringar har fina kläder och dyra telefoner, varför den socioekonomiska klassklyftan syns. Men klassklyftor har funnits länge utan epidemier av ungdomsrån. Och relativ fattigdom behöver inte i sig utlösa brottslighet. Man kan röra sig i mycket fattiga miljöer utomlands utan att riskera rån.

Då ligger det nog närmare till hands att rånen är en del av den narkotikarelaterade ungdomsbrottslighet som härskar i de så kallade utsatta områdena och som rikspolischefen larmade om i höstas. Brå släppte tidigare i år en djupstudie om gängkulturen. Den ger en mycket mörk bild av en total normlöshet och dödlig kamp om territorier, marknader och status.

De som rånar ungdomar är själva unga och polisen vittnar häpnadsväckande nog att de ofta har stöd hemifrån för sin brottslighet (SVT 24/4.)

Det är bra om skola och socialkontoren fungerar bättre. Men här krävs en stenhård markering från rättsvårdande myndigheter och en bredare migrationspolitisk debatt. Sätt in ridande polis som i Nacka. Och inse att även denna brottslighet ytterst beror på alldeles för hård migrationsstress som skapar fattigdom och utslagning. Skolor klarar inte att utbilda barn under vilka omständigheter som helst.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies