1515
Annons

Rädda hållbarheten från planekonomin

Svenska företagare påpekar ofta hur enkelt det är att både starta och driva företag i USA jämfört med i Europa. 

Av allt att döma kommer det bli ännu mer komplicerat att vara europeisk företagare framöver. 

HÅLLBART FÖRETAGANDE? Den byråkratiska bördan hopar sig för europeiska företag, bland annat som en följd av EU-kommissionens olika hållbarhetsinitiativ och identitetspolitiska krav likt Blackrocks. På bilden syns EU-kommissionens Ursula von der Leyen.
HÅLLBART FÖRETAGANDE? Den byråkratiska bördan hopar sig för europeiska företag, bland annat som en följd av EU-kommissionens olika hållbarhetsinitiativ och identitetspolitiska krav likt Blackrocks. På bilden syns EU-kommissionens Ursula von der Leyen.Foto:Johanna Geron

En förklaring är den handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt som EU-kommissionen presenterade i mars 2018, och som nu börjat rullas ut. 

Det handlar om en rad initiativ som syftar till att EU ska nå sina ambitiösa klimat- och hållbarhetsmål. 

De är var och en lovvärda i sig, men sammantaget tornar de upp sig till en byråkratisk koloss som lär störa nattsömnen för många europeiska företagsledare.

På onsdagen träder den så kallade Disclosureförordningen i kraft, som reglerar hur fondbolag, försäkringsbolag och finansiella rådgivare ska redovisa hållbarhetsaspekter i sin verksamhet. 

Bolagen blir därmed skyldiga att lämna särskilda hållbarhetsupplysningar på sina hemsidor och innan avtal ingås.

Det här sker redan i Sverige som en följd av en lagstiftning som började gälla 2018. Fondbolagens förening har dessutom tagit fram en mall som hjälpt fondbolagen att leva upp till kraven. 

Men i och med att EU-regelverket träder i kraft upphör den svenska lagstiftningen att gälla. Vad som nu väntar är mer detaljerade regler som svenska bolag måste anpassa sig till. 

Det är på alla sätt rimligt med en EU-gemensam hållbarhetsredovisning. Såväl investerare som småsparare kommer lättare kunna utvärdera sina investeringsalternativ när europeiska fond- och försäkringsbolag använder samma språk och format. Det minskar dessutom risken för så kallad greenwashing. 

Det regelverk som börjar gälla på onsdagen är dock bara en ramförordning med förhållandevis luddiga krav. Nästa år väntas nivå två av förordningen, med betydligt striktare och ännu mer detaljerade regelverk. 

2022 rullas även den första nivån av EU:s utskällda taxonomi ut, som förutom finansmarknadsaktörer även kommer att gälla noterade bolag med över 500 anställda. Initialt, ska tilläggas. Gränsen väntas på sikt sänkas till 250 anställda och även onoterade bolag väntas omfattas. 

Förordningen innehåller kriterier för att bestämma när en ekonomisk aktivitet ska ses som hållbar och ska användas som en form av märkning av hållbara investeringar. 

Till att börja med omfattas enbart miljö- och klimataspekter, men framöver väntas även ”sociala” aspekter inkluderas. 

Intentionen är god. Med hjälp av taxonomins hållbarhetsmärkning är tanken att grönt kapital ska flöda till de bolag som gör läxan, och därmed fungera som incitament. 

Men i det förslag som EU-kommissionen lade fram förra året framgår med all tydlighet hur svårt det är att definiera begreppet hållbarhet. Under den månadslånga feedback-perioden kom över 46.000 synpunkter in till EU-kommissionen. 

Istället för att på det här viset snedvrida marknadskrafterna borde politikerna fokusera på att se till att det finns tydliga spelregler för regionens företag – att det finns lagstiftning som begränsar EU-ländernas utsläpp. Och att det kostar att bryta mot dem.

Även inom enskilda länder tar politiker nu steg för att tvinga in bolag under det paraply man kallar hållbarhet. I Tyskland introducerades i förra veckan ett lagförslag om att större bolag ska ta ansvar för hur globala underleverantörer följer miljöregler och mänskliga rättigheter. 

Bolagen ska se till att allt går rätt till, från att råvaror utvinns till att den färdiga produkten når slutkonsument. 

För ett bolag som Volkswagen handlar det om att genomföra risk- och konsekvensanalys för cirka 40.000 underleverantörer – och då pratar vi bara om det första leverantörsledet! 

Uppdagas brister måste de åtgärdas, annars väntar dryga böter.

Liknande regler uppges vara på gång från EU:s sida under 2021. Även i Sverige har det höjts röster om behovet av sådan lagstiftning.

Lägg till detta de identitetspolitiska krav på bolagsstämmor och utseendet på styrelser som Blackrock lanserat, utöver de klimatkrav som fondjätten sedan tidigare sjösatt.

Allt detta utgör ett allvarligt hot mot ett fritt företagande.

Innehåll från TorkAnnons

Att se till helheten - avgörande för hållbara produkter

Hållbarhet är ordet på allas läppar, men vad är egentligen en hållbar produkt? Reneé Remijnse, Sustainability Communications Director för Essitys Professional Hygiene förespråkar att det krävs mer än bara en ”grön märkning”.

– Hållbarhet är ett modeord som är lätt att använda. Men hållbarhet måste integreras i alla delar av ett företag, och alla delar av en produkt för att ha en positiv påverkan på planeten, människor och vinst. Vi kallar detta ”hållbar hygienhantering” med målet att designa produkter och tjänster som passar in i ett cirkulärt samhälle, uppfylla kundernas hygienbehov och stödja deras verksamhet, säger Reneé Remijnse, Sustainability Communication Director, Essity. 

Essity visar vägen

Hon säger att Essity har valt att ligga i framkant eftersom det är en viktig del av företagskulturen och strategin att bryta barriärer och driva hållbara innovationer.

– Redan 1992 började vi använda livscykelanalyser för att mäta miljöpåverkan. Sedan dess har Essity utvecklat hygienprodukter och tjänster från Tork för att minska miljöpåverkan i olika faser av livscykeln som: råmaterial, produktionsprocess, transport och avfallshantering. Essity arbetar också för ett nettonollutsläpp av koldioxid 2050.

Så bidrar produkter från Tork till att minska koldioxidpåverkan

Essity är först i världen med att producera mjukpapper utan fossila CO2-utsläpp för produkter från Tork vid produktionsanläggning i Lilla Edet. Men Tork jobbar även cirkulärt med produktinnovationer. Några exempel på det är: Tork Clarity skumtvål, som minskar vattenkonsumtionen vid användning och består till 99 procent av naturliga ingredienser. Tork PeakServe, handdukar som är komprimerade till 50 procent vilket minskar transportvolymerna. Tork Coreless toalettpapper utan hylsa, som reducerar både avfall och råvaruanvändning. 

Tork PaperCircle tjänsten minskar både avfall och CO2-utsläpp

Reneé Remijnse ger ytterligare ett exempel som hon säger är banbrytande: Tork PaperCircle – världens första återvinningstjänst för använda pappershanddukar. Genom att pappershanddukarna slängs i särskilda återvinningskärl kan dessa samlas in och återanvändas till nya pappersprodukter. Vilket reducerar koldioxidutsläppen för pappershanddukarna med 40* procent och mängden avfall.

– Den största utmaningen när vi skapade den här tjänsten var att involvera alla intressenter i kedjan. Från vår egen produktion till logistik, lokalvårdare och avfallshanterare. Men resultatet har blivit fantastiskt! Idag finns tjänsten i 14 länder och hjälper 35 miljoner människor att återvinna använda pappershanddukar.

– Det är ett bra exempel på tankeledarskap. Vi behöver vara smarta med våra produkter och hjälpa våra kunder att kommunicera vad återvinning kan bidra med, vilket skapar beteendeförändringar. Hållbarhet är inte längre ”Nice to have” utan ett måste. Människor vill ha hållbara produkter och jobba på hållbara företag, säger Reneé Remijnse. 

Hållbarhet ett måste

Ett påstående som styrks av marknadsundersökningen ”Tork Eco Office Research” som Essity genomförde i juni i år. Den visade att 42 procent av Sveriges kontorsanställda anser att deras kontor är för miljöovänliga och att 7 av 10 väljer arbetsplats utifrån företagets hållbarhetsarbete. Dessutom ville 92 procent av respondenterna återvinna mer på kontoret. 

– Med produkter och tjänster från Tork finns möjligheten att visa både anställda och kunder att du bryr dig om miljön, avslutar Reneé Remijnse.

 

* Resultatet från en livscykelanalys (Life Cycle Assessment, LCA) som utfördes av Essity Tork och verifierades av IVL, Svenska Miljöinstitutet, 2017, där estimat baserats på genomsnittsförhållanden inom EU och processerna som undvikits har tagits med i beräkningen.

 

Om Tork: 

Varumärket Tork, en del av det globala hygien- och hälsobolaget Essity, startades 1968 och är verksam på 110 marknader.

• Först i världen med storskalig produktion av mjukpapper utan fossila CO2-utsläpp.

• Först i världen med återvinningstjänst av pappershanddukar, Tork PaperCircle ®. Sluter cirkeln, minskar avfallet och koldioxidavtrycket från pappershanddukar.

Tork PaperCircle – världens första återvinningstjänst för pappershanddukar. | Tork SE 

Ett hållbart liv utanför hemmet med Tork | Tork SE 

 

Mer från Tork

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tork och ej en artikel av Dagens industri

Att vårda demokratin

På måndagen samlas den nya riksdagen efter valet. En talman ska väljas, utskottsplatser fördelas, utskottsordföranden ska utses och en rad ledamöter till internationella organ ska tillsättas.

MAKT. Även vi som står utanför den politiska processen och skildrar den har ett ansvar för demokratiska normer.
MAKT. Även vi som står utanför den politiska processen och skildrar den har ett ansvar för demokratiska normer.Foto:Fredrik Sandberg /TT

Av förhandsbeskeden att döma kommer Sverigedemokraternas ledamöter för första gången behandlas som likar. Fram tills nu har SD fått vara med ibland och ibland inte.

Även i regeringsbildningen är SD för första gången ett parti bland andra. Valen 2014 och 2018 gav en högerlutad riksdag men en vänsterregering eftersom de övriga högerpartierna inte ville och sedan inte kunde enas om att ta makten med hjälp av SD.

2022 års val gav också en högerlutad riksdag och vi får nu rimligen en högerorienterad regering. Det är en framgång för den parlamentariska demokratin men också ett stort ansvar för L, M, KD och SD.

Den oro som genom åren har funnits för vad SD:s inflytande innebär finns kvar och allt kan inte avfärdas som vänsterns maktpropaganda. SD har ett främlingsfientligt förflutet och väcker misstänksamhet. Även om nuvarande partiledning har visat allvar med en ny inriktning är det ovanligt många företrädare för just SD som låter som rasister. Ingen kan säga att SD i dag är samma parti som 1986 eller 1996 men partiets historia är djupt problematisk och SD har därför ett särskilt ansvar för att ingjuta säkerhet hos hela befolkningen.

Om partiet kommer att vara en del av regeringsunderlaget i riksdagen innebär det ett nytt ansvar och helt andra krav på uppträdande. De radikala nätpublikationer som drivs av partiet måste läggas om eller läggas ned.

Ledamöter för partiet har också ett ansvar för att hålla sig till etablerade demokratiska traditioner, till exempel respekt för mediernas roll. Om man vill vara med och ta ansvar måste man tåla att ansvar utkrävs. Om man vill ha makt måste man tåla och medverka till att makt kan granskas och svara på frågor - också mindre begåvade.

Men vi som står utanför hela processen och skildrar den har också ett ansvar för demokratiska normer. Medierna är aldrig en perfekt spegel av verkligheten men de bör ha som ambition att inte sprida felaktiga föreställningar, särskilt sådana som på djupet kan oroa delar av befolkningen och omvärlden, och i alla fall förhålla sig till observerbara fakta och söka kunskap.

Det finns till exempel inte något som tyder på att den nuvarande regeringsbildningen orsakar ett uppflammande våld mot minoriteter i Sverige, vilket bland andra DN:s politiska redaktör Amanda Sokolnicki starkt varnar för då ”rasister fått uppbackning av valresultatet” (DN 17/9). Hon har en viktig post, hennes ord väger tungt och om hennes utsaga är sann vore det förfärligt. Men än så länge är det mer hennes varningar som oroar än verkligheten. Hon bidrar till att skapa en bild av att nazister tagit makten i Sverige och att minoriteter som svenska judar ”packar väskorna”. Men stämmer det? Vilka belägg finns det för en så allvarlig beskrivning av vad som händer? Är inte de politiska preferenserna bland svenska judar mycket mer blandade, något Naomi Abramowicz vittnade om i Expressen 22/9?

En annan eftervalsdebatt som har fått stort utrymme är hotet mot public service efter att riksdagsledamot Björn Söder (SD) twittrat om behovet av en stor reform efter att ha tittat på Aktuellt. DN:s chefredaktör Peter Wolodarski (18/9) och DN:s kulturchef Björn Wiman (13/9) tar tweeten till intäkt för att den politiska utvecklingen i Sverige utgör ett akut hot mot den fria journalistiken. De är tunga publicister med stort förtroende och det skulle vara förfärligt om deras utsaga vore sann.

Men det viktiga som har hänt i frågan är att alla partier, inklusive SD, till slut kunde enas i den stora public service-utredningen från 2018 ”En oberoende public service för alla”. Det är en stor sak och en stabil grund som public service-cheferna välkomnade. Public service finns inte nämnt i SD:s valplattform eller valmanifest. Om den tillträdande regeringen avser att ta initiativ i någon mediepolitisk fråga är det lika legitimt som när den avgående gjorde det. Men det finns inga observerbara relevanta fakta som talar för ett politiskt hot mot oberoende journalistik eller mot public service. Och om det hotet skulle uppstå har vi som tur är ekonomiskt starka och oberoende medier som kan värna sin roll. 

Man ska absolut vara observant på tendenser i SD, men lika lite som man dömer Socialdemokraterna efter Annika Strandhälls twitterinlägg kan man döma Sverigedemokraterna efter Björn Söders. Twitter ger över huvudtaget en dålig och mycket ofullständig bild av riksdagspartiernas intentioner. Att avgående justitieminister Morgan Johansson hade för vana att på Twitter angripa enskilda journalister var djupt olämpligt men ger inte en rättvisande bild av Socialdemokraternas mediepolitik. Att Trumps hatkampanjer ökade våldet i USA är en process som inte är jämförbar med statsministerkandidaten Kristerssons regeringsförhandlingar. Svensk demokrati står stark.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera