1515
Annons

Rädda bolagen så de kan vänta på vändningen

LEDARE. Regering och myndigheter måste ta till sig att lån inte är en framkomlig väg för många personalintensiva företag just nu. De behöver stöd.

Foto:Fredrik Sandberg/TT

På onsdagen kom Swedbanks inköpschefsindex som i mars rasade till 43,2 från 52,7 i februari. Det är den lägsta nivån sedan 2008-2009. Trenden är densamma i resten av Europa men fallet är större i Sverige. Konjunkturinstitutet (KI) presenterade också sin prognos, som ligger i linje med finansminister Magdalena Anderssons. KI tror på ett BNP-ras i år på -3,2 procent, mot finansministerns -4 procent, och en arbetslöshet på 8,7 procent i år, mot finansministerns 9 procent. 

Bedömarna upprepar med emfas att osäkerheten är stor. KI skriver att ”korttidsprognosen har ett ytterst begränsat värde”. Men kvalificerade bedömningar har ett värde, därför att både politiker och företag måste ha något att förhålla sig till, även om prognoserna ändras. Framtiden är alltid oviss. Det som förändrats är vår uppfattning, innan corona trodde vi oss veta mer om framtiden. 

De ekonomiska förutsägelserna har förstås ett samband med prognoser över utvecklingen av corona. Matematikern Tom Britton är en av de nyktra rösterna i tumultet. Han lär oss att det är bra att fler är smittade, han uppskattar det rör sig om 1-1,5 miljoner svenskar just nu, det betyder att dödligheten är lägre än vi antagit. Och ju fler som är smittade desto färre är mottagliga framöver, vilket betyder att vi håller på att bygga upp en immunitet. Detta är goda nyheter både för svenska folket och ekonomin. Det betyder att finansministerns till synes optimistiska prognos om en tillväxt på 3,5 procent redan nästa år, och en arbetslöshet som toppar på 9 procent, i bästa fall kan vara realistiskt.

Men det hänger dels på att det inte kommer ett kraftigt bakslag i Kina/Asien de närmaste månaderna, för när de öppnar sina portar kommer smittspridningen där öka igen, dels att svensk företagsamhet inte redan har slagits i spillror när det vänder. 

Regering och myndigheter måste ta till sig att lån inte är en framkomlig väg för många personalintensiva företag just nu. De behöver stöd. Ett bra förslag från Företagarförbundet är att företag får statsstöd motsvarande de senaste fem årens inbetalda löneavgifter. Ett annat är att staten initialt tar över löneansvaret i krisbolag, som Carl Bennet föreslår i Di (1/4). Hög arbetslöshet som biter sig fast har ett mycket högre pris än en underbalanserad budget.


Nato och EU enar de nordiska länderna

Sverige och Finland lämnar gemensamt in sin Natoansökan. Finlands president Sauli Niinistö är i Stockholm på statsbesök. Han reser sedan tillsammans med statsminister Magdalena Andersson till Washington för att överlägga med president Biden om det säkerhetspolitiska läget efter Natoansökan.

EN NY ERA DEN 17 MAJ. Finlands president Sauli Niinistö togs på tisdagen emot av kung Carl Gustaf, ett statsbesök som helt handlade om den svensk-finska Natoansökan. Nu kan säkerhetspolitiken bana väg för ett bättre nordiskt samarbete på fler områden.
EN NY ERA DEN 17 MAJ. Finlands president Sauli Niinistö togs på tisdagen emot av kung Carl Gustaf, ett statsbesök som helt handlade om den svensk-finska Natoansökan. Nu kan säkerhetspolitiken bana väg för ett bättre nordiskt samarbete på fler områden.

Tisdagen blev därmed ännu en historisk dag i politiken, inte bara för Sverige och Finland var för sig, utan för det nordiska samarbetet.

Det svenska och finska beslutet om Natoansökan helar Norden som politisk enhet. 

Hittills har tre nordiska länder varit medlemmar i Nato, två inte. Sedan snart 30 år har tre varit med i EU, två inte. Ett land använder euron, fyra inte (men danska kronan är knuten till euron). Två länder har hängavtal med EU, alltså EES, och är därmed en del av den inre marknaden, men de står utanför EU:s tullunion (som däremot Turkiet är anknutet till). Och Danmark och Sverige har genom åren tävlat i att skaffa sig undantag från EU-initiativ eller bromsa dem.

Nordiska rådet har aldrig lyckats åstadkomma någon betydande harmonisering av lagstiftningen (men har ett prestigefyllt litteraturpris). På en lång rad politikområden finns stora skillnader mellan de nordiska länderna – kriminalpolitik, skatter, migration, arbetsmarknadspolitik, socialförsäkringar och mycket mer. Den harmonisering som gjorts är i allmänhet föranledd av EU/EES-samarbetet. Samarbetet mellan regeringarna fungerar bara ibland, och när det verkligen är på allvar går alla sin egen väg, som under pandemin. Regeringarna klarar inte ens av att ha ett flygbolag tillsammans.

Norden har inte varit en politisk kraft, vare sig sinsemellan de fem länderna, eller som gemensam grupp av länder gentemot övriga världen.

Däremot är Norden en kulturell gemenskap som med rätta kan beskrivas som unik. Vi förstår varandras språk, vi lyssnar på varandras musik, vi gifter oss över gränserna och en halv miljon finländare sökte sig till Sverige under efterkrigstiden. De framsynta nordiska besluten, daterade i början av 1950-talet, handlade om just rörlighet för personer, en gemensam arbetsmarknad utan krav på arbetstillstånd och en passunion som ledde till öppna gränser redan för 70 år sedan.

I svenska högtidstal nämns att Sverige har haft fred i över 200 år, men sällan att det sista kriget innan denna långa period var ett svenskt fälttåg mot Norge. Det ledde fram till en norsk-svensk union, illa omtyckt av norrmännen. Några år dessförinnan hade Sverige förlorat den finska landsdelen.

Unionen med Norge upphörde 1905, bland annat efter en folkomröstning där 99,95 procent av norrmännen sa nej till unionen. Sverige har haft sina nuvarande gränser i endast 116 år. Och 1917, efter mer än 100 år som ryskt storfurstendöme, blev Finland självständigt.

Norge och Danmark har ockuperats. Finland har utsatts för sovjetiskt anfallskrig, 80.000 finländare stupade och Sovjetunionen/Ryssland fick behålla landområden efter krigsslutet.

Nordiska länder delar historia, men det är inte bara en historia i broderskap. Det finns ingenting som är inneboende magiskt i nordiskt samarbete, särskilt inte på det säkerhetspolitiska planet. Vi hamnade i helt skilda belägenheter under andra världskriget.

Det som förenar oss är dels den kulturella samhörigheten och dels det geografiska läget. Relationen till stora grannar har genom århundradena varit en avgörande parameter för nordiska länder. Och så är det även nu, där relationen till Ryssland har kommit att definiera och nu förhoppningsvis kan stärka det nordiska samarbetet.

EU-integrationen och den ekonomiska globaliseringen har fört Norden samman. Större processer i det globala ekonomiska utbytet och det världsomspännande vetenskapliga samarbetet har gett nordisk integration, men alltså som en del av något större. 

Detta kommer rimligen att hända även på det säkerhetspolitiska fältet. När väl alla fem länder blir fullvärdiga Natomedlemmar kommer det nordiska samarbetet också att intensifieras. 

Än en gång kommer omvärlden att ge en skjuts till Norden att komma samman – det ska välkomnas. Och samtidigt ska man komma ihåg att den mänskliga samhörigheten i Norden klarar vi själva. Det är den politiska vi behöver hjälp med.

Låt Natosamarbetet bli startskottet för ett tätare samarbete även på andra områden.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?