1515
Annons

Putins sista dagar

En bit in i kriget började den ukrainska underrättelsetjänsten göra intressanta fynd i resterna av den utbombade, övergivna och utskjutna ryska krigsmaterielen. Det fanns ett klart och tydligt mönster i elektroniken i alla vapensystem.

När Ryssland på måndagen 9 maj firar segern mot Tyskland i det andra världskriget står regimen inför en geopolitisk katastrof.
När Ryssland på måndagen 9 maj firar segern mot Tyskland i det andra världskriget står regimen inför en geopolitisk katastrof.Foto:Mikhail Klimentyev

Ta till exempel resterna av en kryssningsmissil som kraschade i Ukraina i april, tillhörande prestigesystemet Iskander. Den har en färddator som ska klara exceptionella krav. Datorn ska följa jordens yta, undvika hinder, hitta sitt mål och utstå stark hetta. Av sju centrala komponenter i datorn kom sex från amerikanska företag, det sjunde från ett holländskt. I en upphittad Kalibr-missil var det likadant.

Samma upptäckt gjordes gång på gång, visar en rapport publicerad av det brittiska utrikespolitiska institutet Rusi. Det ryska precisionsartilleriet visade sig ha ett gyroskop för navigering från ett amerikanskt bolag. Ett viktigt luftförsvarssystem har en brittisk oscillator för radarn. De ryska sambandssystemen visade sig vara byggda av elektronik från USA, Tyskland, Nederländerna, Sydkorea och Japan. Ett kommunikationssystem för ryskt stridsflyg har 80 västerländska komponenter som inte kan ersättas av ryska.

Ibland har elektroniken civilt ursprung, ibland militär. Ryssland, skriver Rusi, dammsuger länder som Indien för att komma över västerländsk teknik.

Elektroniken i den ryska krigsmaterielen är i en mening en bild av en globaliserad marknad, men i en annan ytterligare en intressant bild av rysk svaghet.

Det tål att upprepas - Nordens samlade ekonomi är större än Rysslands. Men storlek säger inte allt. Den ryska ekonomin är mycket mer primitiv och på klart lägre teknisk nivå. Ryssland har inte lyckats med ett enda techbolag, inte med en enda stor förädlad exportprodukt, inte med en enda innovation. Vid sidan av fossila bränslen skulle världen inte märka om rysk export plötsligt upphörde. 

Trots detta civila misslyckande har det ändå funnits en uppfattning i väst om att den ryska försvarsindustrin ligger på en jämbördig nivå. Men när ukrainarna nu lyfter på skalet på ryska skrytprojekt visar det sig att Ryssland är extremt beroende av främst amerikansk teknik för sina försvarssystem.

Det betyder i sin tur att de materiella förlusterna i Ukraina är mycket tyngre för Ryssland än man kan tro. Vid sidan av de ekonomiska sanktionerna har väst och främst USA försökt täppa till all tillförsel av teknik till Ryssland. De ryska vapenfabrikerna kommer att få allt svårare att ersätta förbrukad materiel eftersom de inte kan tillverka centrala komponenter på egen hand.

På den ukrainska sidan flödar det däremot in vapen från väst. Den amerikanska ambitionsnivån har växt markant på sistone. Efter att de ryska trupperna tvingades släppa Kiev och efter sänkningen av krigsfartyget Moskva tycks president Biden ha bestämt sig. Hans regering anslår nu ytterligare 330 miljarder kronor till Ukrainas kamp. Det motsvarar halva ryska försvarsbudgeten och är mångdubbelt större än tidigare stödpaket. Och till skillnad från Ryssland kan Ukraina köpa mycket avancerade vapen.

Allt fler experter i USA och Europa bedömer nu att Ukraina kommer att vinna kriget. Ukraina kommer att vinna slaget om Donbass och kanske till och med vinna tillbaka Krim. Vid sidan av ett inflöde av bra vapen har den ukrainska armén en professionell och modern ledning, i hög grad utbildad av USA och andra västländer, samt tillgång till västerländsk underrättelsetjänst som med satelliter och avlyssning följer de ryska rörelserna ned på individnivå. Att de ryska generalerna skjuts så fort de sätter sin fot vid fronten säger mycket om informationsövertaget.

Nederlaget i Ukraina kommer att få stora konsekvenser för Ryssland. Putinregimen har ingen chans att överleva. De mystiska ”dödsfall” som nu drabbar nyckelpersoner i Kremls närhet visar på regimens dödskamp. Men det är inte heller säkert att Ryssland som stat klarar nederlaget. Det kan hända att 2020-talet innebär en fortsättning på 1990-talets sovjetiska sönderfall och att Ryssland delas upp. Det blir milt uttryckt en utmaning för det internationella samfundet.

När Ryssland på måndagen 9 maj firar segern mot Tyskland i det andra världskriget står regimen inför en geopolitisk katastrof. Ryssland står ensamt och isolerat mot ett enat väst. För första gången sedan andra världskriget kommer Tyskland att få militära krafter med en årlig försvarsbudget på 750 miljarder kronor. USA har fördjupat sitt engagemang i Europa. Nato står inför en utvidgning med Finland och Sverige.

Ett förlorande och sönderfallande Ryssland kan mycket väl bli ännu farligare. Putin väntas på segerdagen beordra mobilisering av reservister och förklara att den ”militära specialoperationen” nu övergått till krig mot nazisterna i väst. Retoriken i rysk statlig tv är aggressiv, bisarr och gränslöst hotfull.

Men man ska komma ihåg att det är en svårt skadad och försvagad president som talar på måndagen. Han har förlorat hela sitt projekt. Han är rädd för sina närmaste medarbetare. Han har ingen aning om ifall han får rätt information om sitt krig. Hans ekonomiska bas smälter. Väst måste förbereda sig på att detta är Putins sista dagar och att situationen i Ryssland snabbt kan bli annorlunda.


Innehåll från FindusAnnons

Så halveras matsvinnet i hemmet med fryst mat

Fryst mat kan göra verklig skillnad för att minska dagens stora matsvinn. Med fryst mat kan man minska sitt matsvinn i hemmet med upp till nästan hälften.*

En genomsnittlig svensk slänger 69 kg mat per år**. Ett sätt att bidra till ett bättre klimat är att äta mer fryst mat, eftersom det minskar matsvinnet med nästan hälften*. Med fryst mat är det enkelt att ta tillvara på all mat i förpackningen. Genom att plocka fram precis den mängd som behövs och låta resten ligga kvar i frysen blir det inget spill och man kan minska matsvinnet i hemmet med nästintill hälften jämfört med kylda eller färska alternativ. Fryst mat är ett bra val för den klimatmedvetna konsumenten!

Fryst mat är bra mat av hög kvalité - året runt  

Alla tänker kanske inte på det men fryst är färskt. Både grönsaker och fisk också för den delen fryses ner mycket kort efter skörd/fångst, när råvarorna är som bäst, vilket säkrar grönsakernas vitamin- och mineralinnehåll. I frysdisken är det säsong hela året.

Varför är fryst mat så bra?

Fryst mat bidrar till att minska matsvinnet. Man använder endast den mängd man behöver, dessutom är frysning ett naturligt sätt att bevara mat och det behövs inga konserveringsmedel. Maten får en naturlig lång hållbarhet och behåller samtidigt god smak och ett bra näringsinnehåll. Att djupfrysa bromsar den naturliga nedbrytningsprocessen nästan helt och livsmedlet behåller sin färska kvalitet. Det är också ett skonsamt sätt att förlänga hållbarheten hos grönsaker och för att bevara smak, näringsvärde och konsistens.

Djupfryst mat är vardagshjältens bästa vän 

Fryst mat är lätt att laga och passar perfekt i dagens höga livstempo. Utbudet av frysta produkter är stort och livsmedelsföretaget Findus breda utbud av bland annat frysta grönsaker, fisk och växtbaserad mat gör det enkelt att välja bra smakrika måltidslösningar i vardagen. Med djupfryst mat blir det enkelt att laga bra och näringsriktig mat. Oavsett om man blir fler eller färre vid matbordet än man planerat, kan man laga rätt mängd mat, snabbt och enkelt. 

Läs mer om fördelarna med fryst mat på: https://www.findus.se/naringslara/fryst-mat/alltid-farskt-i-frysen 

*Martindale, W, (2014) ”Using consumer surveys to determine food sustainability”, British Food Journal, Vol. 116 Issue: 7, pp.1194-1204, doi: 10.1108/BFJ-09-2013-0242    

** Enligt siffror från Naturvårdsverket (2018) https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/avfall/avfallslag/matavfall/

 

 

Mer från Findus

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Findus och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?