ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Public service-kritik bra för demokratin

  • Amanda Lind. Foto: Henrik Montgomery/TT

LEDARE. Regeringen presenterade på måndagen sitt förslag till villkor för public service-företagen för 2020–2025. Regeringspartierna hade velat att perioden skulle vara i tio år, men fyra borgerliga partier och SD drev i november igenom att avtalet skulle kortas, en inskränkning av SVT:s och SR:s oberoende om man så vill.

Det nya avtalsförlaget bygger på en överenskommelse mellan alla åtta partier, en utredning där skillnaderna mellan partierna var små. En större avvikelse var att S, MP och V ville avskaffa förhandsprövningen av nya slags programtjänster eftersom den var ”djupt problematisk”. Nu tvingas kulturminister Amanda Lind (MP) i stället lägga fram en skärpt förhandsprövning.

Det viktigaste är att det nya avtalet öppet resonerar om att kommersiella aktörer måste kunna fungera sida vid sida med public service-jättarna.

Samtidigt pågår en debatt om att public service skulle vara hotad. Men innan man instämmer bör man ta till sig några noteringar:

* Public service, i meningen institutioner, uppstod på grund av bristande frekvensutrymme och önskan om statlig reglering. Tillspetsat fanns den statliga regleringen i tv:s barndom för att skydda ett monopol, men nu för att säkerställa en viss sorts journalistik.

* Debatten om innehållet har alltid förekommit och var inte mindre klåfingrig förr. En statlig utredning 1965 resonerade om att etermedierna måste bekämpa ”rasfördomar, klasshögfärd och nationell chauvinism liksom många andra utslag av dumhet och antidemokratiska attityder”.

* Det finns olika attityder till public service. Samtidigt är det viktigt att titta på vad partierna verkligen säger innan de döms ut som public services dödgrävare. SD hade inte någon nämnvärd avvikande åsikt i public service-utredningen i fjol, och M var en drivande kraft i den.

* Dagens kritik om att public service bedriver snedvriden journalistik är för övrigt rena västanfläkten mot debatten om ”vänstervridning” på 1970-talet. Och public service finns kvar.

Så hur ska public service se ut när frekvensutrymme inte längre är ett problem, när gränserna mellan medier suddas ut, när det inte är uppenbart att public service har den bästa journalistiken, folkbildningen eller kulturförmedlingen?

Expressen-chefen Thomas Mattsson har föreslagit att hans tidning kan ta en del av public service-uppdraget. Det är en god idé att ta vara på, och det är så det är tänkt att fungera i Danmark.

Hur som helst måste det vara möjligt att säga att konkurrensvillkoren även efter måndagens förslag är stötande ojämlika på mediemarknaden, att SVT och SR är de medieföretag som på grund av sin finansiering står längst från trycket från konsumenterna. Och att något måste göras åt det.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer