1515

Problemet är myndigheternas – inte de privata vaktbolagens

LEDARE. Vaktbolag får kritik för att de har personal som är tidigare dömda. Men det är myndigheterna som godkänner personalen.

Foto:Johan Nilsson/TT

Expressen/Dagens Arbete har de senaste dagarna skrivit om att 120 dömda våldsbrottslingar arbetar som väktare. De har också berättat att Aftonbladets tidigare politiska chefredaktör Helle Klein haft en livvakt som spridit förakt mot invandrare och våldsförhärliganden på nätet. 

Inrikesminister Mikael Damberg vill nu utreda hur lagen för ordningsvakter kan skärpas. Det är bra, särskilt som omfattningen av ordningsvakternas tjänster har ökat dramatiskt de senaste 5-10 åren. 

Samtidigt kommer kritik mot att det är privata aktörer som tillhandahåller tjänsterna, att det i sig ökar risken. Det finns inte stöd för det. För det första ska antalet fall som Expressen tar upp, de 120 väktarna, sättas i relation till de runt 17.000 ordningsvakter som varje dag patrullerar landet och arbetar med personskydd. Det är 0,7 procent. 

Enligt Metros kartläggning (4/2) utreddes totalt 245 ärenden mot ordningsvakter förra året och 20 av dem förlorade sitt förordnande (tillstånd som polisen utfärdar). Även detta är låga tal. 2017 gjordes 5.771 anmälningar mot en poliskår på runt 30.000 personer.

För det andra är det Länsstyrelserna som i samarbete med Säpo kontrollerar och godkänner alla anställda i auktoriserade bevakningsföretag. Alla, inte bara de som är ute på gatorna. Det slutgiltiga ansvaret ligger alltså på myndigheterna. Om ett auktoriserat företag anställer väktare som Länsstyrelsen inte godkänt förlorar de tillståndet direkt. 

Men olika Länsstyrelser kan göra olika bedömningar. Ett grundläggande krav är att de som ska jobba som väktare inte bör ha dömts för brott de senaste fem åren, och om brottet är allvarligt, som narkotikabrott eller våld mot person, kan det utgöra hinder även om det gått längre tid, det beror på arbetets art.

Vad gäller spridning av rasism och hat förekommer det även inom polisen, alltså offentlig verksamhet. Arbetsgivaren, offentlig som privat, måste vara tydlig med att rasism och uppmuntran till våld är oacceptabelt. 

En utredning och lagändring måste utgå ifrån verkligheten, det vill säga att samhället är beroende av privata väktare eftersom polisen är gravt underdimensionerad. Man bör noga överväga vilka uppgifter som är lämpliga att delegera och anpassa kraven därefter. 


Innehåll från VertivAnnons

Snåla inte på datacentret om ni vill ha flexibelt distansarbete

På många företag kommer de närmaste åren att präglas av distansarbete och av hybridmodeller, med en blandning av närvaro på kontoret och arbete i hemmiljö. Ju mer flexibel individen kan vara, desto hårdare får servrarna i datacentren jobba. Det ställer krav på investeringar av olika slag.

Fördelarna med ökat distansarbete är uppenbara, för att sammanfatta handlar det om att säkra den nödvändiga effektivisering som krävs för att överleva som företag. Ericssons planer är bara ett exempel av många på vad som händer. Ökad lönsamhet kan även komma från lägre kontorshyror, lägre elräkningar och liknande. PwC har undersökt detta fenomen och listar ett flertal aspekter som kanske inte är uppenbara. Även enklare rekrytering bidrar till att minskade utgifter.

Mer distansarbete kräver mer investeringar. Några är uppenbara, till exempel att medarbetarna behöver rejäla och stryktåliga bärbara datorer och tillgång till stabila IT-lösningar för videokonferenser, samarbete med mera. Andra nödvändiga investeringar är svårare att identifiera, som att det krävs nya, och ofta dyra, lösningar för åtkomst och IT-säkerhet.

Så uppgraderar du företagets nätverk

Den typ av investeringar som är lättast att missa är troligtvis det faktum att det krävs mer muskler i våra datacenter. I många fall är det en fråga för tjänsteleverantörer och molnföretag. Men många företag har fortfarande egna datacenter, inte sällan för de mest centrala verksamhetsområdena. Dessa datacenter belastas hårdare idag. Hur mycket varierar, men uppgifter om ökningar på 30 procent är inte ovanliga.

Det kan kanske tyckas konstigt att mer IT-aktivitet långt bort från datacentren innebär att datacentrens kapacitet och driftsäkerhet måste förstärkas. Men utan tillförlitliga knutpunkter i form av datacenter kommer den distribuerade teknikanvändning som är en följd av distansarbetestrenden att fungera sämre och vara mer osäker. 

– Det handlar inte bara om fler servrar för beräkning, fler diskar för lagring av data och större switchar för kommunikation via nätverk och internet. Kraftfullare och mer tillförlitliga lösningar för elförsörjning och stabila lösningar för kylning är lika viktiga säger Daniel Breum, försäljningsansvarig i Norden på Vertiv. 

Förutom traditionella stora datacenter blir det allt vanligare med nya, ofta mindre, anläggningar som byggs ute i kanten av nätverken (det som brukar kallas för edge computing). De knyter samman användare och centrala datacenter. Det ställs ofta speciella krav på den här typen av anläggningar, till exempel på grund av utrymmesbrist. Vertiv som är en ledande leverantör av utrustning för datacenter märker av det här på flera sätt: 

– Många nya datacenter som blir knutpunkter för nätverkstrafik kommer att köras på full kapacitet. All värme som genereras på grund av detta ställer stora krav på kylning, säger Daniel Breum, försäljningsansvarig i Norden på Vertiv.

Det ökade trycket på datacenter är bara ett exempel på indirekta följder vad gäller krav på utrustning till datacenter i pandemins svallvågor. Men den är viktig att ha i bakhuvudet när man planerar nästa års budget. 

Mer information om Vertivs Edge lösningar

Om Vertiv 

Fakta

Vertiv är en ledande leverantör av hårdvara, mjukvara, analyser och tjänster för datacenter. Sortimentet innefattar produkter för energiförsörjning, kylning och IT-infrastruktur, samt tjänster för allt från molnet till ytterkanterna av nätverken. Fokus ligger förutom på kostnadseffektivitet på tillgänglighet och hållbarhet. Vertivs huvudkontor ligger i Columbus, i Ohio i USA. Företaget har cirka 20 000 anställda och bedriver verksamhet i fler än 130 länder däribland Sverige.

 

Mer från Vertiv

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Vertiv och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?