ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Problemet är myndigheternas – inte de privata vaktbolagens

  • Foto: Johan Nilsson/TT

LEDARE. Vaktbolag får kritik för att de har personal som är tidigare dömda. Men det är myndigheterna som godkänner personalen.

Expressen/Dagens Arbete har de senaste dagarna skrivit om att 120 dömda våldsbrottslingar arbetar som väktare. De har också berättat att Aftonbladets tidigare politiska chefredaktör Helle Klein haft en livvakt som spridit förakt mot invandrare och våldsförhärliganden på nätet. 

Inrikesminister Mikael Damberg vill nu utreda hur lagen för ordningsvakter kan skärpas. Det är bra, särskilt som omfattningen av ordningsvakternas tjänster har ökat dramatiskt de senaste 5-10 åren. 

Samtidigt kommer kritik mot att det är privata aktörer som tillhandahåller tjänsterna, att det i sig ökar risken. Det finns inte stöd för det. För det första ska antalet fall som Expressen tar upp, de 120 väktarna, sättas i relation till de runt 17.000 ordningsvakter som varje dag patrullerar landet och arbetar med personskydd. Det är 0,7 procent. 

Enligt Metros kartläggning (4/2) utreddes totalt 245 ärenden mot ordningsvakter förra året och 20 av dem förlorade sitt förordnande (tillstånd som polisen utfärdar). Även detta är låga tal. 2017 gjordes 5.771 anmälningar mot en poliskår på runt 30.000 personer.

För det andra är det Länsstyrelserna som i samarbete med Säpo kontrollerar och godkänner alla anställda i auktoriserade bevakningsföretag. Alla, inte bara de som är ute på gatorna. Det slutgiltiga ansvaret ligger alltså på myndigheterna. Om ett auktoriserat företag anställer väktare som Länsstyrelsen inte godkänt förlorar de tillståndet direkt. 

Men olika Länsstyrelser kan göra olika bedömningar. Ett grundläggande krav är att de som ska jobba som väktare inte bör ha dömts för brott de senaste fem åren, och om brottet är allvarligt, som narkotikabrott eller våld mot person, kan det utgöra hinder även om det gått längre tid, det beror på arbetets art.

Vad gäller spridning av rasism och hat förekommer det även inom polisen, alltså offentlig verksamhet. Arbetsgivaren, offentlig som privat, måste vara tydlig med att rasism och uppmuntran till våld är oacceptabelt. 

En utredning och lagändring måste utgå ifrån verkligheten, det vill säga att samhället är beroende av privata väktare eftersom polisen är gravt underdimensionerad. Man bör noga överväga vilka uppgifter som är lämpliga att delegera och anpassa kraven därefter. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer