Samtidigt avvecklas det så kallade ROCC-projektet, som syftade till att skifta produktion av tjockolja till diesel och bensin. I stället ska en ny ansökan om storskalig produktion av förnybara drivmedel i Lysekil lämnas in under hösten. Satsningen på förnybart blir bolagets högsta prioritet.
Beslutet har tagits mot bakgrund av de ekonomiska framtidsutsikterna. De affärsmässiga grunderna för fossiltung industri, som drivmedelsbranschen, har i grunden stöpts om 2020. I sitt pressmeddelande skriver Preem att ”covid-19-krisen och dess effekter på världsekonomin har bidragit till att projektet inte längre är kommersiellt hållbart”. Det är en bedömning som Preem är långt ifrån ensam i drivmedelsbranschen att göra. Nyligen meddelade Neste att ett av företagets två raffinaderier i Finland ska stängas ned.
Redan i ett tidigt skede av virusutbrottet dök oljepriset på grund av de befarade effekterna på efterfrågan. Trycket på branschen har varit stort länge och lokala och nationella politiker i hela världen har varit mycket tydliga med att fossila bränslen ska bort. I sitt pressmeddelande skriver Preem att politiska beslut har förbättrat investeringsklimatet för förnybar drivmedelsproduktion. Runt om i världen har vårens avstannade produktion och den efterföljande ekonomiska nedgången utnyttjats för en grönare riktning. Sedelpressar som går varma och budgetramar som tänjs driver på utvecklingen.
Exemplen på den politiska viljan att ställa om i krisen är flera. I Kalifornien förbjuds försäljning av nyproducerade bensinbilar från 2035. I EU ska stramare klimatmål för 2030 främja en grön återhämtning i unionen efter coronakrisen. I regeringens höstbudget satsas 10 miljarder kronor för att återhämtningen ska gå hand i hand med omställningen. De närmsta åren ska gröna kreditgarantier på 50 miljarder gå till att möjliggöra gröna investeringar. Ett villkor från regeringens sida i rekapitaliseringen av SAS var att företaget minskar sina utsläpp.
Att fossila drivmedel är en återvändsgränd har aldrig varit så tydligt som nu. Och företag är lyhörda, både när det gäller konsumenters skiftande efterfrågan och de glasklara politiska signalerna.
Bromma har tappat resenärer sedan tidigare, men bedömningen att flygplatsen bör läggas ned beror på coronavirusets effekt på flygefterfrågan. Fordonsindustrin visar tydligt att elektrifiering är framtiden. Volkswagens första av flera kommande elbilar blev tillgänglig för svenska konsumenter nu i september. Förra veckan presenterade Lynk & Co en konceptbil som använder Geelys nya elbilsplattform, som ska användas inom hela koncernen. Från såväl Scania, Volvo Cars som AB Volvo har man pekat på att krisen påskyndat omställningen av produktionen.
Preems beslut är därför på intet sätt förvånande. Förutsättningarna för att bedriva fossila verksamheter är permanent skadade, de politiska besluten ökar incitamenten för att gå i en grönare riktning. Om beslutet att dra tillbaka ansökan hade berott på den stökiga tillståndsprocessen, och regeringens tveksamma beslutsövertagande, skulle det ha varit en skandal. Nu är det gjort på marknadsmässiga grunder, och har likhet med hur andra bolag verkar bedöma framtidsutsikterna.
Men Preems storsatsning på förnybart lär inte lösa företagets långsiktiga problem. Förnybara drivmedel är inte den frälsning för klimatet de utmålas som. Koldioxid som frigörs när biomassa eldas upp är i praktiken inte annorlunda än en skogsbrand. De skärpta kraven på reduktionsplikten, som leder till en ökad inblandning av biodrivmedel, ter sig därför snarast som en övergångslösning. Fler länder och regioner lär följa Kaliforniens förbud. Om man ska tro fordonsindustrin är det elektrifiering, inte förbränningsmotorer, som är framtiden.
