1515

Politikerna har aldrig gillat gränshandeln

”Jag tror inte bara det är smittspridning som norrmännen är rädda för, de vill hålla tillbaka gränshandeln också.” Orden kommer från Kent Hansson, socialdemokratiskt kommunalråd i Strömstad, som är hårt drabbat av den nedfrysta gränshandeln. Han medverkade i reportaget i torsdagens Di om läget i Strömstad, Töcksfors, Charlottenberg och Haparanda.

MYE BRUS. Pepsi i mängder väntar på norska kunder. Handlarna här i Töcksfors väntar på att Norge ska lätta på restriktionerna mot Värmland.
MYE BRUS. Pepsi i mängder väntar på norska kunder. Handlarna här i Töcksfors väntar på att Norge ska lätta på restriktionerna mot Värmland.Foto:Jack Mikrut

 

Säkerligen har kommunalrådet rätt. Gränshandel är inte något som politiker gillar, i varje fall inte politiker på ena sidan gränsen. Det har inte bara med att göra att pengar används på andra sidan gränsen i stället för hemma. Det sätter också fingret på politiska vägval.

Gränshandel finns, paradoxalt nog, för att gränshinder finns. Det är bland annat för att ett land har en tullmur för livsmedel (som Norge) som det blir attraktivt att använda de hål i muren som finns. Samma sak med skattepolitik som skiljer sig från omvärlden. Har man en sockerskatt blir det förmånligt att köpa godis i ett land som inte har en sådan. Och allt detta ligger på toppen av den större bilden – skillnader i ekonomisk politik, konjunktur, industristruktur etc som i sin tur visar sig i skillnader i köpkraft och därmed konsumentpriser. Dessutom kan det finnas skillnader i utbud som beror dels på politiska beslut (tillstånd för etableringar av butiker etc) och på mjukare strukturer i detaljhandeln (kundernas preferenser och normerna eller uppfattningarna i olika länder om hur en butik ska se ut).

Politiken kan alltid begränsa gränshandeln för att täppa till läckaget från det egna systemet, men om man vill ha kvar en fri rörlighet för människor måste det vara tillåtet att föra in varor i viss mängd. 10 kilo kött är exempelvis maxgränsen in till Norge. Men hårdare än så kan man inte vara.

Så kom pandemin och gränserna stängdes. I Norden handlade det om ett försök att hålla smittan utanför det egna landet, men det hindrar inte att gränsstängningen fick andra positiva effekter för det land som är nettoförlorare på gränshandeln. Som Norge. Om Norge är långsamma i att öppna gränserna igen ska det ses i detta ljus. Man ska också komma ihåg att besvärliga gränskontroller kan vara acceptabla för den som ska resa på en veckas semester, men kanske inte för den som under några timmar ska åka över gränsen för att handla. Långa bilköer vid gränsen drabbar gränshandeln mer än den slår mot ferieresandet.

Gränshandel handlar om arbitrage mellan olika system. Att hela tiden söka efter det billigaste stället att köpa en identisk vara. I det här fallet handlar det om att resekostnaderna för att köpa på andra sidan gränsen inte får vara för höga, men å andra sidan kan det bli en nöjesresa också. Samt att det kan vara värt några kronor att ”lura” de egna makthavarna.

Självklart ska svenska handlare tjäna pengar på att leverera ett bättre utbud än på andra gränsen. Lika legitimt är det att dra nytta av att befinna sig i en förmånligare jurisdiktion än grannlandet, antingen det gäller moms, punktskatter, arbetskraftskostnader eller valutaregim.

I vissa lägen samlar sig politiker i två länder för att dra nytta av den dynamik som finns i en gränstrakt. Haparanda är det bästa exemplet med gemensamt planerade kommersiella byggnader mitt i stan. De står där oavsett om det för tillfället är mer förmånligt att handla i Sverige eller i Finland. Riksgränsen går rakt över Victoriatorget. Kanske är Haparanda också den gränstrakt där båda sidor är mest angelägna om att återgå till ett normalt samarbete nu efter pandemin.

Gränshandeln omsätter normalt ungefär 20 miljarder kronor när det gäller dagligvarusektorn. Lägger man till sällanköpsvaror blir det högre. Strömstad var den kommun, före pandemin, som är i särklass tyngst i gränshandeln. Därefter kom Eda kommun, där Charlottenberg ligger.

18 dagligvarumiljarder omsattes 2019 i de svenska kommuner som gränsar mot Norge. Har Norge därmed förlorat motsvarande summa? Det kanske man skulle kunna hävda. Men man kan också se det som en indikation på vad skillnader i regleringar har för värde. Protektionism kostar.


Innehåll från SnowflakeAnnons

Saxo Banks övergång till molnlösningar realiserar värdet av data

Många finansiella aktörer står inför en betydande förändring, där de måste utvärdera om deras legacy-system är utrustade för att hantera de snabbt ökande kraven på data, särskilt i fråga om skalbarhet och kompatibilitet. Som en följd av detta övergår allt fler företag till molnbaserade lösningar för att bättre förstå och utnyttja sina data.

Förutom att många äldre lösningar lider av brist på skalbarhet, är de ofta också dyra att underhålla och komplexa att förvalta. Detta är faktorer som är avgörande i finansiella miljöer, där smidighet, kostnadseffektivitet och tillgänglighet blir viktigare för var dag som går. Historiskt har data inom finansbranschen lagrats i separata datasilor, -lager eller -sjöar, vilket avsevärt försvårat att skapa en 360-graders vy av den insamlade informationen. Med molndataplattformar blir det lättare att möta sådana utmaningar och därmed utveckla en verkligt datadriven organisation, med full översikt av befintliga möjligheter och risker.

Skalbarhet, funktionalitet och priskontroll

För Saxo Bank syftade övergången från datalagring on-premise till i molnet till att uppnå ökad skalbarhet, bättre funktionalitet och precisare priskontroll, utan att kompromissa med säkerheten. Ejvind Hald, chef för Saxo Banks globala informationslager, förklarar att den snabba förändringstakten inom finansiella lagar och riktlinjer, i kombination med ökade krav på regelefterlevnad, var ytterligare anledningar till att den internationellt kända banken valde att gå över till molnet.

– Nya bestämmelser kräver mer data för att möta ökade krav. Förr eller senare har man så mycket data att det blir svårt att analysera och använda den. Genom att använda en automatiskt uppdaterad molndataplattform sparar våra anställda mycket tid i arbetet med att efterleva internationella lagstiftningar och krav. Det möjliggör också för våra team att arbeta mer självständigt. Molnlösningar är därtill personal- och kostnadseffektiva, vilket underlättar för oss att vara flexibla som företag – vi kan visualisera all vår data och dela dem med rätt personer vid rätt tidpunkt, var de än befinner sig. Det är en enorm fördel när det gäller att realisera värdet av data.

Säker åtkomst dygnet runt

Saxo Bank valde Snowflakes molnplattform som lösning. Den kommunicerar och samlar in samtliga relevanta data och virtualiserar dem sedan automatiskt och omedelbart till alla team. Effekterna har redan varit betydande, men övergången har inte varit helt utan utmaningar.

– Det fanns en viss oro för att kunderna skulle känna att molnet inte är tillräckligt säkert. Samtidigt förväntar sig våra kunder tillgänglighet dygnet runt, på resande fot, från dag ett. Säkerheten var därför avgörande i vårt val av molnleverantör och vi käånner oss trygga med de avancerade lösningar som Snowflake tillhandahåller. Framöver ska vi också implementera ett krypteringsverktyg från Snowflakes partnernätverk, för att stärka våra redan robusta säkerhetsåtgärder.

Alla tre stora moln på begäran

Christian Andersen, försäljningsdirektör för Snowflake Danmark, förklarar att molnlösningen i fråga ger finansiella aktörer möjlighet att bryta sig loss från existerande legacy-system. Dataplattformen gör det till exempel möjligt för kunderna att lagra sina data i ett eller flera moln, utan att datan någonsin lämnar Snowflake. Resultatet är snabb och säker datadelning i ett globalt nätverk, vilket inkluderar dataset från S&P, Factset, ESG-dataset och många fler.

– I takt med att cyberattacker ökar har det blivit tydligt att heltäckande molnlösningar, och inte on-premise-lösningar, är den säkraste vägen att gå. Därför erbjuder vår plattform en samlad plats för alla data, med förstklassig säkerhet och styrning. Detta är kritiska faktorer för alla finansiella aktörer i dag, avslutar Christian.

Läs mer om Saxo Banks lösningar

Läs mer om Snowflake

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?