Annons

Politikerna har aldrig gillat gränshandeln

”Jag tror inte bara det är smittspridning som norrmännen är rädda för, de vill hålla tillbaka gränshandeln också.” Orden kommer från Kent Hansson, socialdemokratiskt kommunalråd i Strömstad, som är hårt drabbat av den nedfrysta gränshandeln. Han medverkade i reportaget i torsdagens Di om läget i Strömstad, Töcksfors, Charlottenberg och Haparanda.

MYE BRUS. Pepsi i mängder väntar på norska kunder. Handlarna här i Töcksfors väntar på att Norge ska lätta på restriktionerna mot Värmland.
MYE BRUS. Pepsi i mängder väntar på norska kunder. Handlarna här i Töcksfors väntar på att Norge ska lätta på restriktionerna mot Värmland.Foto:Jack Mikrut

 

Säkerligen har kommunalrådet rätt. Gränshandel är inte något som politiker gillar, i varje fall inte politiker på ena sidan gränsen. Det har inte bara med att göra att pengar används på andra sidan gränsen i stället för hemma. Det sätter också fingret på politiska vägval.

Gränshandel finns, paradoxalt nog, för att gränshinder finns. Det är bland annat för att ett land har en tullmur för livsmedel (som Norge) som det blir attraktivt att använda de hål i muren som finns. Samma sak med skattepolitik som skiljer sig från omvärlden. Har man en sockerskatt blir det förmånligt att köpa godis i ett land som inte har en sådan. Och allt detta ligger på toppen av den större bilden – skillnader i ekonomisk politik, konjunktur, industristruktur etc som i sin tur visar sig i skillnader i köpkraft och därmed konsumentpriser. Dessutom kan det finnas skillnader i utbud som beror dels på politiska beslut (tillstånd för etableringar av butiker etc) och på mjukare strukturer i detaljhandeln (kundernas preferenser och normerna eller uppfattningarna i olika länder om hur en butik ska se ut).

Politiken kan alltid begränsa gränshandeln för att täppa till läckaget från det egna systemet, men om man vill ha kvar en fri rörlighet för människor måste det vara tillåtet att föra in varor i viss mängd. 10 kilo kött är exempelvis maxgränsen in till Norge. Men hårdare än så kan man inte vara.

Så kom pandemin och gränserna stängdes. I Norden handlade det om ett försök att hålla smittan utanför det egna landet, men det hindrar inte att gränsstängningen fick andra positiva effekter för det land som är nettoförlorare på gränshandeln. Som Norge. Om Norge är långsamma i att öppna gränserna igen ska det ses i detta ljus. Man ska också komma ihåg att besvärliga gränskontroller kan vara acceptabla för den som ska resa på en veckas semester, men kanske inte för den som under några timmar ska åka över gränsen för att handla. Långa bilköer vid gränsen drabbar gränshandeln mer än den slår mot ferieresandet.

Gränshandel handlar om arbitrage mellan olika system. Att hela tiden söka efter det billigaste stället att köpa en identisk vara. I det här fallet handlar det om att resekostnaderna för att köpa på andra sidan gränsen inte får vara för höga, men å andra sidan kan det bli en nöjesresa också. Samt att det kan vara värt några kronor att ”lura” de egna makthavarna.

Självklart ska svenska handlare tjäna pengar på att leverera ett bättre utbud än på andra gränsen. Lika legitimt är det att dra nytta av att befinna sig i en förmånligare jurisdiktion än grannlandet, antingen det gäller moms, punktskatter, arbetskraftskostnader eller valutaregim.

I vissa lägen samlar sig politiker i två länder för att dra nytta av den dynamik som finns i en gränstrakt. Haparanda är det bästa exemplet med gemensamt planerade kommersiella byggnader mitt i stan. De står där oavsett om det för tillfället är mer förmånligt att handla i Sverige eller i Finland. Riksgränsen går rakt över Victoriatorget. Kanske är Haparanda också den gränstrakt där båda sidor är mest angelägna om att återgå till ett normalt samarbete nu efter pandemin.

Gränshandeln omsätter normalt ungefär 20 miljarder kronor när det gäller dagligvarusektorn. Lägger man till sällanköpsvaror blir det högre. Strömstad var den kommun, före pandemin, som är i särklass tyngst i gränshandeln. Därefter kom Eda kommun, där Charlottenberg ligger.

18 dagligvarumiljarder omsattes 2019 i de svenska kommuner som gränsar mot Norge. Har Norge därmed förlorat motsvarande summa? Det kanske man skulle kunna hävda. Men man kan också se det som en indikation på vad skillnader i regleringar har för värde. Protektionism kostar.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Dun & BradstreetAnnons

Nya möjligheter till tillväxt i föränderliga tider

När världen står inför ekonomisk turbulens behöver företag se till att de är väl positionerade för att klara utmaningarna. Genom att ha rätt data och använda den på rätt sätt, kan du öka värdet på den och bli mer motståndskraftig inför framtiden. Då kan ditt företag inte bara överleva de kommande månaderna och åren, utan också frodas.

Bli datadriven idag – ta smarta beslut och öka lönsamheten b2b och b2c


Rätt data är en viktig del av alla beslutsprocesser. Den kan hjälpa dig att identifiera vilka steg du bör ta för att fatta bra beslut och för att bygga motståndskraft i oförutsägbara tider.

– Men att arbeta datadrivet och förvandla sin data till en strategisk tillgång är ett långsiktigt arbete. Grundjobbet är oerhört viktigt och det går inte att hoppa över steg. Om du börjar automatisera med dåliga data kommer både vinst och tillväxt att utebli, säger Peter Verduin, regionchef för Norden och Baltikum på Dun & Bradstreet.

Peter Verduin, regionchef för Norden och Baltikum på Dun & Bradstreet.
Peter Verduin, regionchef för Norden och Baltikum på Dun & Bradstreet.

Minska risker och maxa möjligheter

Dun & Bradstreet har hjälpt företag att växa och nå framgång med hjälp av företags- och konsumentdata, samt analys och datadrivna lösningar i närmare 200 år. Deras data-, statistik- och AI-drivna plattformar ger kunder möjlighet att fatta smartare beslut, vilket i sin tur skapar konkurrensfördelar.

– Data och analys är viktiga verktyg. Det hjälper oss att förutse vad som kan hända och – ännu viktigare – att planera hur vi ska reagera på förändringar. Det vill säga att vi kan både maximera möjligheter och minska risker, säger Peter Verduin.

– På så vis kan du bygga in en flexibilitet och stärka företagets motståndskraft inför en oförutsägbar framtid. Det i sin tur ökar förmågan att anpassa verksamheten till nya förutsättningar.

Hitta lösningar i osäkra tider

Den globala pandemin, kriget i Ukraina, med en stigande inflation som följd, har lett till att många företagsägare och chefer står inför nya utmaningar som behöver pålitliga lösningar.

– Då är det viktigt att ta stöd av data, både för att identifiera problemområden och hitta alternativa lösningar. Motståndskraft handlar om att vara proaktiv i hur du förbereder dig för det oväntade. Rätt data kan också hjälpa företag att identifiera nya marknader och nya möjligheter, säger Peter Verduin.

Till exempel har kriget i Ukraina skapat ett nytt behov av att förstå leveranskedjan hos företaget – inte bara vem som är leverantören utan även leverantörens leverantör och deras underleverantörer.

– Det handlar om att skydda ditt företag genom att ha synlighet i realtid och information om vem du gör affärer med. Med hjälp av onlinedata och AI kan vi hjälpa våra kunder att visualisera hela leverantörsnätverken. På så vis kan du lättare analysera risker och ligga steget före. Det gör dig mer agil, vilket också skapar nya möjligheter.

Data och analys kan också användas som stöd i finansiell planering.

– I en lågkonjunktur är budgetarna ofta snäva och det är viktigare än någonsin att arbeta datadrivet och ha hög precision i sina modeller. Det ger mindre spill i datamängden och därmed en större säkerhet. Det gör det lättare att vara noggrann och med det mer effektiv och framgångsrik, säger Peter Verduin.

Ta del av innehållet från Dun & Bradstreets evenemang Power of Data då ledande experter delade med sig av sina insikter och spaningar. 

Mer från Dun & Bradstreet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Dun & Bradstreet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera