1515
Annons

Politiker och näringsliv bör fortsätta smsa

LEDARE. Politiker får ibland kritik för att inte lyssna in omvärlden. Åtgärder och system som utformas i ett vakuum, utan riktig verklighetsförankring, är ett dåligt sätt att styra ett rike.

SMS-KONTAKT. Senast i raden av kontakter mellan politik och näringsliv är den mellan Magdalena Andersson och Svenskt Näringsliv, som Di skrivit om.
SMS-KONTAKT. Senast i raden av kontakter mellan politik och näringsliv är den mellan Magdalena Andersson och Svenskt Näringsliv, som Di skrivit om.

Ett lysande och närliggande exempel är den ignorans som energiminister Anders Ygeman uppvisar gentemot näringslivet i frågan om brister i elförsörjningen.

Lyckligtvis behöver det inte vara så. I en rad artiklar har bland andra Di visat på täta sms-kontakter mellan ministrar och näringslivstoppar. Framför allt har det handlat om stödpaket och åtgärder under coronakrisens första månader. Men oavsett fråga är den gemensamma nämnaren att politikernas beslut har långtgående effekter för enskilda bolag eller hela näringslivet.

Innan regeringen presenterade miljardstöd till SAS hade familjen Wallenberg, som största privata ägare i bolaget, kontakt med bland andra infrastrukturministern om behovet av likviditet (Di 25/1). Ett annat exempel är sms-konversationen mellan Ericssons vd Börje Ekholm och handelsminister Anna Hallberg om beslutet från PTS att porta Huawei från 5g-nätet. En korrespondens som DN var först att rapportera om i början av året.

Senast i raden av kontakter är den mellan finansminister Magdalena Andersson och Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke, som Di skrev om i onsdagens tidning. Via sms lyfter vd:n fram sina synpunkter på politiska förslag, som trögheter i systemet med hyresrabatter, och informerar om hur näringslivet ser på utvecklingen. Desperationen hos små och medelstora bolag beskrivs under våren som otäck.

Det är ett ömsesidigt utbyte. Finansministern i sin tur framför funderingar om fusk med korttidspermitteringar. Hon tar också intryck från Svenskt Näringsliv i frågan om den nyligen införda pandemilagen, och skriver att hon gärna vill ”bolla” frågan om stöd vid en total nedstängning.

Den här typen av kontakter har ibland kritiserats, men är föredömliga exempel på hur politik bör bedrivas. Beslut som fattas efter dialog blir bra mycket bättre än om ministrarna isolerar sig på sina departement. Förmågan att lyssna in näringsliv och andra aktörer är en egenskap alla ministrar bör besitta, tillsammans med integritet nog att därefter kunna fatta självständiga beslut.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Lööf väljer vänster före liberalismen

Under måndagen lämnade Annie Lööf beskedet att Centerpartiet vill ingå i en S-regering. ’’Jag ser att Magdalena Andersson har det ledarskap som behövs’’, säger hon i en intervju i Dagens Nyheter. Det här är ingen liten sak. Man måste gå tillbaka nästan 70 år för en regering med både C och S.

VÄNSTERBLOCKET. C-beskedet är en tydlig varudeklaration inför valet. Sverige är tillbaka till blockpolitiken. Centerpartiet har valt sida. Partiledare från vänster: Nooshi Dadgostar (V), Märta Stenevi (MP), Magdalena Andersson (S) och Annie Lööf (C).
VÄNSTERBLOCKET. C-beskedet är en tydlig varudeklaration inför valet. Sverige är tillbaka till blockpolitiken. Centerpartiet har valt sida. Partiledare från vänster: Nooshi Dadgostar (V), Märta Stenevi (MP), Magdalena Andersson (S) och Annie Lööf (C).Foto:TT

Bakgrunden till C-ledarens besked är opinionen. I över ett års tid har partiet tappat kraftigt. Ett val i dag skulle innebära det sämsta sedan 90-talet. Mätinstitutet Sifo visar att det bara skiljer en tiondels procentenhet mellan C, L och MP. Det är därför fullt möjligt att C blir Sveriges minsta parti i riksdagen. Statistiska Centralbyråns stora partisympatiundersökning visar att flödet från C går till både S och M. Nu försöker partiet ta kommandot och vända trenden.

C-beskedet stötte redan efter någon timme på patrull. Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar kallade det absurt att V inte skulle få sitta med i regeringen. Hon menade att Lööf begär hennes stöd, eftersom S, C och MP inte lär få egen majoritet, men utan att behöva samarbeta. ’’Man kan inte sätta sig på ett annat parti’’, sa Dadgostar i SVT Aktuellt.

I sak har Dadgostar helt rätt. Höstens parlamentariska situation vid en vänstermajoritet kommer att skilja sig från förra valets. Då behövdes inte V:s röster för att få igenom en budget. Den förra partiledaren Jonas Sjöstedt (V) släppte fram Stefan Löfven utan politiska segrar. Nu ser läget annorlunda ut. Liberalerna har bytt sida. Och Vänsterpartiets röster skulle därför behövas i varenda omröstning: för att få tillträda, få igenom sakpolitik och få majoritet för budgeten. Därför ska man ta Dadgostars ord på allvar. I höst kan C tvingas släppa fram en regering där även V ingår.

Samtidigt har vänstersidan radikaliserats under mandatperioden. V går till val på skattehöjningar på 70 miljarder, bland annat genom att återinföra förmögenhets- och arvsskatter. Banker, välfärdsföretag, energibolag, transportföretag och bostadsföretag ska tas över av staten. Partiet vill nå ett socialistiskt samhälle, och ungdomsförbundet Ung Vänster kallar sig fortsatt kommunister.

Även Miljöpartiet ser ut att vara tillbaka i regeringen vid en vänstervalseger. MP har nämligen ett uttalat krav att inte släppa fram en regering de själva inte sitter i. Förra årets reträtt från regeringen kommer inte att hända igen, har partiet tydliggjort. Äganderätten i skogen kan därför återigen hamna under beskjutning och energipolitiken fortsättningsvis haverera.

Den ekonomiska politiken äventyras även den av MP-inflytande. Partiet vill att staten ska låna 100 miljarder om året kommande tio år, utanför ordinarie budget. AP-fonderna ska inte jaga avkastning för pensionärer, utan användas i politiska syften. De föreställer sig något av en grön lockdown, med hårdför och påtvingad utslagning av företag.

Även Socialdemokraterna har under Magdalena Andersson dragit vänsterut. S går till val på en beredskapsskatt som ska dra in 40 miljarder kronor, att jämföra med värnskatten som drog in 6 miljarder. Det är en omfattande skattehöjning som kommer att drabba breda löntagargrupper. Anderssons partiledarkandidatur inleddes med rapporten Fördelningspolitik för jämlikhet och rättvisa. Där finns förslag om tak på ISK, höjd skatt i 3:12, helt borttaget jobbskatteavdrag och en ny miljonärsskatt.

Under tisdagen presenterade S ännu en ny attack mot välfärdsföretagandet. Stopp för privat drift av nya sjukhus, trots att privata S:t Görans i Stockholm är Sveriges mest effektiva sett till väntetider, vårdkvalitet och kostnader. 

Hur har Annie Lööf tänkt att det här ska gå ihop? Blir C riksdagens minsta parti, har man inte mycket att sätta emot S, V och MP. Liberalismen ersätts nu av makthunger. Med ett dåligt valresultat kan gräsrötterna i C vända sig mot sin ledare. Missnöjet pyr redan som det är. Allt fler inifrån intygar att partiledningen blivit en bunker, där kritik viftas bort som illojal. Personalomsättningen har ökat och ju närmare partiledaren man kommer, desto fler medarbetare slutar. Kanske handlar måndagens besked bara om att en ministerpost är enda sättet för Annie Lööf att rädda sig kvar vid partiledarposten.

Det glädjande med C-beskedet är att varudeklarationen inför valet är tydlig. Sverige är tillbaka till blockpolitiken. C har valt sida. Nu finns ett alternativ till höger, och ett till vänster.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera