1515

Politiken måste främja strukturomvandlingen

LEDARE. När svenska företag blickar framåt är det med tillförsikt. Under det tredje kvartalet har exportutsikterna delvis återhämtat sig, på tre månaders sikt ser man en förstärkning. Uppgifterna från Business Sweden är en viktig indikator på exportmarknadens utveckling, och därmed ett känselspröt för Sveriges exportberoende ekonomi.

OMVANDLING. Fordonsindustrin är en bransch i förändring. Samtidigt ser man en risk för framtida kompetensbrist. Förutom att fråga sig vad staten kan göra för att bejaka strukturomvandlingen, är det minst lika viktigt vad den underlåter att göra.
OMVANDLING. Fordonsindustrin är en bransch i förändring. Samtidigt ser man en risk för framtida kompetensbrist. Förutom att fråga sig vad staten kan göra för att bejaka strukturomvandlingen, är det minst lika viktigt vad den underlåter att göra.Foto:Fredrik Sandberg/TT

På hemmaplan är livskraftiga företag på väg ut ur statens krisåtgärder. I onsdags meddelade Scania att bolaget häver de kvarstående korttidspermitteringarna från den 1 september. Produktionen är sedan tidigare igång. Nu är det i stället 10.000 tjänstemän som välkomnas tillbaka från olika permitteringsgrader.

Men återstarten efter krisen är mer än att bara falla tillbaka i gamla hjulspår. Lika mycket är det en period präglad av omvandling. De senaste månaderna har tidigare smygande förändringar tagit sjumilakliv framåt. Det gäller bland annat det pågående skiftet i fordonsindustrin. Digitalisering, nya tekniker och elektrifiering är delar av en oundviklig utveckling som ställer förändringskrav på arbetsmarknaden.

På Scania kvarstår planerna på att minska personalstyrkan, i Sverige handlar det om en nedskärning med 1.000 arbetstillfällen på tjänstemannasidan. Det ger utrymme för behovet av kompetensskifte. Tidigare i veckan rapporterade Di (18/8) att antalet anställda inom fordonstillverkningen med minst tre års högre utbildning ökade med 53 procent mellan 2008 och 2018. Bland personalen med högst en gymnasieexamen har 10 procent av tjänsterna försvunnit.

Mitt i den omvandling som coronaviruset påskyndat, befinner sig Sverige i en situation där den framtida kompetensförsörjningen ifrågasätts. På Scania ser man en risk för personalbrist längre fram. Att industrin, pulsådern i den svenska ekonomin, är rädd för kompetensbrist är en blinkande varningslampa.

När unga i dag möter en nattsvart arbetsmarknad är alternativet att skaffa sig en högre utbildning ett hopp för den framtida kompetensförsörjningen. Företagens krav på rätt utbildning blir allt högre, samtidigt som satsningar på forskning och skola blir allt viktigare. Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke beskriver detta som en av de viktigaste reformerna för framtiden (Di 20/8).

Men vid sidan av den faktiska utbildningen, är en lika viktig del vilka incitament det finns att utbilda sig. I Sverige har avkastningen på utbildning länge släpat efter andra jämförbara länder. Att ha en högre utbildning gör att man tjänar i snitt 22 procent mer än om man enbart har en gymnasieexamen. I EU är skillnaden 52 procent, inom OECD hela 57 procent.

På Di Debatt efterfrågar Jan-Olof Jacke ett skattestopp, genom att regeringen inför höstbudgeten gör en ”principdeklaration om att skatterna på arbete och företagande inte kommer att höjas”. Att regeringen underlåter att försämra villkoren för arbete och företagande är viktigt, men handlar lika mycket om att inte försämra incitamenten att utbilda sig. Om något står klart, är det att Sverige inte har råd att fortsätta belasta avkastningen på högre studier. I längden dränerar det landet på den kompetens som krävs på en modern arbetsmarknad.

I en intervju i Di (20/8) tar Magdalena Andersson upp vad staten aktivt kan göra för att hjälpa ut ur krisen. Men det handlar till stor del även om vad staten kan göra för att undvika att stå i vägen. Vid sidan av de höga skatternas hämmande funktion på strukturomvandlingen, riskerar korttidspermitteringar på sikt att fördröja omställningen.

Genom statlig hjälp till företag som går på tomgång, skapar staten zombiebolag – sådana som enligt marknadsekonomins regler bör tillåtas försvinna, men som överlever genom konstgjord andning. Näringslivet måste till slut klara sig på egen hand.

Att näringslivet på flera håll återhämtar sig är ingen garant för framtida tillväxt och konkurrenskraft. Den kommande budgeten måste främja dessa långsiktigt. Att investera i utbildning är en del. Men förutom att fråga sig vad staten kan göra för att bejaka strukturomvandlingen, är det minst lika viktigt vad den underlåter att göra.


Innehåll från SalesforceAnnons

Så når de framgång i den nya digitala världen

Handelsbanken, Volvo Cars och andra framgångsrika storföretag avslöjade sina framgångsrecept under ett livestreamat event. ”90 tempofyllda minuter.” 

I dag arbetar vi var som helst, vi leder på distans, utvecklar tillsammans och samarbetar över gränser och tidszoner. Vad krävs egentligen för att lyckas i en digital värld? Svaren fick vi på ett livestreamat event den 6 maj, där Sveriges främsta experter tillsammans med programledare Peter Settman diskuterade hur vi skapar förutsättningar för nya former av tillväxt och framgång.  

Eventet Salesforce Live arrangerades av kundrelationsjätten Salesforce, vars Sverigechef Dan Bjurman säger:  

– Under 90 tempofyllda minuter inspirerades vi av nya sätt att tänka, och tog del av konkreta framgångsfaktorer för att agera i den nya digitala världen. Tillsammans med bland andra Handelsbanken, Volvo Cars, Sandvik, MatHem, Trustly och Stadsmissionen fick vi skarpa exempel från olika branscher, och spaningar om framtiden från professor Micael Dahlen och futurologen Ashkan Fardost.  

Från Handelsbanken deltog Catharina Belfrage Sahlstrand, Group Head of Sustainability och Stephan Erne, Chief Digital Officer i en breakout-session. De berättade om bankens resa inom digitalisering och hållbarhet, var man står idag samt hur de ser på framtiden.  

Ta del av Salesforce live  

Liksom i andra branscher har pandemin satt ytterligare fart på digitaliseringen inom banksektorn och medfört nya prioriteringar. Salesforce undersöker varje år vilka frågor som är viktigast bland beslutsfattare inom finansbranschen globalt. Den senaste rapporten ”State of Finance 2020” med 

2 800 respondenter pekar på stora skillnader före och efter pandemins utbrott.

Ladda ned State of Finance 2020 här  

– Finansiella aktörer i Norden har helt stuvat om bland sina prioriteringar. Ökad personalisering av banktjänster ses nu som den enskilt viktigaste frågan, följt av ökad automatisering av processer, säger Rob Klomps, CTO Financial Services EMEA på Salesforce, och tillägger:

– Vi ser också en brytpunkt i att en majoritet av kunderna nu föredrar digital rådgivning framför fysisk. Handskakningar och personliga samtal anses inte längre som avgörande för att bygga förtroende. Men en bank som sällan eller aldrig träffar sina kunder måste jobba mer datadrivet för att förutse deras behov och möta dessa. 

Algoritmdrivna finansiella tjänster 

För att lyckas med detta måste bankerna skaffa sig en 360-gradersvy av sina kunder. 

– De måste bli bättre på att samla in, förstå och agera på kunddata på ett intelligent och konsekvent sätt. Och de behöver känna till kundens ekonomiska milstolpar och mål.

Digital rådgivning och andra automatiserade och AI-stödda banktjänster blir allt smartare. Rob Klomps lyfter fram algoritmdrivna finansiella tjänster som fattar beslut eller genomför uppdrag för kundens räkning, som ett framtidsområde. 

Varför har bankerna inte kommit längre inom digitala tjänster?   

– Därför att de sitter fast i föråldrade IT-strukturer och system som inte är så lätta att koppla ihop och därför att deras organisation speglar produkterna och inte kunderna. Deras digitalisering har utgått från produkter som utlåning, betalningar, sparande. Men kunderna tänker inte ”vilken produkt kan lösa mina problem”, de ser sin finansiella ställning och sina behov. Produktapproachen måste bort och ersättas av kundfokus.

Bankens medarbetare var tidigare kundernas primära kontaktyta, men nu är digitala kanaler minst lika viktiga och upplevelsen av dessa behöver förbättras. De som lyckas bäst med det blir vinnarna på den nya digitala bankmarknaden, menar Rob Klomps. 

Ta del av Salesforce live här

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?