Annons

Politiken måste främja strukturomvandlingen

LEDARE. När svenska företag blickar framåt är det med tillförsikt. Under det tredje kvartalet har exportutsikterna delvis återhämtat sig, på tre månaders sikt ser man en förstärkning. Uppgifterna från Business Sweden är en viktig indikator på exportmarknadens utveckling, och därmed ett känselspröt för Sveriges exportberoende ekonomi.

OMVANDLING. Fordonsindustrin är en bransch i förändring. Samtidigt ser man en risk för framtida kompetensbrist. Förutom att fråga sig vad staten kan göra för att bejaka strukturomvandlingen, är det minst lika viktigt vad den underlåter att göra.
OMVANDLING. Fordonsindustrin är en bransch i förändring. Samtidigt ser man en risk för framtida kompetensbrist. Förutom att fråga sig vad staten kan göra för att bejaka strukturomvandlingen, är det minst lika viktigt vad den underlåter att göra.Foto:Fredrik Sandberg/TT

På hemmaplan är livskraftiga företag på väg ut ur statens krisåtgärder. I onsdags meddelade Scania att bolaget häver de kvarstående korttidspermitteringarna från den 1 september. Produktionen är sedan tidigare igång. Nu är det i stället 10.000 tjänstemän som välkomnas tillbaka från olika permitteringsgrader.

Men återstarten efter krisen är mer än att bara falla tillbaka i gamla hjulspår. Lika mycket är det en period präglad av omvandling. De senaste månaderna har tidigare smygande förändringar tagit sjumilakliv framåt. Det gäller bland annat det pågående skiftet i fordonsindustrin. Digitalisering, nya tekniker och elektrifiering är delar av en oundviklig utveckling som ställer förändringskrav på arbetsmarknaden.

På Scania kvarstår planerna på att minska personalstyrkan, i Sverige handlar det om en nedskärning med 1.000 arbetstillfällen på tjänstemannasidan. Det ger utrymme för behovet av kompetensskifte. Tidigare i veckan rapporterade Di (18/8) att antalet anställda inom fordonstillverkningen med minst tre års högre utbildning ökade med 53 procent mellan 2008 och 2018. Bland personalen med högst en gymnasieexamen har 10 procent av tjänsterna försvunnit.

Mitt i den omvandling som coronaviruset påskyndat, befinner sig Sverige i en situation där den framtida kompetensförsörjningen ifrågasätts. På Scania ser man en risk för personalbrist längre fram. Att industrin, pulsådern i den svenska ekonomin, är rädd för kompetensbrist är en blinkande varningslampa.

När unga i dag möter en nattsvart arbetsmarknad är alternativet att skaffa sig en högre utbildning ett hopp för den framtida kompetensförsörjningen. Företagens krav på rätt utbildning blir allt högre, samtidigt som satsningar på forskning och skola blir allt viktigare. Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke beskriver detta som en av de viktigaste reformerna för framtiden (Di 20/8).

Men vid sidan av den faktiska utbildningen, är en lika viktig del vilka incitament det finns att utbilda sig. I Sverige har avkastningen på utbildning länge släpat efter andra jämförbara länder. Att ha en högre utbildning gör att man tjänar i snitt 22 procent mer än om man enbart har en gymnasieexamen. I EU är skillnaden 52 procent, inom OECD hela 57 procent.

På Di Debatt efterfrågar Jan-Olof Jacke ett skattestopp, genom att regeringen inför höstbudgeten gör en ”principdeklaration om att skatterna på arbete och företagande inte kommer att höjas”. Att regeringen underlåter att försämra villkoren för arbete och företagande är viktigt, men handlar lika mycket om att inte försämra incitamenten att utbilda sig. Om något står klart, är det att Sverige inte har råd att fortsätta belasta avkastningen på högre studier. I längden dränerar det landet på den kompetens som krävs på en modern arbetsmarknad.

I en intervju i Di (20/8) tar Magdalena Andersson upp vad staten aktivt kan göra för att hjälpa ut ur krisen. Men det handlar till stor del även om vad staten kan göra för att undvika att stå i vägen. Vid sidan av de höga skatternas hämmande funktion på strukturomvandlingen, riskerar korttidspermitteringar på sikt att fördröja omställningen.

Genom statlig hjälp till företag som går på tomgång, skapar staten zombiebolag – sådana som enligt marknadsekonomins regler bör tillåtas försvinna, men som överlever genom konstgjord andning. Näringslivet måste till slut klara sig på egen hand.

Att näringslivet på flera håll återhämtar sig är ingen garant för framtida tillväxt och konkurrenskraft. Den kommande budgeten måste främja dessa långsiktigt. Att investera i utbildning är en del. Men förutom att fråga sig vad staten kan göra för att bejaka strukturomvandlingen, är det minst lika viktigt vad den underlåter att göra.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Nevel ABAnnons

Foodhillsområdet i Bjuv – ett bra exempel på hur restprodukter och materialflöden kan förbättra en cirkulär ekonomi

Peter Bäckström är chef för kommunal infrastruktur och produktion på Nevel i Sverige. Han har bred erfarenhet av både affärsutveckling och förändringsarbete. Peter motiveras av att skapa och uppnå stordriftsfördelar tillsammans, genom ett bra samarbete.
Peter Bäckström är chef för kommunal infrastruktur och produktion på Nevel i Sverige. Han har bred erfarenhet av både affärsutveckling och förändringsarbete. Peter motiveras av att skapa och uppnå stordriftsfördelar tillsammans, genom ett bra samarbete.

Framgångsrika samarbeten mellan kommuner, lokala industriföretag och andra intressenter kan öppna för nya möjligheter när det gäller hållbar utveckling och tillväxt. I Bjuvs kommun i södra Sverige skapas starka kopplingar mellan industrier och samhället – vilket leder till stora framsteg mot ett fossilfritt, cirkulärt samhälle.

Arbete tillsammans för gemensamma fördelar

Investeringar i smarta infrastrukturlösningar är avgörande för att hjälpa lokala ekonomier att växa och locka till sig investeringar, nya jobb och nya invånare. Men kommunala verksamheter har idag också en stark press på sig för att sänka kostnader, samtidigt som de behöver tillhandahålla ett brett utbud av tjänster till sina invånare – allt från utbildning och hälsovård till infrastruktur.

Smarta infrastrukturlösningar ger ofta möjligheter för kommunerna att hitta stordriftsfördelar som skapar en positiv samhällseffekt, och nyckeln till detta är samarbete mellan industrier och kommuner.

Genom att utnyttja energi-, informations- och materialflöden – såsom värme, kyla och restavfall – kan man uppnå stora kostnadsbesparingar samtidigt som utsläppen minskar, vilket banar vägen mot en koldioxidneutral framtid. Investeringsmodeller som ger den flexibilitet som krävs bör baseras på samarbete.

Foodhillsområdet i Bjuv

En framgångshistoria är Bjuvs kommun som 2008 inledde ett långsiktigt samarbete med regionala industriföretag och andra aktörer för att hitta nya och hållbara energilösningar för den framtida utvecklingen. Tillsammans tittade de på hur överskottsvärmen från industrierna skulle kunna utnyttjas i ett ekosystem, utöver att endast använda den för fjärrvärme.

Ett konkret resultat är det som nu kallas ”Food Valley of Bjuv”, ett stort kluster av livsmedelsföretag som strävar efter industriell symbios som utnyttjar alla tänkbara rest- och materialflöden i en lokal cirkulär ekonomi. Målet är en hållbar livsmedelsproduktion, samtidigt som samhället förbättras genom kommunal infrastruktur. Ett av projekten handlar om distribution av överskottsenergi som tidigare gått förlorad, men som nu värmer en busshållplats och en 100 meter lång trottoar och cykelbana, vilket minskar behovet av vinterunderhåll och risken för kollisioner och olyckor. Fjärrvärme fungerar som en plattform som tillhandahåller 100 % förnybar energi och möjligheten att utnyttja överskottsvärme från industrin.

Stora möjligheter genom nya affärsmodeller

För att skapa och implementera nya affärsmodeller krävs nya arbetssätt och rätt typ av erfarenhet. Användningen av teknik kräver sin expertis. Kommuner, oberoende eller tillsammans med sina partner, bör överväga hur utvecklingen av infrastrukturen ska ske i framtiden. Nevels affärsmodell bygger på att kartlägga vägen till en optimal och resurseffektiv framtid, och att tillsammans med kommunerna hitta lämpliga investeringsmodeller.

Vi erbjuder avancerade industriella och kommunala infrastrukturlösningar, som gynnar våra kunder och hela samhällen.

Läs mer här:

https://nevel.com/sv/industriella-infrastrukturlosningar/ 

https://nevel.com/sv/kommunala-infrastrukturlosningar/ 

https://nevel.com/nevel-business-white-paper/  

 

Mer från Nevel AB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nevel AB och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?