1515

Politiken bör gynna ekonomisk frihet

LEDARE. Sverige rankas som nummer 12 i Europa när det gäller ekonomisk frihet. Det är anmärkningsvärt långt ner. Vi borde kunna bättre.

Foto:Henrik Holmberg / TT

”Det är en frihet att få bygga upp ett eget företag. Jag kan inte ta ut så hög lön, men det är ju inte allt. Jag får ju jobba med det jag själv väljer på det sätt som jag själv bestämmer”. Det säger Ola Lindahl, Lindahls gräv och anläggning, till branschorganet Maskinentreprenören (17/5).

Den känslan av, och längtan efter, ekonomisk frihet som han ger uttryck för måste värnas. Rättigheten till egen försörjning och val av arbete finns inskriven i FN:s mänskliga rättigheter, men inte särskilt uttömmande. I EU:s artikel 17 står under rubriken ”Friheter” följande att läsa: ”Ingen får berövas sin egendom, utom för det allmännas bästa”. Givetvis måste det finnas gränser för den enskildes rätt i relation till gruppens. Men innebörden i denna skrivning är att staten i allmänhetens namn kan agera ganska godtyckligt. 

Det riskerar att innebära ingrepp i äganderätten och därmed den ekonomiska friheten. Och ekonomisk frihet är inte bara en fråga på individuell nivå, den är fundamental för ett lands tillväxt. Det sambandet är väl belagt inom forskningen. 

Ett viktigt redskap för dem som studerar ekonomisk frihet och tillväxt är det ekonomiska frihetsindex som den amerikanska tankesmedjan Heritage Foundation publicerar varje år sedan 1995. 

Stiftelsen utvärderar 178 länder utifrån fyra huvudkategorier: rättsstaten, statens storlek (bland annat utgifter, skattebörda och statsfinansernas skick), hur effektiva regelverken är och hur öppen marknaden är. Sverige rankas som nummer 21. 

Det är visserligen ett lyft sedan starten då vi hamnade på plats 41. Men vi ligger efter grannarna Danmark, Finland och Island. Vi ligger också efter länder som Estland, Litauen, Nederländerna och USA. I Europa rankas vi som nummer 12, vilket är än mer anmärkningsvärt långt ner. Vi borde kunna bättre.

Sverige får lägst betyg när det gäller ”den stora staten”, de omfattande statliga ekonomiska åtagandena, de höga skatterna och den hårt reglerade arbetsmarknaden. Vi får i år fallande betyg i bland annat äganderätt (någon drar sig kanske till minnes skogsägarnas strid för att få avverka på sin mark) och rättsstatens effektivitet. Vår starkaste sida är goda statsfinanser.

I Sverige och även EU tillmäts jämlikhet ett mycket högre värde i den allmänna politiska diskussionen än frihet. Det är märkligt dels eftersom frihet är en grundläggande rättighet medan jämlikhet är ett politiskt mål, dels eftersom ekonomisk frihet bygger välstånd långt bortom den enskildes ekonomi.

Den svenska forskaren Andreas Bergh och hans danska kollega Christian Bjørnskov visar i en ny artikel (Does Economic Freedom Boost Growth for Everyone? 2021) att reformer som syftar till ekonomisk frihet har en positiv effekt inte bara för landet som helhet, utan för alla grupper över hela inkomstskalan. 

Det är viktig information som borde påverka politiska beslut. Men S/MP-regeringen har drivit tre teser stenhårt under sju år. Den första är att jämlikheten måste öka. Den andra är att de hävdar att välfärden behöver mer resurser, vilket inte är uppenbart. Det tredje är att på grund av teserna ovan måste skatterna höjas.

S målsättning är alltid att höja skatterna och öka statens sfär på bekostnad av individerna, inte nödvändigtvis av ekonomiska utan av maktpolitiska skäl. Den enskildes rätt är helt ointressant för Magdalena Andersson och Stefan Löfven, den finns inte ens med i diskussionen. Drömmen om ekonomisk frihet, eller rent av ekonomiskt oberoende, anses osund. Här behövs ett skifte, och de borgerliga partierna (M, L, KD) måste våga driva det.

Det är principiellt viktigt att diskutera gränsen mellan statens och den enskildes/företagets rätt. Jämlikhet är ett begrepp som ofta missbrukas för politiska syften. Den ökar ofta i kris eller lågkonjunktur, men det är en synvilla. De rikaste tappar visserligen mest när börserna faller, men de är inte så sårbara, medan mindre bemedlade tappar mindre i absoluta tal men lider relativt mycket mer. 

Frihet är också existentiellt viktigt. Borgerligheten bör tala mer om frihet i allmänhet, och den ekonomiska frihetens fördelar i synnerhet.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?