ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Politik måste bedömas utifrån resultat, inte avsikt

  • HÅLLBARHET I FOKUS. Miljöpartiet föreslår nya insatser för ökad hållbarhet, men många miljöskatter missar i dag målet. Foto: Jesper Frisk

LEDARE. Grönt är inte bara en färg, det är en inställning till förändring hördes Miljöpartiets språkrör Per Bolund säga på Almedalens scen i söndags.

Och visst är det mycket som håller på att förändras, inte minst i klimat- och miljöpolitiken. Klimat- och miljöbudgeten ökade kraftigt under föregående mandatperiod. En grön skatteomväxling på 15 miljarder håller just nu på att genomföras inom ramen för januariöverenskommelsen.

Men vad är egentligen resultatet av klimat- och miljöpolitiken?

Enligt Naturvårdsverket ökade Sveriges klimatpåverkande utsläpp med 0,9 procent under 2018. Framför allt belyser detta vikten av att politiken som bedrivs är effektiv och träffar målet.

Trots det har regeringens klimat- och miljöpolitik vid flertalet tillfällen anklagats för att vara ineffektiv av bland andra Konjunkturinstitutet. Exemplen där man träffar fel är många.

Regeringen införde 1 juli 2017 en kemikalieskatt för viss elektronik, i syfte att minska farliga flamskyddsmedel. Den uppgår till 8 kronor per kilo för vitvaror och 120 kronor per kilo för övrig elektronik, med ett maxtak om 320 kronor per vara. Från 1 augusti i år kommer dessutom skatten att höjas till 11 respektive 160 kronor per kilo, med ett maxtak på 440 kronor.

Rent tekniskt är det mest problematiska att skatten baseras på vikt, snarare än de ämnen som man vill minska. Skillnaden i skatt på två olika varor kan således vara stor om viktskillnaden är det, även om miljöpåverkan är densamma.

Det är en klumpig utformning, men det som kanske är mest oroande är vilka effekter det får för marknaden.

Företag vars verksamheter innefattar återanvändning av it- och elektronikprodukter, och är goda exempel på den cirkulära ekonomin, har vittnat om hur de tvingas betala kemikalieskatt trots att varan i ett tidigare led redan kan ha blivit beskattad.

Även om begagnade it-varor som redan beskattats är undantagna skattskyldighet enligt lagstiftningen, hamnar det på näringsidkare att visa att en vara redan har omfattats av kemikalieskatten för att undkomma betalningen av densamma. Det finns exempel på företag där inbetalningar av kemikalieskatt uppgått till nästan samma storlek som företagets bolagsskatt.

Samtidigt ägnade Per Bolund en stor del av sitt tal i Almedalen till att prata om hållbarhet. Bland annat annonserade han ett förslag kallat hyber-avdrag. Det ska göra hyrtjänster, begagnatförsäljning och reparationer billigare, liknande ett rut-avdrag.

Förslaget hämtar inspiration från en utredning om cirkulär ekonomi som beskriver avdraget som en skattereduktion för konsumenter. Men i kontexten kan man utläsa uppenbara problem.

Det främsta gäller bristande insikt om att marknaden inte slutar vid efterfrågan. Vad hjälper det att konsumenter kan köpa begagnade varor billigare, om utbudssidan har bristande incitament att tillhandahålla och utveckla marknaden för återanvända produkter?

Sammantaget bidrar skatten till att jordens resurser inte tas tillvara på i den utsträckning de hade kunnat. Skatten kan även kringgås om man som konsument köper elektronik från utlandet. En olycka för både svenska företag och för klimatet i form av onödiga transporter.

Dessvärre är detta inte det enda fallet där den goda avsikten kommit i vägen för en fungerande utformning av klimat- och miljöpolitiken.

Den omstridda flygskatten, som i praktiken beskattar ett flygsäte, är otvetydigt ett exempel på en fiskal skatt med lite klimatnytta. Plastskatten, elskatten och fordonskatten är andra exempel på skatter som missar målet.

Inom etikläran finns olika sätt att avgöra om en handling är rätt eller fel. Somliga vill betrakta dem utifrån sinnelaget som handlingen härstammar från, det vill säga motivet bakom handlingen. I motsats till detta står konsekvensetiken, som säger att en handling ska bedömas utifrån dess utfall.

Det finns absolut många tillfällen i livet när det kan tyckas riktigt att bedöma handlingar utifrån avsikt. Politiska beslut och förslag hör emellertid inte dit. Den rödgröna regeringens – och dess stödpartiers – goda vilja är det inget fel på, men det är en klen tröst när resultaten uteblir.

Är det så här den gröna förändringen ser ut klarar sig både klimatet och miljön bättre utan den.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer