1515

Polisen behöver hjälp

Ekots Lördagsintervju med polisens operative chef Mats Löfving den 5 september är en vattendelare i svensk debatt. 

Foto:Andreas Hillergren/TT

Han sa mycket intressant, men kärnan är detta:

• Just nu finns det minst 40 släktbaserade kriminella nätverk i Sverige.

• De är inte intresserade av att vara en del av svenskt etablerat samhälle. De har kommit till Sverige enbart i syfte att organisera och systematisera kriminalitet.

• De tjänar i huvudsak pengar på narkotikabrott och utpressning.

• De har ett stort våldskapital och skaffar makt genom att ta sig in i näringslivet, politiska partier och styrning av kommuner och av landet.

Polisens nya öppenhet kring dessa frågor är välkommen. Den politiska debatten om den grova kriminaliteten har fastnat i en gammal föreställningsvärld. Ta de maktägande Januaripartiernas grundläggande positioner: S och MP säger att ökade klassklyftor driver in ungdomar i kriminalitet. L och C säger att våldsepidemin beror på höga arbetsgivaravgifter och lagen om anställningsskydd.

Det är som om viktiga delar av det offentliga samtalet fortfarande handlar om uppväxtmiljön för Clark Olofsson och Svartenbrandt, som om svenskt samhällsliv är en för evigt sluten värld.

Sverige har ett av världens längst drivna klassutjämnande system. Ungdomar har tillgång till gratis och kvalificerad utbildning och det finns inget på arbetsmarknaden som straffar unga, tvärtom. Ungdomsarbetslösheten är låg.

Men Sverige har och har haft en mycket hög migration från regioner med mycket stora sociala problem. Det är grundorsaken till fullständigt häpnadsväckande saker som att nästan varannan 15-årig flicka i Malmö lever under hedersförtryck, att Sverige under några år blev Europas per capita näst största rekryteringsområde för IS-krigare, att nio av tio bilstölder och hälften av alla bostadsinbrott görs av utländska ligor, att Sverige har tio gånger högre dödlig våldsbrottslighet bland unga män än Tyskland och att vi nu har en grov kriminalitet som styrs av 40 maffiafamiljer. 

De problemen går inte att lösa med ännu mer pengar till skolor i utsatta områden eller med sänkta arbetsgivaravgifter utan med ett helt nytt fokus för rättsapparaten och Migrationsverket och med full uppbackning från politiken.

För att det ska lyckas måste polisen hålla fast vid öppenheten och fortsätta att berätta. Hur gick det till när 40 kriminella klaner etablerade sig i Sverige? När hände det? Varför hade Sverige inget skydd mot dem? Vilka migrationspolitiska lärdomar kan man dra? Vilka delar av näringslivet har infiltrerats? Vilka partier? Vilka kommuner? Löfving borde kallas till en öppen och tv-sänd utfrågning hos Justitieutskottet.

Men det behövs också ett nytt fokus och öppenhet från andra delar av samhället, bland annat näringslivet. Att chefen för polisens operativa avdelning pekar ut näringslivet som en viktig plattform för organiserad brottslighet är en larmsignal. 

Chefen för polisens operativa avdelning Mats Löfving satte plötsligt ord på en utveckling som många företag oroar sig över.
Chefen för polisens operativa avdelning Mats Löfving satte plötsligt ord på en utveckling som många företag oroar sig över.Foto:Pontus Lundahl/TT

På Dagens industris Omstartskonferens i förra veckan sa vd:n för Stockholms handelskammare, Andreas Hatzigeorgiou, att en förutsättning för en omstart är att man krossar kriminaliteten. Det är en helt ny ton. En av Sveriges viktigaste företagarorganisationer pekar nu på brottsutvecklingen som det stora problemet. Inte på bristande kapacitet på Arlanda, höga marginalskatter, arbetsgivaravgifter eller bostadsbrist utan på att brottsligheten håller på att bli det stora problemet för företagare.

Svenskt Näringsliv släppte nyligen en rapport som visar att 6 av 10 företag har utsatts för brott. De direkta kostnaderna uppskattas till 40 miljarder kronor om året. Om man tar med de indirekta kostnaderna som försäkringar, brottspreventiva åtgärder och framför allt uteblivna investeringar på grund av rädsla ökar kostnaden till 100 miljarder om året.

Ett stort problem är att företag inte berättar om utpressning. Tystnadskulturen är mycket stark och växande. Det går inte att vara öppen med att du betalar beskyddaravgift, det ligger i sakens natur. Men aggregerad statistik är skakande. En majoritet av företagen i Svenskt Näringslivs undersökning tror att brottsligheten kommer att växa. En (!) procent tror att den kommer att minska. Det vittnar om den vardag som Stockholms handelskammare pekar på och som Di rapporterade om förra hösten i serien ”De utsatta företagarna”.

Oppositionen gör stor nytta när den trycker på för större polisiära befogenheter. Statsministern visar ibland goda intentioner. Men för att staten snabbt ska kunna koppla greppet och trycka tillbaka kriminaliteten krävs en ny klarhet och en solklar koppling till migration. Sverige är en bas för internationell brottslighet och migrationspolitiken underlättar för de kriminella nätverken.

Det här begriper partiledningarna för Moderaterna och Socialdemokraterna, (och självklart SD:s.) M och S har också haft ett historiskt ansvar för svensk säkerhet. De lyckades inte nå varandra inom ramen för migrationskommittén. De bör försöka i den ram som höstens akuta kriminalpolitiska debatt har satt upp. Sverige kan inte vänta till efter valet 2022.


Innehåll från EurocardAnnons

Se upp för kvittofällan – därför missar företag att digitalisera

Ila Sabet Bergström, chef för Sales & Customer Relationships på Eurocard.
Ila Sabet Bergström, chef för Sales & Customer Relationships på Eurocard.

Många företag fortsätter att hantera papperskvitton därför att de tror att är dyrt och krångligt att digitalisera sin kvittohantering.

– Det är en vanligt missuppfattning, men faktum är att besparingen kan bli mycket större än kostnaden, säger Ila Sabet Bergström, chef för Sales & Customer Relationships på Eurocard.

Läs hela studien här 

Eurocard har genomfört en studie som kartlägger kvittohanteringen i 235 nordiska organisationer. Den visar att det ofta är stor skillnad mellan hur företagsledningar och de som arbetar dagligen med kvittohantering ser på möjligheterna och fördelarna med att arbeta mer digitalt.

– Det finns ett glapp mellan hur chefer och de som arbetar dagligen med kvittohantering ser på möjligheterna. De som arbetar närmast systemen upplever tydligt bristerna med att hantera papperskvitton manuellt och har därför ofta lättare att se fördelarna med att arbeta mer digitalt, säger Ila Sabet Bergström.

Men studien visar också att en manuell kvittohantering påverkar flera delar av företaget negativt, exempelvis att motivationen minskar hos enskilda medarbetare, och att risken för bedrägeri ökar.

– Denna kunskap är dock inte så utbredd ännu, och därför har det också varit svårt för företagsledningar att göra en korrekt bedömning av hur lönsam en digital kvittohantering egentligen är för företaget, säger hon.

Enligt studien är det framförallt tre orsaker som gör att företagsledningar väljer att inte digitalisera sin kvittohantering:

1. Det kostar för mycket

– Då tar man enbart hänsyn till vad förändringen kostar, och glömmer vad det i dag kostar företaget att arbeta med ineffektiva processer och system. I studien finns en lättöverskådlig beräkningsmodell som ger en bra överblick över hur stor den existerande kostnaden faktiskt är, säger Ila Sabet Bergström. 

2. Svårt att integrera med befintliga it-system

– Generellt sett är det inga problem för ett företag att integrera ett digitalt kvittohantertingssystem med befintlig it-struktur, då de flesta kvittohanteringssystem redan är ihopkopplade med de olika ekonomissystem som finns i Norden. 

3. Frågan är lågt prioriterad

– Företagsledningar tycker ofta att de potentiella besparingarna i kvittohanteringsprocessen är för små. Då underskattar man den positiva påverkan detta område faktiskt kan ha på verksamheten. Studien visar att medarbetare på företag med ett digitalt utvecklat kvittohanteringssystem är mer motiverade och mer benägna att följa legala regelverk. Dessutom minskar en digital hantering av kvitton risken för bedrägerier, jämfört med en helt manuell hantering, säger hon. 

Digitalisera kvittohanteringen? Läs mer om Eurocards lösning Smarta kvitton 

 

 

 

 

 

 

Mer från Eurocard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Eurocard och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?