1515

PM Nilsson: Världshandeln enligt Ola

YSTAD. I taket över förarsätet på Volkswagen Golf sitter en liten plastpanel med strömbrytare. Här kan föraren sköta lamporna i kupén, avbländare samt tända kartläsarlampan. Den här detaljen är så försynt att få lägger märke till den, men den är en komplicerad historia.

PLAST. Ola Hugosons Polykemi tillverkar plastmaterial till bland annat bilindustrin, en process som involverar material från ett 20-tal länder. Ibland är det tull, ibland inte.
PLAST. Ola Hugosons Polykemi tillverkar plastmaterial till bland annat bilindustrin, en process som involverar material från ett 20-tal länder. Ibland är det tull, ibland inte.Foto:Lars Jansson

Panelen ska inte bara ha en viss form och funktion utan framför allt särskilda egenskaper i materialet.

Den ska tåla 40 minus när bilen står stilla i Norrbotten och 80 grader plus när den är parkerad i södra Kalifornien. Den ska ha en särskild grå färg enligt Volkswagens färgkarta. Den ska kännas behaglig att ta på eftersom den möter fingertoppar. Den ska vara slagtålig och ha en väl avvägd balans mellan styvhet och elasticitet och tåla ljus utan att åldras. Den ska också ha antistatiska egenskaper för att inte dra till sig damm och inte störa elektroniken inuti panelen.

Belysningspanelen tillverkas i Tyskland, men materialet görs av Polykemi i Ystad, ett nu 50-årigt familjeföretag, stolt huvudsponsor av stadens handbollslag med 200 medarbetare som genom åren tillverkat plastråvara till alla plastdetaljer som tänkas kan.

All plast är inte komplicerad att göra men detaljer till bilindustrin är svåra. Det tar minst två år för Polykemis kemister att ta fram en plastblandning till en ny produkt som belysningspanelen. En växelspak ska kännas len som ebenholts även efter flera år av nötning. Vitvaruindustrins plastdetaljer är också svåra, valsarna i tvättmaskinstrumman ska tåla stora påfrestningar samt tvättmedel. Kundernas krav är kompromisslösa. Inget får vara missfärgat efter 1.000 tvättar med grus, lut och knappar i metall som slår under centrifugering.

För att klara produktion och utveckling importerar Polykemi olika plastsorter och färger från Tyskland, Holland, Belgien, England, Polen, Frankrike, Schweiz, Taiwan, Kina, Malaysia, Korea, Thailand, Japan, Indien och Egypten. Helst, förklarar vd Ola Hugoson, ska man ha två leverantörer av samma plast. Kvaliteten på polypropen kan skifta stort. Det gäller att hålla koll, åka på mässor och hitta nya leverantörer.

I Polykemis fabriker i Ystad och utanför Shanghai blandas importströmmarna till rätt sorts plast och exporteras sedan till alla EU-länder samt Brasilien, Iran, Kina, Mexiko, Turkiet och USA.

Vad händer om man lägger tull på varuströmmarna inom och utom Polykemi?

Vid sidan av att produkten i slutändan blir dyrare händer faktiskt ingenting. En del av importen och exporten har tull, men Polykemi säljer och köper ändå. Tullen blir som en moms. Värdekedjorna är starkare än tullens syfte, som ju är att skydda inhemsk produktion. EU:s tull mot kinesiskt glasfiber fick kineserna att lägga en fabrik i Egypten. Tullen mot Indien kvittar, inget slår indiska färger, inte ens schweizarna.

Frihandelsavtal är guld för Polykemi. Då blir priset lägre och marknadsbaserat och konkurrensen rättvis, men handeln faller inte med tull och handel bedrivs utan frihandelsavtal.

När stater sänder så handelsfientliga signaler som USA nu gör får frihandelsvännerna i världen något alldeles särskilt i tonen. USA sägs hota ett värde som är något utöver priset för bytet av varor och tjänster och som i slutändan kan sluta i krig, det har ju hänt förut. Enligt denna bild är handeln något skört som lätt går sönder och då faller allt samman.

Der Spiegel drar ut linjen och beskriver USA:s ståltullar, där EU ju fick respit den gångna veckan, som en attack på Tyskland och författaren Klaus Brinkbäumer ställer frågan om Europa bör välja Kina som partner i stället för USA.

Det är kanske en spännande fråga, men stämningen blir snabbt för upphetsad. EU har 80-procentiga tullar på vissa kinesiska stålvaror, bland annat för att skydda svenska Sandvik. Är vi i handelskrig för det? Är EU:s tull på billiga kinesiska solcellspaneler ett hot mot den liberala världsordningen?

Om man detaljgranskar vår tids varuströmmar ser man något annat än en skör världsordning som faller samman på grund av Trump. Den internationella ekonomin är annorlunda än 1914 och 1939 då handel i hög grad gällde råvaror, som kol och stål.

I dag är produktionen av fordon, vitvaror, konfektion, elektronik med mera så in i minsta detalj internationaliserad att den över huvudtaget inte fungerar utan handel. En tvättmaskin har fysiskt och intellektuellt innehåll som spänner över flera världsdelar, för att inte tala om fordon. En bilfabrik i Tyskland eller USA eller i Göteborg hanterar varuflöden från hela världen. Trump är en liten spelare jämfört med denna kraft. Han kan ge sken av att jobben vänder åter till Appalachernas baksida, men han har ingen chans att bryta upp värdekedjorna i den konsumtionskultur han är en del av och lever av. Han kan ändra priset i en handelstransaktion men inte så mycket annat.

Frihandelsvänliga länder, partier och politiker bör dämpa tonläget något och inte hallucinera om krig. Istället ska EU fortsätta bygga vidare på sviten av frihandelsavtal, nu snart med Kanada, avvisa Trump om han vill att EU ska handelskriga mot Kina, fortsätta tjata på USA, föregå med gott exempel och ta bort sina egna tullar, till exempel på kinesisk glasfiber, och se fram emot ännu ett år av ökad världshandel.


Innehåll från EvondosAnnons

Roboten frigör tid – äldre får självständigheten tillbaka

Roboten frigör tid – äldre får självständigheten tillbaka
Roboten frigör tid – äldre får självständigheten tillbaka

Större kontroll över sin egen dag, och mindre tid som går till att vänta – det är bara några av fördelarna för de som har en läkemedelsrobot. I Köping har roboten på kort tid blivit en favorit hos både äldre och vårdpersonal.

En läkemedelsrobot kan låta rätt avancerad, men är egentligen ganska enkel. En rulle med dosförpackad medicin placeras i en maskin som läser av vilken tid och dag läkemedlet ska ges och doserar därefter. Men, robotens betydelse för både användare och vårdpersonal är större än så.

– Ofta är det är flera personer som behöver sin medicin vid samma tid, till exempel klockan åtta på morgonen, eftersom vårdpersonalen inte kan vara hos alla samtidigt blir många sittande och väntar. Med roboten får de äldre tillbaka friheten. Istället för att sitta och vänta på att vårdarna ska komma kan de ta sin medicin i tid och sedan gå vidare med dagen. För vårdarna innebär det mindre stress och mer kvalitetstid vid besöken, säger Nina Clefberg, Leg. Arbetsterapeut i Köpings kommun.

Får känna sig självständig

Att inte behöva vänta på hjälp innebär också mer frihet och en viktig känsla av självständighet för individen. 

– Flera av våra patienter har sagt att de känner sig friare. En dam vill gärna gå en promenad på morgonen. När hon fick en maskin behövde hon inte längre vänta på vårdarna, nu kan hon själv ta medicinen i tid, och sedan gå sin morgontur, säger Nina Clefberg.

Varje läkemedelsrulle räcker i fjorton dagar. För dem som bara har hjälp av hemtjänsten för sina läkemedel innebär det att de nu bara får besök varannan vecka.

– När vi installerar en robot hemma hos en person kommer vi fortfarande dit den första veckan för att kunna svara på frågor och hjälpa till. En man sa ifrån redan efter ett par dagar att nu behöver ni inte komma tillbaka. Han vill kunna sköta sig själv och inte få stöd av vårdpersonal, för honom innebar roboten att han får känna sig självständig, säger Nina Clefberg.

Video: Så används Evondos i vardagen.

Enkel att använda

Roboten är utformad för att vara enkel att använda. När det är tid för personen att ta sin medicin signalerar en röst, som kan ställas in att vara antingen en man eller kvinna. Därefter behöver patienten bara trycka på en stor knapp för att få sin dos. Roboten gör även ett hack i plastförpackningen för att den ska vara lätt att öppna. Om patienten inte tar sin medicin går ett larm till larmcentralen som kontaktar personen för att ta reda på om allt är okej.

– Många tror först att det ska vara väldigt komplicerat och känner att ”jag kan inte teknik”. Men, när de väl har fått använda roboten tycker de oftast att den är väldigt enkel, säger Nina Clefberg.

Köping införde robotarna 2020, under 2021 har antalet maskiner som kommit ut till användare i kommunen fördubblats.

– Robotarna har blivit väldigt väl mottagna av både personal och patienter. Många i personalen vill lära sig hur de fungerar och efter sommaren kommer vi att ha fler utbildningar, säger Nina Clefberg.

Om Evondos:

Evondos tjänst har utformats för att hemvårdspatienter och de vårdorganisationer som bistår dem ska få en säker läkemedelshantering. Tror du att Evondos skulle passa i din kommun? Ta kontakt med Evondos redan i dag. Läs mer på: www.evondos.se.

Mer från Evondos

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Evondos och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?