När regeringen Reinfeldt tillträdde 2006 stoppade den Citybanan, en sex kilometer lång järnvägstunnel under Stockholm som skulle lösa ett mer än 100 år gammalt trängselproblem och frigöra kapacitet för fjärrtåg. Det var dumt gjort.
Men Moderaterna tyckte att projektet var dyrt och krångligt och kanske onödigt. En ny utredning tillsattes, allt försenades, och sedan byggdes banan ändå eftersom den behövs. Stora infrastrukturprojekt har ett liv och mening för att det finns ett behov, inte för att de rödgröna just haft makten.
Efter några år stoppade regeringen Reinfeldt också planerna på Norrbotniabanan som binder samman städerna mellan Umeå och Luleå. För dyrt och krångligt och kanske onödigt, tyckte Moderaterna och ville tänka vidare eller helst på annat, som E4:an.
Men åren gick och projektet levde starkt försenat vidare. Det visade sig att Norrland inte var en evig avfolkningsbygd i kris. Industriboomen började ta fart. Skellefteå fick till och med en jättelik batterifabrik. Det hade underlättat med en järnväg på plats.
När regeringen Löfven tillträdde 2014 ville den stoppa Förbifart Stockholm, lägga ned Bromma flygplats, som just hade investerat i en ny avgångshall, och skippa planerna på en ny bana på Arlanda. För dyrt och krångligt och helt klart onödigt, tyckte MP och vevade i gång samma gamla visa: Förseningar och utredningar innan arbetet kunde fortsätta. Orsaken till bygget av Förbifart Stockholm var inte att den avgående M-ledda regeringen älskade bilar utan för att det finns ett behov.
Den nu tillträdande M-ledda regeringen ser ut att vilja visa samma destruktiva handlingskraft med en ny stoppsignal: höghastighetsbanan ska inte byggas. För dyrt och krångligt och kanske onödigt, tycker Moderaterna via en servettskiss till riksdagsmotion med de andra samarbetspartierna som lämnades in till Riksdagen på tisdagen.
Nya banvallar med snabba tåg var en del i den förra moderat-ledda regeringens Sverigebygge. Genom att knyta ihop de större städerna i södra Sverige med ett riktigt bra järnvägsnät skulle kommunerna längs banan kunna våga satsa stort och nytt. Vilket de gjorde. I Norrköping, Linköping, Jönköping, Borås och Hässleholm projekterades planer på nya stadsdelar och företagsetableringar. Men sedan började partierna till höger svikta och när MP gjorde höghastighetståg till sin egen triumfvagn drog man tvärt i nödbromsen.
Som första signal från regeringsförhandlingarna är den nedslående. Vi har haft för många tillträdande regeringar som stoppar avgående regeringars infrastrukturprojekt. Nya banvallar ligger i den nationella planen. De tre sträckorna vid ändstationerna - Ostlänken mellan Järna och Linköping, och sträckorna Borås-Göteborg och Lund-Hässleholm har redan projekterats och ligger långt framme. Att stoppa dem nu vore en skandal och ett oansvarigt slöseri. En stat kan inte uppföra sig på det viset.
En ny regering kan ”stoppa” mellansträckan som knyter samman allt till en enhet. Men vad är vitsen med det? Den gamla banvallen är 150 år gammal, i dåligt skick, tål tjäle och skyfall dåligt och är så slingrig att dagens hastighet knappt är lämplig. Den är packad med godståg, regiontåg, lokaltåg och till bristningsgränsen fulla snabbtåg. Det går knappt att få tag på biljett.
För dyrt, tycks M&Co tycka. Det är nys. Ett par hundra miljarder är billigt för en anläggning som ska användas i 150 år och som bygger stora och långsiktiga värden längs sträckorna. För övrigt amorterade den förra regeringen mer i kronor på statsskulden än vad hela höghastighetsbanan skulle ha kostat.
Elbilar är bättre, säger fordonsindustrins nickedockor i partierna. Men om man ska lösa södra Sveriges växande transportbehov under detta sekel med bil behövs sexfilig motorväg genom landskapet och en helt ny och annorlunda utglesad bilburen stadsbebyggelse. Då skulle den amerikanska stadsmodellen på allvar etablera sig i Sverige. Den är en tragedi - ekonomiskt, mänskligt och miljömässigt. Att styra mot den och att styra bort från den täta, attraktiva, lönsamma och järnvägsburna europeiska staden vore ekonomiskt vansinne och politisk idioti.
Om man vill ha stadsbefolkningen med sig i framtiden är det bra att lägga örat mot rälsen.
