Annons

PM Nilsson: Sveriges viktigaste lag

1 januari började den så kallade klimatlagen att gälla. Den är startpunkten för en process som kommer att påverka allt industriellt, finansiellt och politiskt arbete i decennier.

MINISTER. Miljöpartiets och dåvarande miljöminister Åsa Romsons viktigaste arv är den breda enigheten kring den så kallade klimatlagen. Den kommer att ha betydande inverkan på all ekonomisk verksamhet i Sverige.
MINISTER. Miljöpartiets och dåvarande miljöminister Åsa Romsons viktigaste arv är den breda enigheten kring den så kallade klimatlagen. Den kommer att ha betydande inverkan på all ekonomisk verksamhet i Sverige.Bild:Maja Suslin

Klimatlagen liknar budgetlagen och binder kommande generationer på ett sinnrikt sätt. Ingen svensk regering kan i framtiden ignorera ansvaret för att minska utsläpp.

Lagen har tre delar. Vart fjärde år, året efter ordinarie val, ska regeringen ta fram en klimatpolitisk handlingsplan för att uppnå de av riksdagen fastställda långsiktiga klimatmålen. Där ska man redovisa hur arbetet går till och vilka åtgärder regeringen bör vidta.

Samma sak, men på kortare sikt, upprepas varje höstbudget då regeringen ska redovisa utsläppsutvecklingen under året, vilka beslut på klimatområdet som har tagits och vilka åtgärder som kommer.

Ett oberoende klimatråd inrättas som ska granska regeringens klimatarbete och komma med förslag. Det är tillsatt och har fått en bred samhällsvetenskaplig, ekonomisk och naturvetenskaplig kompetens. Ordföranden hämtades från finansmarknaderna, Ingrid Bonde, tidigare bland annat vd för AMF Pension.

Om man är lagd åt det svartsynta hållet skulle man kunna karaktärisera klimatlagen som ett politiskt påhitt utan verkan, men då tar man en mycket stor risk, i alla fall om man driver företag. Klimatlagens upprinnelse kom under alliansregeringen 2010, formaliserades av dåvarande miljöminister Åsa Romson 2014, utreddes av en parlamentarisk kommitté ledd av tidigare EU-parlamentarikern för KD Anders Wijkman 2016 och beslutades av en enig riksdag minus SD sommaren 2017.

Den politiska enigheten är alltså kompakt. Men stödet finns i bredare kretsar. Utredningsarbetet stödde sig på några internationella exempel, men framför allt på att Riksrevisionen, OECD, kommuner och näringslivet efterlyst ett sammanhållet, tydligt och effektivt svenskt ramverk för hur och när Sverige ska uppnå sina klimatpolitiska åtaganden.

Riksdagen har också i samarbete mellan regeringen och alliansen beslutat om målen. De är skarpa. Senast 2030, om 12 år(!), ska de sammanlagda utsläppen från transport, arbetsmaskiner, industri, energiproduktion, bostäder och jordbruk vara 63 procent lägre än de var 1990. Efter ytterligare 14 år, 2045, ska Sverige ha noll utsläpp för att därefter binda mer kol än vi släpper ut.

Transportsektorn, som bedöms vara den svåra delen för Sverige, fick ett eget mål och ska 2030 släppa ut 70 procent mindre än 2010. Några procentenheter kan kompenseras av beskogning i Sverige och utsläppsminskande investeringar utomlands, men i allt väsentligt handlar det om att utsläppen ska minska drastiskt här hemma.

I industriell mening är 12 år en kort tid. Det är alltså bråttom.

De styrmedel som är att vänta finns beskrivna i Miljömålsberedningens två utredningar. Det mest uppenbara är olika typer av skatter som ska fördyra användning av fossila bränslen. Den skattehöjning på bensin och diesel som började gälla 1 januari är tänkt att kompensera för det billiga oljepriset, men är i politisk mening typisk för hur det kommer att se ut. De partier som står bakom klimatmålen har svårt att gå till storms mot klimatskatter och de intresseorganisationer som värnar bilister och transportnäringar kommer att tvingas vänja sig vid en ny politisk miljö. Man kan inte längre locka ut oppositionen hursomhelst, ty den är bunden vid masten.

En annan politisk förändring är att alla riksdagspartier minus SD har uttalat att Sveriges främsta bidrag till det internationella klimatarbetet är att gå före. Standardargumentet om att Sverige inte kan ha strängare villkor än konkurrentländer är därmed försvagat.

Andra styrmedel är så kallade miljözoner i kommuner med successivt allt större områden för förbud mot utsläppsbilar. Välvilligheten mot tågtrafik kommer att stå sig och den generella samhällsplaneringen kommer att ta mycket större hänsyn till klimateffekten.

Som företag och investerare har man alla skäl i världen att ta klimatmålen och ramverket på allvar och noggrant följa processen. Om man sitter fast med fossila transportkedjor eller tillverkningsprocesser riskerar man ständigt fördyrande skatter och till slut raka förbud.

Om man däremot är tidigt ute med utsläppsfri teknik är tillväxtpotentialen betydande, och inte bara i Sverige. Många andra länder är inne i liknande klimatprocesser och generellt sätter man stor tilltro till att ny teknik, nya marknader och nytänkande företag ska lösa uppgiften. Trots sin ibland lite uppfodrande ton är klimatlagens förarbeten det kanske mest företagsvänliga och marknadstroende dokument som producerats på mycket länge.

Som politisk aktör är en trovärdig klimatpolitik en hygienfaktor. En eventuell moderatledd regering kommer att ha klimatprocessen som en av sina kärnuppgifter och måste i god tid skaffa sig kvalificerade uppfattningar och genomförbara förslag.

Klimatrådet första rapport kommer i februari. Gott nytt år!

Innehåll från KIAAnnons

Biltillverkaren: Alla bilar ska vara laddbara år 2024

Alla nya bilar ska vara laddbara – redan om två år.

Det är i alla fall planen för biltillverkaren Kia Sverige.

Här är modellerna som ska göra det möjligt.

EV6 GT – en modern och kraftfull elektrisk prestandabil

Sedan 2013 har Kia lanserat åtta laddbara bilmodeller i Sverige och är idag marknadsledare på området.

Men företaget nöjer sig inte. Med en uttalad strategi och en vilja att skapa en laddbar rörelse där så många som möjligt ska kunna ställa om till att köra på el har de tagit ett viktigt beslut.

Målet är 100 procent laddbart år 2024.

Att Kia är en aktör som ligger i framkant i omställningen till en mer hållbar mobilitet visar försäljningssiffrorna tydligt.

Enligt statistik från Vroom (Sveriges ledande auktoritet inom statistik, historik och marknadsinformation på den svenska fordonsmarknaden) hade det sålts 118 595 laddbara bilar januari till oktober 2022. Detta motsvarade 52,9 procent av alla nyregistreringar. Av dessa var 35,6% elbilar och 24,1% bilar med laddhybridteknik.

När det kommer till elbilsförsäljningen under oktober i år så ökade försäljningen med 73 procent jämfört med oktober 2021. Totalt såldes närmare 8 000 nya elbilar under månaden.

När det kommer till Kia så är 83 procent av deras nyförsäljning i dag laddbar (i jämförelse med totalmarknadens 53 procent) – en bra bit på väg mot målsättningen på 100 procent laddbara 2024.

I dag har Kia det lägsta genomsnittliga CO2-utsläppet – i snitt på 35 g/km CO2 – av de största bilmärkena i Sverige. Detta kan jämföras med genomsnittet i branschen på 74 g/km januari till oktober, enligt Vroom,

Bakgrunden till Kias framgång när det kommer till laddbara är flera, men en tydlig den specialutvecklade elbilsplattformen e-GMP, som ligger till grund för den andra generationens elbilar, som bland annat årets bil 2022 – EV6 och nya EV6 GT är byggd på.

Plattformen möjliggör den senaste tekniken, med ultrasnabb laddning och lång verklig räckvidd.

Kia EV6 GT är det senaste tillskottet på elbilsplattformen. Det handlar om en familjebil med dubbla motorer med totalt 585 hästkrafter och ett vridmoment på 740 Nm. Räckvidden för EV6 GT är upp till 424 kilometer (enligt WLTP) och med bilens 800-voltsteknik laddar batteriet från 10–80 procent på ner till 18 minuter med en >250 kW snabbladdare.

Interiört har EV6 GT, som är en crossover mellan en personbil och en suv, en panoramaskärm (dubbla välvda 12,3-tumsskärmar), skålade sportstolar med neongröna sömmar och en tvåekrad sportratt.

På ratten sitter dessutom en särskild neongrön knapp för att aktivera extremläget My GT, som är en av fem olika körinställningar som ger olika respons från bland annat elmotorer, bromsar, styrning, fjädring och antisladdsystem.

Elbilsplattformen e-GMP ligger dessutom till grund för den kommande 7-sitsiga familje-suven EV9, som just nu genomgår sluttester inför världslanseringen under nästa år.

Se bilderna på nya kraftfulla EV6 GT.

 

Mer från KIA

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KIA och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera