1515
Annons

PM Nilsson: Stoppa insektsdöden

LEDARE. Den som kör bil genom Sverige under sommarhalvåret brukar få stanna då och då för att tvätta framrutan ren från krossade insekter. Men de sista åren har fenomenet minskat, eller helt försvunnit. I dag kan man köra mil efter mil genom sommarskymningen utan att krocka med flygfän. Vad har hänt?

 

SKYDDSVÄRD. En ny tysk forskningsrapport visar att insekterna har minskat med 76 procent sedan slutet av 1980-talet. Nu diskuteras ett antal förbud mot kemikalier som misstänks vara orsaken.
SKYDDSVÄRD. En ny tysk forskningsrapport visar att insekterna har minskat med 76 procent sedan slutet av 1980-talet. Nu diskuteras ett antal förbud mot kemikalier som misstänks vara orsaken.Bild:TT

Man ska ta larmrapporter med försiktighet, men i höstas publicerade den vetenskapliga tidskriften PLOS en studie som faktiskt är omskakande och som med råge bekräftar tidigare studier om att främst fjärilar och bin har minskat radikalt.

Ett tyskt forskarteam har samlat flygande insekter sedan 1989 på 63 naturreservat i vad man benämner som typiskt västeuropeiskt fragmentiserat landskap.

Sedan starten har mängden insekter minskat med 82 procent under sommartid, utslaget på helåret med 76 procent. Det är så nära en fullkomlig ekologisk katastrof man kan komma.

Flygande insekter har en central roll för pollineringen. 80 procent av alla vilda växter pollineras av insekter. Bär, frukt och oljeväxter är beroende av insektspollinering och jobbet utförs inte bara av bin, humlor och fjärilar utan av nästan alla flygfän.

I USA har man uppskattat värdet av insekternas pollinering för den amerikanska jordbruksindustrin till 57 miljarder dollar per år.

En annan aspekt är att 60 procent av alla fåglar livnär sig på insekter. Lövsångaren, grönsångaren och deras konkurrenter kanske inte har så stor ekonomisk betydelse, men de skulle vara saknade om de inte sjöng i juni.

Forskarna vill ännu inte peka ut någon orsak, men utesluter förändringar av klimat och landskap. Mätserien innehåller kalla, varma, blöta och torra år i olika kombinationer, insekterna minskar obönhörligen.

Den faktor som återstår och som man vill studera närmare är bekämpningsmedlens roll. Kunskapen behöver fördjupas, men om man finner övertygande samband kan det gå snabbt.

I Sverige används bekämpningsmedel främst i träindustrin för att impregnera och öka hållbarhet, samt i jordbruket för att minska ogräs och öka resistensen mot mögel- och sjukdomsangrepp och ta bort skadeinsekter.

90 procent av alla spannmålsarealer besprutas med ogräsmedel och 60 procent av alla oljeväxtarealer med insektsmedel. Länder med mycket odlingar av frukt, bär och vinproduktion använder avsevärt mycket mer.

Skogsbruket i Sverige använder numera mycket lite bekämpningsmedel. Ungefär 10 procent används i privat bruk.

Bruket av bekämpningsmedel regleras i dag nästan helt av EU, vilket anses ha ökat användningen i Sverige. Några tidigare nationella förbud har tagits bort och det är svårare att införa nya. Men det håller på att ändras.

Förbudslinjen i EU är allt starkare. Ett aktuellt exempel är den långa debatten om glyfosat, mer känt under varumärket och ogräsmedlet Roundup. Det sprutas på nästan all jordbruksmark och är så vanligt förekommande att tre av fyra tyskar har spår av ämnet i urinen. I Sverige sprids 700 ton glyfosat per år och finns numera i hälften av allt grundvatten. En del studier visar att det är cancerframkallande, vilket har fått EU att reagera. Ett förbud har beskrivits som en revolution och ett stort steg mot ett giftfritt europeiskt jordbruk, vilket borde vara svårt med tanke på hur starka jordbruksintressena är. Ändå var man nära ett förbud under hösten, men det sköts på framtiden i väntan på en tysk regering. Den svenska Kemikalieinspektionen vill under tiden ha ett totalförbud för privat bruk.

Hittills har förbud mest diskuterats för att skydda människors hälsa, vilket inte är så konstigt. Men studier visar också att glyfosat har effekter även på insekter, särskilt vattenlevande och bin. I takt med att insektsdöden uppmärksammas får det ökad tyngd. Bland annat har den svenska regeringen tryckt på för att man ska ta hänsyn till insekter.

Ett annat exempel är insektsmedlet neonikotinoider. Det används bland annat för att skydda raps mot loppor och har visat sig vara giftigt för bin. Substansen är nu föremål för en intensiv förbudsdebatt i EU.

Debatten om bekämpningsmedel är slående lik diesel- och plastdebatten. Efter decennier av ineffektiva punktskatter på bränslen tas nu initiativ till totalförbud. Antalet städer som förbjuder diesel är nu så många att man tappar räkningen. Kalifornien diskuterar ett förbud för alla utsläppsbilar. Olika typer av plastförbud finns längs hela världens kuster.

Det kommer att bli likadant med bekämpningsmedel. När allvaret skärps blir förbud lika självklart som de historiska förbuden mot DDT och hormoslyr. Den nuvarande punktskatten på gift är ett sätt för staten att få in pengar, men har sällan någon effekt. Det är mer miljösocialism än miljöpolitik.

För producenter och konsumenter är förbud lättare att förhålla sig till. Det finns ingen tvekan om vad som ska hända, varför man kan anpassa sig.

Grönsångarens sång låter för övrigt som en silverslant på en marmorskiva, lyssna på den i vår.


Busch har rätt om vården och regionerna

Villa, Volvo och vovve, det vill säga ordning och reda, var temat i Ebba Busch Almedalstal. Men hon inledde med partiets hjärtefråga, att avskaffa regionerna (landstingen) och låta staten ta hela ansvaret för vården för att jämna ut vårdkvaliteten över landet och korta köerna.

Foto:Henrik Montgomery

Om det har partiet och hon talat länge, och det finns anledning att hålla med.

Vård är en av samhällets mest komplicerade verksamheter. Eftersom finansieringen är gemensam går det inte att som i vanliga företag låta efterfrågan styra, den kan ju bli hur hög som helst.

Därför kan chefer inte heller motivera sina anställda med expansion, nya spännande arbetsuppgifter och högre ersättning, som organisationer brukar när de är framgångsrika. Följden är personalmissnöje, och patienter och gamla som känner sig som en belastning, inte de kunder de egentligen är.

Arbetsuppgifterna är svåra, en kombination av avancerad specialistkompetens och mer eller mindre sofistikerad service, som att vara tjänste- och kunskapsföretag samtidigt, alltmer högteknologiskt dessutom. Resultatet måste vara rättvist, och upplevas så, trots att patienter och omsorgsberoende inte alltid har möjligheter att bedöma det, vare sig faktiskt eller emotionellt.

Och så brottas vården med samma problem som alla andra verksamheter, till exempel ökade krav på jämställdhet och erkännande av traditionella kvinnojobb.

En mycket svår ledaruppgift alltså, för personalen som ska sammanfatta och prioritera behoven, cheferna som måste motivera personalen och organisera och politikerna som ska ta ställning till kraven.

Köer och kvalitetsbrister är bara några av tecknen på att den nuvarande organisationen fungerar dåligt. Coronakommissionens slutsats att trassel med regionerna bidrog till att Sverige kom sent ur startblocken är ett annat.

Med ett förstatligande tvingas politikerna ta ett nytt strategiskt tag om verksamheten. Vad är målet och meningen, för vems skull arbetar man, hur ska resultaten mätas, vilka är möjligheterna?

I bästa fall leder analysen till bättre kultur, effektivitet och motivation. I annat fall vet väljarna vems fel det är, eftersom rikspolitiker är kända. Perfekt kommer det aldrig bli i denna gemensamma sektor, men det kan bli betydligt bättre. Busch har en poäng.  


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?