Annons

PM Nilsson: Stoppa insektsdöden

LEDARE. Den som kör bil genom Sverige under sommarhalvåret brukar få stanna då och då för att tvätta framrutan ren från krossade insekter. Men de sista åren har fenomenet minskat, eller helt försvunnit. I dag kan man köra mil efter mil genom sommarskymningen utan att krocka med flygfän. Vad har hänt?

 

SKYDDSVÄRD. En ny tysk forskningsrapport visar att insekterna har minskat med 76 procent sedan slutet av 1980-talet. Nu diskuteras ett antal förbud mot kemikalier som misstänks vara orsaken.
SKYDDSVÄRD. En ny tysk forskningsrapport visar att insekterna har minskat med 76 procent sedan slutet av 1980-talet. Nu diskuteras ett antal förbud mot kemikalier som misstänks vara orsaken.Bild:TT

Man ska ta larmrapporter med försiktighet, men i höstas publicerade den vetenskapliga tidskriften PLOS en studie som faktiskt är omskakande och som med råge bekräftar tidigare studier om att främst fjärilar och bin har minskat radikalt.

Ett tyskt forskarteam har samlat flygande insekter sedan 1989 på 63 naturreservat i vad man benämner som typiskt västeuropeiskt fragmentiserat landskap.

Sedan starten har mängden insekter minskat med 82 procent under sommartid, utslaget på helåret med 76 procent. Det är så nära en fullkomlig ekologisk katastrof man kan komma.

Flygande insekter har en central roll för pollineringen. 80 procent av alla vilda växter pollineras av insekter. Bär, frukt och oljeväxter är beroende av insektspollinering och jobbet utförs inte bara av bin, humlor och fjärilar utan av nästan alla flygfän.

I USA har man uppskattat värdet av insekternas pollinering för den amerikanska jordbruksindustrin till 57 miljarder dollar per år.

En annan aspekt är att 60 procent av alla fåglar livnär sig på insekter. Lövsångaren, grönsångaren och deras konkurrenter kanske inte har så stor ekonomisk betydelse, men de skulle vara saknade om de inte sjöng i juni.

Forskarna vill ännu inte peka ut någon orsak, men utesluter förändringar av klimat och landskap. Mätserien innehåller kalla, varma, blöta och torra år i olika kombinationer, insekterna minskar obönhörligen.

Den faktor som återstår och som man vill studera närmare är bekämpningsmedlens roll. Kunskapen behöver fördjupas, men om man finner övertygande samband kan det gå snabbt.

I Sverige används bekämpningsmedel främst i träindustrin för att impregnera och öka hållbarhet, samt i jordbruket för att minska ogräs och öka resistensen mot mögel- och sjukdomsangrepp och ta bort skadeinsekter.

90 procent av alla spannmålsarealer besprutas med ogräsmedel och 60 procent av alla oljeväxtarealer med insektsmedel. Länder med mycket odlingar av frukt, bär och vinproduktion använder avsevärt mycket mer.

Skogsbruket i Sverige använder numera mycket lite bekämpningsmedel. Ungefär 10 procent används i privat bruk.

Bruket av bekämpningsmedel regleras i dag nästan helt av EU, vilket anses ha ökat användningen i Sverige. Några tidigare nationella förbud har tagits bort och det är svårare att införa nya. Men det håller på att ändras.

Förbudslinjen i EU är allt starkare. Ett aktuellt exempel är den långa debatten om glyfosat, mer känt under varumärket och ogräsmedlet Roundup. Det sprutas på nästan all jordbruksmark och är så vanligt förekommande att tre av fyra tyskar har spår av ämnet i urinen. I Sverige sprids 700 ton glyfosat per år och finns numera i hälften av allt grundvatten. En del studier visar att det är cancerframkallande, vilket har fått EU att reagera. Ett förbud har beskrivits som en revolution och ett stort steg mot ett giftfritt europeiskt jordbruk, vilket borde vara svårt med tanke på hur starka jordbruksintressena är. Ändå var man nära ett förbud under hösten, men det sköts på framtiden i väntan på en tysk regering. Den svenska Kemikalieinspektionen vill under tiden ha ett totalförbud för privat bruk.

Hittills har förbud mest diskuterats för att skydda människors hälsa, vilket inte är så konstigt. Men studier visar också att glyfosat har effekter även på insekter, särskilt vattenlevande och bin. I takt med att insektsdöden uppmärksammas får det ökad tyngd. Bland annat har den svenska regeringen tryckt på för att man ska ta hänsyn till insekter.

Ett annat exempel är insektsmedlet neonikotinoider. Det används bland annat för att skydda raps mot loppor och har visat sig vara giftigt för bin. Substansen är nu föremål för en intensiv förbudsdebatt i EU.

Debatten om bekämpningsmedel är slående lik diesel- och plastdebatten. Efter decennier av ineffektiva punktskatter på bränslen tas nu initiativ till totalförbud. Antalet städer som förbjuder diesel är nu så många att man tappar räkningen. Kalifornien diskuterar ett förbud för alla utsläppsbilar. Olika typer av plastförbud finns längs hela världens kuster.

Det kommer att bli likadant med bekämpningsmedel. När allvaret skärps blir förbud lika självklart som de historiska förbuden mot DDT och hormoslyr. Den nuvarande punktskatten på gift är ett sätt för staten att få in pengar, men har sällan någon effekt. Det är mer miljösocialism än miljöpolitik.

För producenter och konsumenter är förbud lättare att förhålla sig till. Det finns ingen tvekan om vad som ska hända, varför man kan anpassa sig.

Grönsångarens sång låter för övrigt som en silverslant på en marmorskiva, lyssna på den i vår.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ScriveAnnons

Svenska tillväxtbolaget slår hål på myter om e-signering

Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.
Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.

Trenden är tydlig – att signera avtal med ett klick lockar både stora och små företag.

Samtidigt finns det fortfarande många myter och missuppfattningar kring e-signering.

Kom igång säkert med Nordens ledare inom e-signering – läs mer om Scrive här 

När Scrive drog igång sin verksamhet 2010 hade digitaliseringen inte fått sitt ordentliga genombrott i Sverige. För det svenskägda bolaget krävdes det enträget arbete för att övertyga kunderna om att e-signaturen faktiskt hade kommit för att stanna.

– Marknaden började mogna på allvar 2016 och i dag är det inte längre en frågeställning om en elektronisk underskrift är juridiskt bindande eller inte, säger Scrives vd Viktor Wrede.

Samtidigt tvekar vissa kunder fortfarande kring säkerhetsaspekten. Farhågan är att e-signeringsverktyget som gör det möjligt att signera avtal och många andra typer av dokument med hjälp av några tangentklick helt enkelt inte är tillförlitligt.

– Men det är bättre och säkrare att använda Scrive och e-signering än att underteckna avtal och kontrakt på ett fysiskt utskrivet papper. Det har alltid varit juridiskt möjligt att signera dokument elektroniskt men det är först nu marknaden vågar, säger Viktor Wrede.

Lämpar sig väl även för småföretag

En vanlig missuppfattning är att e-signeringstjänster enbart passar bolag med stora volymer av avtal och dokument. På sin kundlista har visserligen Scrive flertalet globala bolag med verksamheter i många länder.

– Men vi finns till för alla, stora som små. Tjänsten gör att även småföretagarnas arbetstillvaro underlättas, att de sparar tid och att de därmed kan göra fler affärer. Behoven finns i alla sorters bolag. Varje år ska exempelvis något styrelseprotokoll, en årsredovisning och ett stämmoprotokoll undertecknas, säger Viktor Wrede.

En annan myt, konstaterar han, är att elektroniskt underskrivna dokument i högre grad riskerar att hamna i fel händer. I verkligheten är det snarare tvärtom.

– Genom vår lösning kan företagen digitalisera alla kontrakt och sedan lagra dem virtuellt. På så sätt kan både chefer och anställda komma åt alla sina kontrakt från butikerna och kontoren med en enkel knapptryckning men åtkomst för utomstående är förstås skyddad, säger Viktor Wrede.

Minskad risk att slarva bort dokument

Följdeffekten blir snabbare kundservice, bättre skydd mot bedrägerier och ett betydligt bättre system för säker förvaring av kontrakt.

– Och risken för att du som företagare ska tappa bort dokument är obefintlig. Du får helt enkelt bättre koll. Du slipper att gå runt i arkivrum och leta reda på rätt avtal, dokument och offerter. Den här typen av minskad administrationstid gör att företagen kan effektivisera sina verksamheter – och därmed göra fler affärer.

Dessutom, påpekar Viktor Wrede, kan ett ökat fokus på elektroniska underskriften ge bättre lönsamhet.

– När en av våra kunder inom bilindustrin gick över till en helt digitaliserad process sparade de in åtta heltidsanställningar. Det här handlade om personer som tidigare bara satt och hanterade fel i kontrakt, och som nu fick andra och mer relevanta arbetsuppgifter.

Ett av de vanliga missförstånden är att man tror att tjänsten ska vara dyr – när det egentligen finns pengar att spara i förlorade affärer för att administrationstiden slukar tid.

– Nettoeffekten av att gå över till e-signering är i princip alltid positiv för våra kunder, säger Viktor Wrede.

Här kan du testa Scrive gratis 

Mer från Scrive

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Scrive och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?