ANNONS:
Till Di.se

PM Nilsson: Staten ut ur Telia

  • FÖNSTER MOT TV-VÄRLDEN. Beredskapsargumenten mot att staten ska sälja Telia är föråldrade. Andra länders gamla televerk har löst samma problem och det går att spana även på privata fibrer. Staten bör släppa koncernchef Johan Dennelind och styrelseordförande Marie Ehrling fria. Foto: Janerik Henriksson/TT

Man förstår hur Telia tänker. Som fiberkund får du se alla tidigare avsnitt av Solsidan, alla filmerna på C-More och alla matcher i alla serier som den nya starka mediejätten kan köpa upp. Flaggskeppet TV4 blir gratisversionen med fokus på livesänd bred underhållning och nyheter, samt täta jinglar för utbudet som Telia-kund, allt för 349 kronor i månaden, wifi-router ingår.

Klappat och klart för Telia att köpa Bonnier Broadcasting. Och eftersom Kinnevik tänker likadant om TV3/Viaplay och Tele 2 och de amerikanska fondjättarna om AT&T och Time Warner så måste det vara rätt, i alla fall ligga i tiden, och därför är det bråttom.

En annan orsak är att både mediebolagen och telekombolagen har svårt att växa så mycket mer, men tillsammans kan de slå världen med häpnad, kanske till och med aktiemarknaden, även om den hittills varit sval inför sammansmältningen av digital distribution och innehållsproduktion.

Den synliga haken i Telias eventuella köp av Bonnier Broadcasting är att svenska staten åter skulle bli den stora aktören på tv-området. Tanken på att framtida kulturministrar och näringsministrar ska kunna styra och ställa både på SVT och TV4 får till och med socialdemokrater att tveka. Moderaterna vill stoppa affären och liberaler dundrar om stats-tv. Och hos Bonnier, som av gammal vana är politiskt lyhörda, borde det svida att sälja Sveriges enda riktigt stora och fria tv-station till ett företag där staten äger 37 procent.

Den naturliga lösningen är att staten helt och hållet och slutgiltigt kliver ur Telia och därmed befriar företaget från den politiska hämskon. Telia själv hävdar så klart att företaget fungerar strikt kommersiellt, men så är det inte. Bara misstanken om politisk styrning eller hänsyn eller att vara utsatt för en politisk debatt är hämmande. Som det är nu kan faktiskt moderaternas Elisabeth Svantesson eller näringsminister Mikael Damberg (S) sänka en strukturaffär som båda parter vill ha.

Att sälja Telia har hittills varit svårt på grund av den kritiska försvarsteknologi som företaget äger och driftar. Alliansregeringen utredde försäljning av både Telia och Teracom men lyckades inte sortera ut vad som skulle vara civilt och militärt. Alltså lät man bli. Och i den alltmer utbredda beredskapsanda som rullar in över landet när totalförsvaret ska byggas upp, allmänheten ska bunkra livsmedel och outsourcing av körkortsregister nästan kan välta regeringar blir tanken på att utländska fondkapitalister ska äga försvarets pursvenska svartfiber politiskt omöjlig.

Men det finns en lösning. Krigs-Telia är en rest från det gamla helstatliga Televerket och är i dag i praktiken tre säkra kommunikationsnät som försvaret, blåljusmyndigheterna och regeringskansliet använder. Denna teknik är nu så gammal och dålig att personalen helst inte använder den. Till och med under militärövningen Aurora ringde befälen på sina privata iphones för att militärens egna kommunikationsnät fungerade bristfälligt.

Försvarsmakten vill och ska bygga ett nytt mobilt system. Det blir dyrt, men också ett tillfälle att skiljas från den gamla strukturen på Telia. Andra länders gamla statliga telebolag har löst samma problem.

Själva kablarna betyder inte så mycket. Till och med den berömda svenska fiberkabeln i Finska viken som kopplar upp Rysslands internettrafik och gör FRA till en stormakt i underrättelsevärlden är ett mindre problem. Det går att spana även på privatägda kablar. Och om de finskryska fiberplanerna på anslutning till Asien blir verklighet tar Helsingfors rimligen över Stockholms roll som observationsplats.

Nästa regering bör därför ta tillfället i akt, ruska liv i de gamla säljplanerna och släppa Telia fritt. 37 procent av det nuvarande börsvärdet blir 67 miljarder. För det kan man göra mycket, bland annat bygga ett modernt kommunikationsnät för Försvarsmakten. Det dummaste man kan göra nu är att försöka beskriva det statliga ägandet som ett värn mot ryssen. Då sätter man ett prejudikat som kommer att sprida sig till långt fler affärsområden.

Det bör också ligga i TV4:s och SVT:s intresse att inte ha samma ägare. Sverige har nog av lydriken och dyrkan av nakna kejsare och behöver fria och starka medier.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies