Annons

PM Nilsson: Säg nej till massiva lönesubventioner

Under flyktingkrisen hävdade statsministern Stefan Löfven att de som kom hade lika hög utbildning som den svenska vuxna allmänheten och att inflödet av ny arbetskraft inte skulle innebära några problem.

SKICKAR NOTAN VIDARE. Facken och arbetsgivarna har kommit överens om en anställningsform där staten betalar en mycket stor mellanskillnad. Det är inte rätt väg att gå för en hållbar arbetsmarknad.
SKICKAR NOTAN VIDARE. Facken och arbetsgivarna har kommit överens om en anställningsform där staten betalar en mycket stor mellanskillnad. Det är inte rätt väg att gå för en hållbar arbetsmarknad.Bild:TT

Att det var fel visade sig ganska snabbt. Utbildningsnivån var låg och många högskoleutbildade har svårt att omvandla sina kunskaper på svensk arbetsmarknad.

Statistiken bakåt visade också ett förödande samband mellan arbetslöshet och asylinvandring. Bland de som kommit under 2000-talet har det i snitt tagit 9 år innan hälften har någon som helst anknytning till arbetsmarknaden.

Att invandra till en av världens mest sofistikerade arbetsmarknader är tufft om du inte har kunskaper, inte kan språket, kanske inte ens alfabetet och inte får konkurrera med lägre lön. Arbetsförmedlingens huvudsyssla är i dag i praktiken en hantering av asylinvandrares arbetslöshet, en syssla myndigheten mycket tydligt sagt att den inte klarar utan breda reformer.

Utbildning är och ska vara en självklar väg in på arbetsmarknaden. Men att klara en svensk gymnasieexamen, vilket är vattendelaren, är och ska inte vara lätt. Svenska ungdomar kämpar hårt och många som kommer utifrån i vuxen ålder kommer inte att klara det.

Därför är det uppenbart för alla som vill se att Sverige måste öppna upp fler låglönesektorer om fler outbildade ska ha en chans att få ett första jobb. Ändå har regeringen fortsatt att förneka problemet. I två år har Löfven och hans ministrar dundrat och fördömt varje förslag som syftat till att få ner lönekostnader. Tills nu.

I förra veckan nådde LO och arbetsgivarna en principöverenskommelse om en ny anställningsform för nyanlända, etableringsanställning, där arbetsgivaren betalar 8.000 kronor i månaden. Inte undra på att arbetsgivarorganisationer och borgerliga företrädare utropade seger i ren lättnad av att LO till slut erkänt behovet av extremt billiga anställningar.

Regeringen har också osannolikt nog gjort helt om och är inledningsvis positiv till en massiv lönedumpning. "Vi ska inte ha syriska löner på svensk arbetsmarknad", har Magdalena Andersson sagt. Men det fick hon.

Det finns bara en hake. Enligt uppgörelsen ska staten skjuta till pengar till varje 8.000-kronors-anställd så att individens egentliga lön kommer upp till ett "spann på mellan 13.000 och 16.000 kronor." Eftersom hela paketet ska vara skattefritt är inkomsten från etableringsanställningen att jämföra med en lön på runt 20.000 kronor i månaden. På så vis ska man kunna undvika lönepress, hoppas LO.

Att arbetsgivarna har gått med på en anställningsform som är enkel och superbillig är inte så konstigt, men det finns klara nackdelar med förslaget och särskilt moderaterna bör dra öronen åt sig.

För det första är nivån alldeles för låg. En lön på 8.000 kronor riskerar att slå sönder den gryende låglönemarknad som trots allt växer fram i rut-näringar och i annan enklare service.

För det andra, vilka bland andra Anna Dahlberg påpekat, riskerar statens kostnad att bli hög om modellen "lyckas", det vill säga om anställningsformen blir så populär som man hoppas.

För det tredje öppnar förslaget för samma typ av fusk som drabbat LSS och rot-branschen. Enkelhet för arbetsgivaren innebär också enkelhet för bedragare.

För det fjärde, och kanske allvarligast, får den etableringsanställde helt fel signaler i lönekuvertet. Ett arbete som arbetsgivaren värderar till 8.000 kronor i månaden blir för löntagaren likvärdigt med ett arbete värderat till 20.000 kronor i månaden, plus arbetsgivaravgifter. Ett lågt betalt arbete ska man vilja lämna för bättre, det är något man har i början, och det är viktigt att behålla drivkrafterna att komma vidare.

För det femte löser inte anställningsformen de incitamentsproblem som är så uppenbara. Arbetsmarknadsminister Ylva Johanson brukar klaga på att så få tar chansen att läsa in svensk grundskola. Orsaken är densamma som gör det svårt att rekrytera till plantsättning, bärplockning, delar av taxi och städ: alternativa försörjningar är högre.

Oppositionen bör säga nej och fortsätta arbetet med att utveckla den riktiga låglönesektorn.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?