ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

PM Nilsson: Relationen med USA måste göras om

  • Förutsättningarna för de svensk-amerikanska relationerna har fundamentalt ändrats sedan president Donald Trump tog över i Washington. Foto: TT

Hundratals helt centrala poster i administrationen är fortfarande vakanta, förmågan att ta hand om utländska delegationer är obefintlig och presidentens resor till andra länder meddelas med kort varsel och utan synlig policy. Hans första resa gick till Saudiarabien, utan någon idé om någonting.

Något fundamentalt har ändrats i Washington, sa Julie Smith, tidigare säkerhetsrådgivare i Obama-administrationen när hon tillsammans med tidigare kollegan Jim Townsend gästade ett seminarium i Stockholm under onsdagen, arrangerat av Utrikespolitiska institutet och Försvarshögskolan.

De båda bekräftade att läget är lika kaotiskt som presidentens twittrande ger uttryck för. Vid sidan av militären, som har sina chefer intakta, fungerar inte de institutioner som normalt upprätthåller USA:s ledande roll i världen.

Man skulle till exempel kunna tro att några personer någonstans runt presidenten arbetar dag och natt med Nordkorea och att de försöker sy ihop en uppgörelse med Kina, men nej. De människorna finns inte och därmed inte förmågan.

Den praktiska handfallenheten i kombination med att Trump bryter eller hotar att bryta internationella avtal, (Paris, Iran, frihandelsavtal) är förödande för USA:s relationer med omvärlden. Amerikaner har konstitutionella skydd mot sin president. Kongressen, domstolarna och starka delstater gör att man kan leva som om han inte finns. Vi andra är utsatta på ett helt annat sätt eftersom presidenten äger säkerhets- och utrikesfrågorna.

Jim Townsend, som var ansvarig för Europa på Pentagon, vädjade till de långa och solitt byggda vänskapsbanden mellan USA och Europa, och i synnerhet med Sverige. Men frågan är om européerna har skäl att fortsätta lita på en makt som väljer en så nyckfull ledare och som gör så stor skada. Och till och med kanske väljer om honom 2020.

Frågan är också om vi har tid. Amerikaner bor långt bortom haven och kan dra sig tillbaka, vilket är en återkommande impuls. Européer bor omedelbart granne med ett aggressivt Ryssland, med kaoset i Mellanöstern och Nordafrika och har ett helt annat terrorhot i sina städer. Vi måste börja bygga vår egen säkerhet.

Svenskarna brukar ha svårt för att ta världen på allvar, men särskilt Tyskland funderar just nu på vilket ansvar landet ska ta framöver, hur och med vem. Vilken roll ska Sverige spela då? Det är när som helst en stor fråga för den svenska regeringen.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies