1515
Annons

PM Nilsson: Om säkerhetsnationalism

LEDARE. Antiglobalismen har många tjänare.

HANDELSPARTNERS. Löfven och Xi i Peking sommaren 2017. Handel, kontakter, beroenden och ökat välstånd har hittills alltid ökat friheten. Varför ge upp inför Kina?
HANDELSPARTNERS. Löfven och Xi i Peking sommaren 2017. Handel, kontakter, beroenden och ökat välstånd har hittills alltid ökat friheten. Varför ge upp inför Kina?Foto:Maja Suslin/TT

Den från vänster förklarar att internationellt företagande och kapitalbildning föröder miljön, gör rika rikare, fattiga fattigare, demokratin svagare och högerpopulismen starkare. Den från höger, i sin värsta avart med antisemitiska förtecken, förkunnar att kosmopoliten och hans pengar förstör nationen och eviga värden som hembygd, familj och historia. Samt det lokala fotbollslaget som börjat handla spelare från Afrika.

Vänster- och högernationalismen är ibland starka, men de har kunnat bemötas av exemplets makt och av en bred politisk koalition mellan företagar- och löntagarintressen som vet att alla tjänar på handel. Det blir billigare och bättre grejer i butiken och högre lön.

En nymornad och svårare dräng i antiglobalismens tjänst är det förmenta säkerhetsintresset. I en tid av hybridkrig kan varje ryskt anlöp till europeisk hamn och varje kinesiskt företag med uppköpsplaner vara ett säkerhetshot, kanske till och med en förestående invasion, särskilt i Lysekil. Därför ska vi säga nej till tyskryska ledningar och till kinesiska investeringar med ungefär samma argument som Trump nu använder för sina stål- och aluminiumtullar (han tillämpar en krigsparagraf som presidenten kan använda för att stärka nationens säkerhet.)

Genom hybridkrigets glasögon hamnar väst i ett ödesdigert underläge. Tidskriften Economist undergångssvit under vårvintern är typisk. I sista februarinumret förklarade redaktörerna i London att Ryssland hotar västs demokratier med påverkanskampanjer som slår split och misstro. I det första marsnumret förklarade man lika myndigt att väst har missuppfattat Kina. Efter ett kvartssekel av handel och ömsesidiga investeringar är Kina fortfarande en auktoritär stormakt som hotar allt väst står för.

Som vanligt finns sanningar även i snedvridna perspektiv. Ingen ska göra sig några illusioner. Ryssland spräckte och läckte Demokraternas mailkorgar, trollar på Twitter i Sverige och bjuder in populister från Storbritannien, Belgien och Grekland. Moskva vill underminera de två europeiska blocken, EU och Nato, och gillar svaga grannar. Kina är en hårdhänt kommunistdiktatur som använder landets ekonomiska styrka för att säkra sin egen makt.

Men som hållning, självbild och strategi är västs rädsla ett misstag.

Ryssland är svagt och tillämpar den svages taktik. Landets BNP är mindre än Nordens. I förhållande till EU är Rysslands ekonomi en dvärg, knappt 8 procent. Putins östeuropapolitik har varit en katastrof för Ryssland med förlusten av det tidigare rysstillvända Ukraina och ett kostsamt och förnedrande svårt krig i östra Ukraina. Nato är mer sammansvetsat nu, trots Trump, och har snabbt återtagit sin gamla roll som Europas vakt med trupp från 17 länder utstationerade i de baltiska staterna och Polen. EU:s lite inledande splittring försvann i ett slag när ryska separatister 2014 sköt ner Malaysia Airlines Flight 17 från Amsterdam med 180 holländare ombord. Det kostar att döda européer.

Kina har översvämmat världen med billiga produkter och ökat köpkraften i väst mer än alla jobbskatteavdrag tillsammans. Svenskarna har varit supervinnare på den Kina-centrerade globaliseringen med ett eldorado av etableringar längs Östkinesiska havets kust. Ett kinesiskt företag har räddat Volvo. Göteborg badar i kinesiska FoU-pengar, men svenska investeringar i Kina är fortfarande större än Kinas i Sverige. Ändå darrar svenskarna som bleka asplöv när kinesiska intressen vill investera. Tyskarna vill ha en ny EU-lag för att hindra uppköp. Helt nödvändiga nya transportleder för alla skor, kläder och elektronikprylar som européerna vill köpa utmålas plötsligt som ett militärt hot.

Rädslan förvrider den västliga civilisationens finaste egenheter. Att misstro överhet i statsledning och i massmedia var tidigare en intellektuell dygd, nu är det ett hot mot demokratin. Att intressera sig för andra ståndpunkter och andra fakta har gjort succé i salongerna, i dag är det att vara Putin-lakej. Att tänka fritt har varit stort överallt utom i Uppsala, nu är allt som inte är etablerat rätt ett ryskt otäckt narrativ, förmodligen livsfarligt att möta en mörk natt.

Handel, ömsesidiga beroenden, investeringar och infrastruktur för transport var nyss fredens, demokratins och välståndets redskap för att erövra världen. Nu är det något som hotar, utpressar och utarmar.

Sverige ska vara noggrann med sitt försvar, särskilt flottan, och inte sälja vad som helst. Men man ska vara sig själv trogen. Vi handlade till och med djävulen i DDR därför att vi tror att handel, beroenden, kontakter och ökad rikedom gynnar oss själva och den samhällsmodell vi tror på. Och vi vann. Tänk om Kina och Ryssland hade vänt sig inåt efter 1989, om de hade isolerat sig från de senaste decenniernas ekonomiska boom. Då hade det funnits skäl att vara riktigt rädd. Nu har vi en värld där alla är nervösa för varandras börser, alla är uppkopplade på samma nät och alla använder samma varuflöden. Det var en optimistisk utopi för 25 år sedan. Håll fast vid den.

Innehåll från Södertälje Science ParkAnnons

Så hjälper Sveriges science parks företag att vara relevanta på sikt

Science parks för samman offentlig sektor, akademi och industri och fungerar som en plattform för större innovations- och utvecklingsprojekt. Syftet med många av de gränsöverskridande samarbeten som uppstår är att bidra till den hållbara omställningen.

– Vi ser till att den forskning som finns om hållbarhet når en bredare målgrupp, säger Robert Kingfors, vd på Södertälje Science Park.

Läs mer om branschorganisationen för science parks och inkubatorer, SISP 

När Sveriges första science parks bildades för cirka 40 år sedan var fokus att skapa en plats i närheten av universitet och lärosäten där akademi och näringsliv kunde mötas för att laborera och driva olika projekt tillsammans. Idag jobbar landets science parks även mycket med affärsutveckling.

– Det handlar om att gynna svenska bolags tillväxt i samhället, och då framförallt bolag som kan bidra till en hållbar omställning, förklarar Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.

Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.
Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.

Hållbar produktion

Södertälje Science Park, vars huvudpartners och grundare är AstraZeneca, KTH, Scania och Södertälje kommun, är en mötesplats för hållbar produktion. Bland annat driver parken olika affärsutvecklingsprogram med hållbarhetsfokus.

– Ett exempel är projektet Liften där vi samlar företag som vill ha hjälp med att identifiera sina utvecklingsbehov och lära sig hur de blir mer hållbara. Det kan handla om allt från att skapa mer hållbara produkter och tjänster till att bli mer ekonomiskt hållbara, säger Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd, och tillägger:

– Att inte arbeta med hållbarhetsfrågan som företag kan innebära att man plötsligt inte har något existensberättigande på marknaden. Programmet blir därför ett sätt att hjälpa företag att fortsätta vara relevanta på sikt.

Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd.
Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd.

Nationella och internationella samarbeten

I dag finns det en ambition från Sveriges politiska beslutsfattare, storbolag och akademi att få igång ett förändringsarbete med hållbarhet i fokus på bred front. Johan Ödmark och Robert Kingfors menar att landets science parks roll blir att fungera som spindeln i nätet.

– Därför är viktigt att vi tittar på hur vi kan kombinera en lokal och regional tillväxt med att göra nytta nationellt och internationellt. Det är bara genom breda samarbeten som science parks kommer att vara relevant för finansiärer och intressenter också i framtiden. Då syftar jag även på samarbeten mellan våra medlemmar där vi redan i dag ser stora synergier, säger Johan Ödmark.

Läs mer om Södertälje Science Park, mötesplatsen för hållbar produktion  

Mer från Södertälje Science Park

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Södertälje Science Park och ej en artikel av Dagens industri

Även Sverige bör stoppa ryska turister

Från och med i fredags stoppar Finland ryska medborgare som vill resa in i landet med hjälp av turistvisum, oavsett var visumen är utfärdade. Även de baltiska staterna och Polen har infört liknande regler.

PÅ FLYKT. Många ryssar flyr sitt hemland efter president Putins mobiliseringsorder. Sedan i fredags släpps inga ryssar med turistvisum in i Finland.
PÅ FLYKT. Många ryssar flyr sitt hemland efter president Putins mobiliseringsorder. Sedan i fredags släpps inga ryssar med turistvisum in i Finland.Foto:Jussi Nukari

Åtgärderna är en konsekvens av Vladimir Putins färska mobiliseringsorder. Minst tvåhundratusen människor rapporteras hittills ha flytt Ryssland för att slippa ställas inför valet att utkämpa presidentens folkrättsvidriga ”specialoperation” och att dömas till ett långt fängelsestraff för vägran att göra så.   

I Sverige är dock ryska medborgare med turistvisum fortsatt välkomna. Hittills i år har Migrationsverket tagit emot 2300 ryska ansökningar om turistvisum, och fler lär det bli när möjligheterna i våra grannländer begränsas. 

Även Sverige borde tänka om. Vi har visserligen ingen direkt gräns mot Ryssland, vilket gör situationen mindre akut

Men fortsätter vi med dagens regler undergräver vi den effekt som våra grannländer försöker uppnå genom sina åtgärder, vilket Emil Aronsson (SD), tillträdande ordförande för riksdagens utrikesutskott, påpekade i söndagens Agenda i SVT. 

Det vore på alla sätt rimligt att ha en enhetlig hållning i den här frågan inom Norden och Baltikum/Polen. 

Frågan är dock inte enkel. Tvärtom kan man utifrån moraliska principer argumentera för att det är vår plikt att välkomna de ryssar som föraktar Putin lika mycket som vi gör – att det är fel att kollektivt bestraffa hela den ryska befolkningen för dess presidents synder.

Det gör vi visserligen redan genom de omfattande sanktionerna.

Samtidigt befinner sig Europa i ett extremt känsligt säkerhetspolitiskt läge, inte minst efter Nord Stream-attentaten som tvingat gemene svensk att lära sig ordet ”hybridkrig”. I ett sådant läge måste säkerhetsaspekterna gå först. 

Precis så resonerar den finska regeringen. Som utrikesminister Pekka Haavisto påpekade i Agenda är det svårt att analysera vilka motiv eller sympatier enskilda ryssar som vill komma till EU har. 

Risken är att en generös tolkning medför att oönskade personer, som Putin-vänliga sabotörer och spioner, trillar igenom nätet. De som vill resa till Finland för att jobba, plugga, träffa anhöriga eller söka asyl har fortsatt möjlighet att göra så.  

Sverige bör snarast kopiera den finska modellen, samt intensifiera stödet för den ryska oppositionen både i Ryssland och i exil. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera