PM Nilsson: Majoriteten ensamkommande klarar inte gymnasiet
LEDARE. "Så att de kan gå klart gymnasiet", sa utbildningsminister Gustav Fridolin när han i måndags meddelade Sveriges superstora highschool-stipendium till de ensamkommande ungdomarna.
De principvidriga och orättvisa delarna av förslaget är väl kända och kommenterade, men de mer praktiska förtjänar nu minst lika mycket uppmärksamhet. Sverige gör ju ett åtagande när man säger att unga får stanna om de klarar gymnasieutbildning. Snacka om press.
Så hur går det för denna grupp i skolan? Illa, visar en ESO-rapport och en SOU-utredning som kom på försommaren. Svensk skola är inte särskilt bra på något, men riktigt dålig är den på att utbilda utländska elever. Inget annat land i Pisa har så stor skillnad i resultat på inrikes och utrikes födda elever. Sämst går det för de ensamkommande.
90 procent av inrikes födda elever har gymnasiekompetens efter grundskolan. Om man invandrar till grundskolan i högstadiet är det 30 procent som klarar gymnasiebehörighet. 20 procent av de ensamkommande klarar godkänt i svenska, engelska och matte.
Nåväl, Sverige har en andra chans kallad introduktionsprogrammen för gymnasiet där Språkintroduktionen är det största, ja faktiskt det fjärde största gymnasieprogrammet i landet numera. Dit kommer man direkt från utlandet eller om man misslyckats i grundskolan.
Av eleverna på Språkintroduktionen har 1(!) procent tagit examen efter tre år. Efter fyra år har 7 procent tagit examen. 20 procent av eleverna försvinner.
Ok, kanske någon säger, det finns en tredje chans också, komvux. Det går så där. Efter 24 års ålder har 90 procent av de inrikes födda gymnasieexamen, jämfört med 30 procent av de som invandrat efter 13 års ålder.
Om den svenska skolkrisen har ett epicentrum så är det här. SOU:n har till uppgift att komma med förslag på åtgärder. De är, extremt kortfattat, skola på sommarloven, individuell timplan, individuell studieplan och skriftliga omdömen i stället för betyget F. Det är ju så bittert med underkänt. Utredningen föreslår också slopat krav på godkänt i svenska för att gå vidare till de vanliga gymnasieprogrammen eftersom "det enligt forskning tar runt fem år för att lära sig skolspråket som behövs för att fullt ut tillägna sig ämneskunskaper på det nya språket."
Sammantaget klarar Sverige inte att organisera utbildning för utländska unga. Av alla svek som drabbat denna grupp är detta kanske det värsta.
Innehåll från Flex ApplicationsAnnons
Verktyget som hjälper till att säkra jämställda löner
Linda Tesell, produktchef på Flex Applications.
Lika lön för lika arbete. Det är det tydliga syftet med den lönekartläggning som alla bolag är skyldiga att göra enligt lag. Men för många företag är jobbet både tidskrävande och svårt, eftersom de saknar stöd för det i sina system. I dag finns dock ett smart verktyg som gör kartläggningen betydligt lättare.
Alla arbetsgivare är enligt diskrimineringslagen skyldiga att varje år göra en lönekartläggning. Den ska göra det enklare att upptäcka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete. Den ska också hjälpa företagen att åtgärda och förhindra löneskillnader som har ett samband med kön.
Automatiserar och förenklar
Lönekartläggning är med andra ord ett viktigt verktyg för att säkra jämställda löner.
– Men i dag är det tyvärr en hel del arbetsgivare som skjuter kartläggningen åt sidan, kanske för att de upplever den som krånglig och tidsödande. De saknar stöd för detta i sina system, vilket försvårar arbetet mycket, säger Linda Tesell.
Hon är produktchef på Flex Applications, ett HR- och lönebolag som har utvecklat ett komplett, molnbaserat personalsystem med tidrapporter, reseräkningar, bemanning, lön och HR-processer. Systemet används i dag av drygt 8 000 bolag i Norden.
– Vårt system gör det enkelt att hantera allt som rör lön och HR. Och den här nya modulen automatiserar och snabbar upp hela processen kring lönekartläggning – från förberedelse och arbetsvärdering till analys och handlingsplan. Det gör att den var efterlängtad av många när den lanserades i början av året.
Smidigt med allt samlat
I och med att Flex Applications system rymmer alla delar i löne- och HR-processen finns all information samlad på ett ställe.
– Det betyder att våra kunder har tillgång till all den data de behöver för att göra en lönekartläggning och de slipper krångliga överföringar mellan olika system. Det är inte minst viktigt med tanke på GDPR, säger Linda Tesell.
En annan fördel är att det blir enkelt att göra ändringar längs vägen.
– Om du till exempel upptäcker att några medarbetares befattningar blivit fel behöver du inte gå tillbaka från början och ändra, vilket du måste göra om du arbetar i olika system.
Avvikelser hanteras
Kartläggningen är även enkel att göra. Efter att ha gjort grundläggande förberedelser och en arbetsvärdering – där man bland annat värderar lika arbete och likvärdigt arbete – räcker det med att trycka på en knapp för att få en samlad sammanställning av löner och anställda med bland annat könsfördelning, löneskillnader och värderingspoäng. Det innebär att arbetsgivaren har allt som behövs för att göra en analys av företagets löner och hur jämställda de är.
– Systemet går igenom allt som krävs enligt lag och även mer än så – om arbetsgivaren själv vill. Det hela mynnar sedan ut i en rapport. Där kan arbetsgivaren se avvikelser och göra noteringar som förs över till en handlingsplan.
De lönejusteringar som behöver vidtas ska sedan genomföras så snart som möjligt, senast inom tre år.
Sparar tid och gör det lätt att göra rätt
I och med att funktioner automatiseras och att all information visualiseras på ett strukturerat sätt i lönekartläggningen, frigörs många värdefulla arbetstimmar samtidigt som kvaliteten på arbetet höjs. Det blir rätt från start.
Du behöver inte heller upprepa förberedelserna och arbetsvärderingen vid nästa års lönekartläggning. Det räcker med ett enkelt knapptryck för att få tillgång till all information du redan samlat om de anställda och deras löner.
– Dessutom utvecklar och förbättrar vi systemet löpande. Vi har med flera kunder i processen, vilket gör att systemet också är väl förankrat i verkligheten, säger Linda Tesell.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare
Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.
spara 1180kr
Full tillgång till di.se med nyheter och analyser
Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid
Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan
Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev
