PM Nilsson: Majoriteten ensamkommande klarar inte gymnasiet

LEDARE. "Så att de kan gå klart gymnasiet", sa utbildningsminister Gustav Fridolin när han i måndags meddelade Sveriges superstora highschool-stipendium till de ensamkommande ungdomarna.

 

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).Bild:TT

De principvidriga och orättvisa delarna av förslaget är väl kända och kommenterade, men de mer praktiska förtjänar nu minst lika mycket uppmärksamhet. Sverige gör ju ett åtagande när man säger att unga får stanna om de klarar gymnasieutbildning. Snacka om press.

Så hur går det för denna grupp i skolan? Illa, visar en ESO-rapport och en SOU-utredning som kom på försommaren. Svensk skola är inte särskilt bra på något, men riktigt dålig är den på att utbilda utländska elever. Inget annat land i Pisa har så stor skillnad i resultat på inrikes och utrikes födda elever. Sämst går det för de ensamkommande.

90 procent av inrikes födda elever har gymnasiekompetens efter grundskolan. Om man invandrar till grundskolan i högstadiet är det 30 procent som klarar gymnasiebehörighet. 20 procent av de ensamkommande klarar godkänt i svenska, engelska och matte.

Nåväl, Sverige har en andra chans kallad introduktionsprogrammen för gymnasiet där Språkintroduktionen är det största, ja faktiskt det fjärde största gymnasieprogrammet i landet numera. Dit kommer man direkt från utlandet eller om man misslyckats i grundskolan.

Av eleverna på Språkintroduktionen har 1(!) procent tagit examen efter tre år. Efter fyra år har 7 procent tagit examen. 20 procent av eleverna försvinner.

Ok, kanske någon säger, det finns en tredje chans också, komvux. Det går så där. Efter 24 års ålder har 90 procent av de inrikes födda gymnasieexamen, jämfört med 30 procent av de som invandrat efter 13 års ålder.

Om den svenska skolkrisen har ett epicentrum så är det här. SOU:n har till uppgift att komma med förslag på åtgärder. De är, extremt kortfattat, skola på sommarloven, individuell timplan, individuell studieplan och skriftliga omdömen i stället för betyget F. Det är ju så bittert med underkänt. Utredningen föreslår också slopat krav på godkänt i svenska för att gå vidare till de vanliga gymnasieprogrammen eftersom "det enligt forskning tar runt fem år för att lära sig skolspråket som behövs för att fullt ut tillägna sig ämneskunskaper på det nya språket."

Sammantaget klarar Sverige inte att organisera utbildning för utländska unga. Av alla svek som drabbat denna grupp är detta kanske det värsta.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?