1515
Annons

PM Nilsson: Kronan och Riksbanken gör Sverige svagare

LEDARE. Sverige har en stor banksektor i förhållande till ekonomin. Den historiska kombinationen av stora exportföretag, en öppen ekonomi och inhemsk lidelse för stordrift har gjort de fyra storbankerna till relativa giganter. Om någon eller några skulle krascha kommer den svenska staten att råka ut för en stjärnsmäll.

 

I praktiken utför Riksbanken en permanent devalvering av den svenska flytande valutan. Precis som på 1980-talet får exportindustrin fina siffror, men svenskarna blir fattigare.
I praktiken utför Riksbanken en permanent devalvering av den svenska flytande valutan. Precis som på 1980-talet får exportindustrin fina siffror, men svenskarna blir fattigare.Foto:Anders Wiklund/TT

Därför har Anders Borg och sedan Magdalena Andersson krävt större buffertar av svenska banker jämfört med vad eurozonen kräver av sina. EU:s bankunion, där Sverige inte är med, är ingen perfekt skapelse, men huvudidén är riktig. Inget medlemsland ska sitta ensam med en kraschad bank som har affärer över hela unionen. De gemensamma institutionerna ska hjälpa till. Riskerna sprids.

Den riktigt stora svenska banken, Nordea NDA SE -0,08% Dagens utveckling , har tagit konsekvenserna av detta och aviserat flytt av huvudkontor till ett euroland, Finland. Beslutet väntas fattas på stämman på torsdag. Man kan tvista om de direkta följderna, men för Sverige är det en stor sak att förlora huvudkontoret för en av Europas största banker.

Liberalerna skrev på tisdagens Di-debatt att Nordeas flytt aktualiserar euro-frågan och vill att Sverige ska återgå till den medlemskapsprocess som avbröts med folkomröstningen om euron för 15 år sedan. Partiet har helt rätt. Euromedlemskapet är en underskattad fråga och förtjänar större uppmärksamhet, av tre skäl.

Bankunionen är en typisk euroidé och följer på pricken den plan för samarbetet som 1980-talets Europaarkitekter såg framför sig. Ett gemensamt mynt tvingar fram ett gemensamt ansvar och gemensamma regler. Det håller ihop unionen, främjar handel, ökar konkurrensen och stärker ekonomin.

Det kommer fler sådana konstruktioner. Den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten från 1990-talet har urgröpts av särskilt de stora medlemsländerna, men den kommer att skärpas. Man kan inte ha en valuta, en centralbank och 19 finansdepartement som gör som de vill och räkna med att tyskarna alltid betalar. Någon typ av skarp samordning kommer. Man kan, som Storbritannien nu väljer att göra, stå utanför denna fördjupning men det kommer att ha ett pris och det blir högre för små länder. Antingen i form av att marknaden misstror utanförskapslandet, eller att de som inte är med måste överkompensera, vilket har varit fallet med bankunionen och Sverige.

Det andra skälet är att Storbritanniens utträde kommer att göra eurozonen till det egentliga EU. Det är en sak att stå utanför tillsammans med en europeisk stormakt som har likartade intressen, en annan att sällskapa med Polen, Ungern, Rumänien och Bulgarien. Med sitt utanförskap tillhör Sverige de facto ett bälte nationalistiska länder från Svarta havet till Östersjön som ligger mellan Europa och den ryska sfären. Vill vi ligga där? Varför det? Vilka politiska fantasier kommer det att föda i framtiden? Risken för att Sverige glider i väg i en norsk position och hamnar i en långsam Swexit är betydande.

Det tredje skälet är det som Di:s Henrik Mitelman pekat på i två texter om kronan. I praktiken utför Riksbanken en permanent devalvering av den svenska flytande valutan. Precis som på 1980-talet får exportindustrin fina siffror, men svenskarna blir fattigare. Vill vi det? Varför det? Med euron hade vi haft något mer rimliga räntor, en starkare valuta, mindre risk för bostadskrasch och mindre skuldexponering.

En flytande valuta sägs vara bra för ett exportberoende land i kris. Men att tillhöra ett stort valutaområde kan också vara bra i kris. Världens starkaste exportnation, Tyskland, är ett euroland. Och erfarenheten av 1980-talets devalveringspolitik var att obalanserna växte och produktiviteten sjönk, inte olikt nuvarande situation. Under den korta tid då Sverige höll fast vid fast kronkurs ökade produktiviteten i industrin med 30 procent.

Men i slutändan kvarstår euroutredaren Lars Calmfors slutsats från 1996: frågan är i grunden politisk. Vilket land vill vi vara, vilket Europa vill vi ha och hur gynnar vi bäst svenska intressen?


Innehåll från TemenosAnnons

Därför behöver bankerna molnet i kapplöpningen mot nollutsläpp

Kalliopi Chioti, Chief Environmental, Social and Governance Officer på Temenos.
Kalliopi Chioti, Chief Environmental, Social and Governance Officer på Temenos.

Bankerna har påskyndat införandet av molnlösningar för att sänka kostnader och förändra kundupplevelser.

– Medan pandemin krävde proaktiva lösningar på omedelbara utmaningar handlar det nu om kapplöpningen mot nollutsläpp. Bankerna har insett att molnet kan vara en del av lösningen, säger Kalliopi Chioti, Chief Environmental, Social and Governance Officer på det internationella mjukvaruföretaget Temenos.

Temenos utökar positionen som ESG-ledare i Dow Jones Sustainability World and Europe Index – läs mer här. 

Digitaliseringen bland banker har fram till nu i första hand skett eftersom banker har varit under finansiell press och vill möta kundernas efterfrågan på snabbare tjänster. Molnet har gjort det möjligt att påskynda nya innovativa lösningar, minska kostnaderna och ge kunden en bättre upplevelse. 

Men det är också en förutsättning för att lyckas i framtiden och nå nollutsläpp. Jämfört med gamla tiders it-infrastruktur, kan molntjänster erbjuda en teknologi som står för små koldioxidutsläpp. Ledande leverantörer av molntjänster räknar med att företag som använder sig av deras tjänster orsakar omkring 95 procent mindre koldioxidutsläpp.

Saken är ganska klar: banker och andra som har satt upp ambitiösa mål om att nå nollutsläpp, kommer inte att klara det målet utan att införa fler molnlösningar.

ESG som affärsidé

Företaget Temenos är specialiserat på bankprogramvara och har miljö-, social- och bolagsstyrning, ESG, som affärsidé. Med Temenos molnbanksplattform kan banker få en överblick över hur de hanterar sina utsläpp och vägledning om hur man når målet att vara helt utsläppsfria. Man har också valt att samarbeta med företag som helt och hållet använder sig av förnyelsebar energi.

Samtidigt erbjuder Temenos sina kunder tillgång till den absolut senaste mjukvaran och möjligheten att accelerera digitaliseringen. Detta motsäger myten om att man måste göra mindre för att minska sitt ekologiska avtryck. I Temenos molntjänst går det att kombinera digitalisering med tillväxt.

Ett exempel är den italienska banken Flowe, en molnbaserad bank uppbyggd på gröna principer. Ett halvår efter att banken lanserades 2020 hade den fått 600 000 nya kunder. Med hjälp av Temenos kan Flowe växa hållbart och överföra fördelar till kunderna för en renare, grönare planet och ett bättre samhälle. Flowe är den första banken i Italien som är klimatneutral och har certifierats som B-corp.

Miljöprofil lika viktig som finansiella tjänster

Hur viktigt är det då för ett en bank att vara klimatneutral? Faktiskt viktigare än man kan tro. Konsumenter blir alltmer medvetna om att deras val också har en klimatpåverkan. Det här gäller i synnerhet unga konsumenter. Millennials-generation väntar på att ärva 68 biljoner dollar om mindre än tio år. Bankerna kommer inte ha råd att bortse från deras preferenser. I dag är en banks miljöprofil minst lika viktig som de finansiella tjänster den tillhandahåller.

Miljömedvetna kunder har redan pressat på så att 27 gröna banker i tolv länder startade under 2020 och ytterligare 25 länder väntas följa efter snart. Tre av fem bankkunder i Storbritannien uppger att de vill att deras bank ska ”göra mer för att skapa ett positivt socialt och miljömässigt avtryck”. 

Genom att ge den enskilde kunden ökad insyn med hjälp av molntjänster, kan bankerna bygga appar som ger kunderna möjlighet att överblicka vilka klimatavtryck deras konsumtion ger. På så sätt blir det lättare att fatta klimatneutrala köp- och investeringsbeslut. Det handlar helt enkelt om en harmonisering mellan miljömedvetenhet och kloka och stabila finansiella beslut.

En nyckelkomponent i omställningen

En av bankernas stora utmaningar är att fastställa vilka företag som är genuint inriktade på klimatneutrala avtryck och vilka som använder sig av ”greenwashing” för att framstå som mer attraktiv att investera i. Lyckligtvis råder nu mer transparens än någonsin tidigare. Dow Jones Sustainability Index (DJSI) och Carbon Disclosure Project (CDP) har visat sig fungera bra och betygsätter ledande företag som lever upp till ESG.

Banksektorn har just nu möjligheten att driva på förändringar i miljövänlig riktning genom att föregå med gott exempel. Med klimatmedvetna banker kan deras kunder utvecklas till smarta och hållbara organisationer.

En bank som gör precis detta är kanadensiska EQ Bank, som helt och hållet sköts i molnet. Nyligen deklarerade banken att den har blivit helt klimatneutral. Bankens vd, Andrew Moor, slog fast ”att berika kanadensares liv kan och bör ske parallellt med övergången till lägre koldioxidutsläpp”. Molnbaserade lösningar är en nyckelkomponent i hela den omställningen.

Och det är just detta det handlar om: innovationer och att möta miljömässiga utmaningar går hand i hand. Digitalisering är beroende av hållbarhet. Och vice versa.

Läs mer om Temenos världsledande mjukvarulösningar för banker 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Temenos och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?