1515

PM Nilsson: Hellre förbud än skatt

I januari gav The Oregon Court of Appeals klartecken till staden Portlands förbud mot nya anläggningar för fossila bränslen. Beslutet togs 2015 av stadsfullmäktige. Staden stämdes genast av oljeintressenter men fick alltså nu stöd av näst högsta instans.

Alla partier utom SD har enats om att utsläppen från transportsektorn ska minska med 70 procent till 2030. Ett sätt är att höja skatten, ett mer effektivt, mer rättvist och friare sätt är att göra som 350 amerikanska städer.
Alla partier utom SD har enats om att utsläppen från transportsektorn ska minska med 70 procent till 2030. Ett sätt är att höja skatten, ett mer effektivt, mer rättvist och friare sätt är att göra som 350 amerikanska städer.Bild:PONTUS LUNDAHL / TT

Domstolens skäl är att stadens politiska församling har rätt och skyldighet att värna stadsbefolkningens hälsa och att fossila bränslen utgör ett hot.

Portland, en ganska ruffig industristad i nordvästra USA, gör inga hemligheter av att målet är att förbjuda användningen av fossila bränslen. Klimatförändringar och Parisavtal är en drivkraft men den lokala luftkvaliteten är minst lika viktigt. Avgaser från utsläppsbilar orsakar för tidig död i alla större tätorter.

Utfallet i domstolen anses viktigt för det pärlband av fossilförbud som nu ringlar genom USA. 350 borgmästare med sammantaget 66 miljoner invånare i bland annat New York, Los Angeles, Chicago, Houston, Philadelphia, Phoenix, San Antonio, San Diego, Dallas och San José har aviserat tidsgräns för användning av fossila bränslen. Storföretag som Google GOOGL +0,62% Dagens utveckling , Apple, Amazon, Microsoft och Facebook FB -0,29% Dagens utveckling har hakat på.

Ett annat stadsnätverk som uttryckt liknande ambitioner är C40 med i dag 92 storstäder i Afrika, Asien, Europa, Sydamerika och Nordamerika. 12 av städerna, London, LA, Köpenhamn, Barcelona, Quito, Vancouver, Mexico City, Milano, Seattle, Auckland och Kapstaden, har gått längst och har som mål att förbjuda fossila bränslen 2030. Busstrafiken ska vara fossilfri 2025.

På ländernivå har Indien, Frankrike, Storbritannien, Norge och Nederländerna aviserat förbud mot fossildrivna fordon 2030. Norge vill vara där redan 2025. Tysklands regering luftade försiktigt idén i somras. I Sverige har Malmö, Växjö och Jämtland/Härjedalen satt en bortre gräns 2030 för fossila koldioxidutsläpp.

När det svenska Miljöpartiet i förra veckan presenterade sin klimatplan var en punkt förbud mot fossila bränslen 2030. Det är om tolv år och kan tyckas radikalt, men ligger alltså i fas med vad mycket stora befolkningscentra redan har beslutat.

I svensk politisk miljö är förbud ett ovanligt verktyg, kanske är det skälet till att reaktionen på MP:s förslag mest var förvåning, eller som DN skrev: "en utopi".

Svenskarna använder i stället skatt. Ingenting är så lätt att driva igenom och argumentera hem som miljöskatter. Skatt kan vara effektivt som styrmedel, men oftast inte. Bränsleskatterna har till exempel inte minskat användningen av utsläppsbilar eftersom köpviljan är så stor. Folk tar gärna bilen fast det är dyrt. Relativt köpkraften är bensinpriset fortfarande lågt, det har faktiskt legat still sedan 1950-talet.

Bränsleskatter slår hårdast mot låginkomsttagare som måste ha bil. Svensk landsbygd är bilburen på grund av att alternativen är orimliga, men skatten är densamma i småstad som storstad, för rik och fattig, och mycket orättvis.

Att beskattning av fossila bränslen skulle göra att trafikslagen "bär sina klimatkostnader" är rent bedrägeri. De är inte i närheten av att kompensera för de klimatrisker som tornar upp sig och logiken att man ska släppa ut koldioxid för att finansiera skadorna på grund av utsläppen är bisarr. Inkomsten från koldioxidskatt och punktskatter går rakt in i statskassan och är inte bunden till någon utgiftspost.

Dessutom blir staterna fossilberoende. För en finansminister som den svenska är omställningen till en eldriven fordonspark rena skräcken. Hela reformutrymmet inför valet försvinner. I värsta fall kommer hela skattebördan att flyttas över på eldrivna fordon vilket skadar marknadsmekanismerna för en omställning. I dagsläget är drivmedelskostnaden för elbil under 2 kronor per mil vilket är ett starkt köpargument.

Ur borgerlig synpunkt är höjda skatter alltid svårsmält. Miljöskatterna har accepterats som "marknadsmekanismer", vilket är tveksamt, och instinkten är ändå att säga nej, av helt rimliga skäl. Problemet är att man står svarslös i miljödebatten eftersom man inte har något alternativ än att låta teknikutvecklingen och marknaden ha sin gång.

Moderaterna och alliansens gröna samvete Centerpartiet borde öka motståndet mot miljösocialismen och anamma den globala trenden med förbud. Säg nej till höjda skatter, avisera skarpa förbud en bit fram i tiden så att folk kan skifta fordon och värna skattelättnaderna som kommer i och med den nya tekniken.

Klimatomställningen kan bli en politisk mardröm med skatt på allt som rör sig. Men rätt utformad kan den främja marknadsekonomi, handel, tillväxt, innovationer och inte minst framtidstro. När Stuttgarts ledning målar upp visionen för sin fossilfria stad, Tysklands fordonsindustriella hjärta, 2030 längtar man ju för första gången dit. Sverige skulle kunna göra likadant. 

Nästa regering är bunden av klimatlagen att fatta skarpa beslut för att dramatiskt minska användningen av fossila bränslen. Mandatperioden täcker en tredjedel av den period då 70 procent av utsläppen ska försvinna. Hur S ska göra vet vi: höjd skatt. Hur vill Moderaternas nya ledning göra?


Innehåll från TeliaAnnons

Vart tredje svenskt företag ska minska kontoret efter pandemin: ”Hemmakontoret här för att stanna”

Så förbereder du företaget för tiden efter pandemin. ”Vi har lärt oss att ha videomöten, men utnyttjar inte digitala flöden som underlättar jobbet mellan mötena – företag som lyckas med det har massor att vinna”, säger Daniel Stark, Telia.
Så förbereder du företaget för tiden efter pandemin. ”Vi har lärt oss att ha videomöten, men utnyttjar inte digitala flöden som underlättar jobbet mellan mötena – företag som lyckas med det har massor att vinna”, säger Daniel Stark, Telia.

Nästan tre av tio svenska företag har erbjudit möbler till medarbetarnas hemmakontor under pandemin – och nu planerar framför allt större bolag för att minska företagets kontorsytor.

Det visar den nya rapporten Telias digitala index 2021.

– Hemmakontoret är här för att stanna, säger Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia.

Samla all it och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning 

Pandemin har förändrat vårt sätt att arbeta – och kommer att påverka både var och hur vi jobbar på lång sikt. Det tror Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia:

– Att fler kommer att jobba mer av sin arbetstid hemma än tidigare, det vågar jag slå fast. Som anställd sparar du restid och kan jobba mer flexibelt, vilket inte minst unga medarbetare förväntar sig. Dessutom kan företagen minska sina lokalkostnader. 

4 av 10 större företag vill minska kontoret

Hela 72 procent av de svenska företagen räknar med att medarbetarna kommer att jobba mer på distans efter pandemin än tidigare. Det visar den nya rapporten Telias digitala index som varje år kartlägger hur redo svenska företag är att ta vara på digitaliseringens möjligheter.

Rapporten visar också att 33 procent av företagen (0-500 anställda) planerar för att minska kontorsytorna, antingen genom att hyra ut platser eller flytta till mindre lokaler.

– Tendensen är tydligast bland större företag med över 50 anställda, 41 procent svarar att de tänker minska sina kontor. Mycket talar för att kontorsytorna kommer skalas ner. Samtidigt kan kontoren få en ännu viktigare roll som mötesplats, där vi samarbetar och har projektytor, säger Daniel Stark.

Chefer planerar för hybridkontor

Den nya globala undersökningen The Work Trend Index 2021 från Microsoft (över 31 000 heltidsanställda intervjuades i januari 2021) lyfter fram samma tendens. 73 procent av de anställda vill kunna fortsätta jobba på distans efter pandemin – samtidigt som 67 procent längtar efter mer personlig kontakt med sina kollegor. 66 procent av beslutsfattarna på företagen planerar att anpassa arbetsplatsen till ”hybridkontor” där medarbetarna delar tiden mellan distans- och kontorsarbete.

Hemmakontoret är tillbaka

Daniel Stark påpekar att arbetsrummet, som var vanligt förr i svenska hem – inte minst för att förvara pärmar och papper – nu återuppstår.

– Men nu blir fokus att skapa ett digitalt hemmakontor som är ergonomiskt riktigt samt tyst och avskärmat så att du kan jobba effektivt, och i bästa fall skilja på jobb och privatliv hemma. Intressant i Telias digitala index är att så pass många företag – nästan tre av tio – erbjudit kontorsmöbler till medarbetarna under pandemin.

Han betonar att företagen nu ställs inför nya frågor, som vilket ansvar man ska ta för arbetsmiljön i hemmet.

– It-säkerheten blir jätteviktig: att skydda medarbetarnas datorer och andra enheter från intrång. Det är också avgörande att tekniken inte bara är på plats, är säker och fungerar smidigt – utan också att företaget utvecklar smarta arbetsmetoder som gynnar kreativitet och samarbete på distans.

Utnyttja digitala flöden mellan möten

Användningen av de digitala samarbetsverktygen Teams och Zoom har exploderat under pandemin, visar Telias digitala index. Till exempel har andelen av de minsta företagen (upp till nio medarbetare) som använder Teams ökat från 16 till 43 procent.

Samtidigt har mindre än 25 procent av företagen i grunden förändrat sina sätt att jobba, visar rapporten.

– Vi har lärt oss att ha videomöten, men utnyttjar inte digitala flöden och samarbetsytor som underlättar jobbet mellan mötena. Vi behöver kort sagt bli bättre på att samarbeta digitalt mellan mötena – företag som lyckas med det har massor att vinna, säger Daniel Stark.

Trend: Företag samlar tekniken

En annan tydlig trend är att fler svenska företag samlar sin it och uppkoppling hos en leverantör. 42 procent av företagen har redan valt en sådan helhetslösning, och ytterligare 23 procent svarar att de är intresserade, enligt Telias digitala index.

– Tendensen är tydligast bland högdigitala och större företag – men även små företag har mycket att vinna på att se över sitt teknik-landskap och samla allt hos en partner, säger Daniel Stark, och fortsätter:

– Det är inte ovanligt att ett mindre företag har en handfull leverantörer för it, uppkoppling och telefoni. Men det innebär lika många kontaktpersoner och supportdeskar, avtal och fakturor.

Främsta vinsterna med att samla tekniken är mindre administration, lägre totalkostnad och enkelheten: att ha en leverantör att vända sig till, oavsett teknikproblem. Det berättar företagen i Telias digitala index.

– Många företag lyfter också fram fördelen med att ha en partner att bygga relation och utvecklas med digitalt, berättar Daniel Stark.

Samla all it och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning 

 

 

 

Mer från Telia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?