1515

PM Nilsson: Gör en järnvägspakt, låna och bygg snabbt

LEDARE. I juli 2014 lanserade alliansen sitt viktigaste vallöfte, det så kallade Sverigebygget. Det var en storstilad investeringsplan för nya bostäder, vägar och järnvägar i hela landet.

HANDSLAG. S och M behöver göra upp om en alternativ finansiering av höghastighetsbanan.
HANDSLAG. S och M behöver göra upp om en alternativ finansiering av höghastighetsbanan.Bild:Henrik Montgomery

Den största delen av satsningen var höghastighetsjärnvägen som skulle knyta ihop alltsammans till en enda arbetsmarknad. Kapaciteten skulle upp och restiderna ner. Byggandet skulle inledas 2017 och vara klart 2035. Tågen skulle gå 320 km/h.

Sverigebygget vann inte valet men den uppföljande Sverigeförhandlingen, ledd av Reinfeldts gamla statssekreterare HG Wessberg, fortsatte att arbeta även under den nya regeringen och kunde efter några år presentera huvuddragen i sin plan. Resultatet är i dag landets största bostadsprojekt i de kommuner som kommer få stationer längs den nya stambanan.

Men prislappen är hög och det har fått de forna järnvägsbyggarpartierna att tveka. Om man ska finansiera bygget inom den befintliga ramen för infrastruktur, det vill säga bygga i mån av utrymme, tar det mer än 70 år. Den samhällsekonomiska vinsten blir då tveksam. Kommunerna väntar med att bygga. Tågoperatörerna investerar inte i ett höghastighetssystem. Arbetsmarknaden får inga dynamiska effekter av att storstäderna knyts samman.

Därför har Wessberg fått ett utökat uppdrag för att utreda alternativa finansieringsformer. I december ska han berätta för infrastrukturminister Tomas Eneroth vad han har kommit fram till, men det är ingen hemlighet att han i likhet med Trafikverket och de flesta experter förespråkar en lånefinansiering.

Statsfinansiellt är en lånefinansiering inga problem. Sverige har i dag ett kompakt förtroende på obligationsmarknaden och kan låna på tio år med 1 procents ränta. Vi har en av EU:s lägsta statsskulder och den går mot noll. Om man skulle ge Riksgälden i uppdrag att successivt låna upp byggkostnaden under byggperioden, säg 20 år, blir det 1 miljard i månaden. Det skulle knappt märkas i hanteringen.

Och om man öronmärker obligationerna skulle marknaden jubla. Pensionsfonder världen över skriker efter tydliga infrastrukturprojekt. Marknaden gillar länder som vill satsa framåt.

Problemet är snarare politiskt. Magdalena Andersson skrämde slag på Anders Borg när hon med socialdemokratins hela perssonska 1990-talstyngd attackerade honom för ökande budgetunderskott. Trots att han nyss hade klarat den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet hade han svårt att försvara sig i ett debattklimat där den som är satt si skuld bör skämmas, i alla fall inte vara finansminister. Och efter valet började M låta likadant, och tar varje tillfälle i akt att kritisera sittande regering för vårdslöshet med finanserna. Det är den svenska oppositionens lika givna som uppgivna gest.

Men Andersson är slug. Hon har, visserligen i mycket försiktiga ordalag, öppnat för lånefinansiering. Möjligen siktar hon på att göra om alliansens storsatsning men med namnet Samhällsbygget, knyta till sig järnvägsentusiasterna i Centerpartiet, slå ännu en kil mellan allianspartierna och lämna M och SD kvar som bilkramare.

Därför är Moderaternas finstilta öppning under förra veckans stämma intressant, främst uppmärksammat av Lars Näslund i moderata Borås Tidning. För första gången öppnar M tydligt för lånefinansiering, eller ”alternativ finansiering” som man skriver. Efter en intervju med M-ledaren spår Näslund en uppgörelse mellan M och S.

För att det ska ske krävs att både M och S ger upp sitt favoritvapen och tillsammans utnyttjar landets goda statsfinansiella läge, inte bara som ”skyddsvall” eller ”lada” i dåliga tider, utan för att bygga en ny infrastruktur. Om svenska städer de kommande 50 åren expanderar med järnväg som bas kommer de att byggas tätt, attraktivt och hållbart. Om de byggs med bil som grundtransport blir de helt annorlunda, mindre lönsamma, med sämre värderingar och färre möjligheter. Och det blir ingen skillnad om bilen går på el eller kör på egen hand.

Bygg för 320 km/h, lägg så mycket som möjligt på betongstolpar så bönder, älg och vandrare kan passera under. Makadambäddar skakar, gör större sår i landskapet och är dyra i underhåll.


Innehåll från RapalAnnons

Optimaze Worksense vägleder en trygg retur till hybridarbete

Flexibelt hybridarbete har varit arbetsplatsstrategi för flera företag redan innan pandemin, men nu finns ett bredare intresse för att erbjuda medarbetare möjlighet att mer aktivitetsbaserat och dynamiskt kunna välja plats, tid och samarbetsmetod. Våra fysiska, sociala och digitala arbetsmiljöer förändras därav drastiskt för många.

Det är inte bara en eller annan personal- och fastighetschef som just nu skrapar sig i huvudet om hur man borde hantera en gradvis och trygg retur till kontoren. Trenden framöver verkar gå mot att företagen ser sig ha en stor del av sin personal på kontoret 2-3 dagar i veckan, medan övriga dagar spenderas på distans. Det här skapar frågeställningar kring hur stora kontorslokaler vi behöver framöver – och datan fattas för många.

Fysiska möten innebär fortfarande en viss smitto- och hälsorisk med nya vågor av virusvarianter kring hörnet. Vidareutveckling av existerande smarta digitala kontorslösningar, för att stötta en tryggare retur till kontoret, har därför varit i fokus det senaste året hos PropTech företaget Rapal, som även själva står inför samma problematik.

–  Vi har själva jobbat med detta i ett tiotal år, och lärt oss en hel del tillsammans med våra kunder genom åren, säger Pontus Kihlman, Head of Business Development för Optimaze på Rapal. Med vårt försprång vet vi nu att företag, med testade lösningen Optimaze Worksense, kan få smarta verktyg för att hantera sin personalkapacitet och säkerställa att alla håller rätt avstånd via öppen, transparent och visuell kommunikation via en ’digital tvilling’ av kontoret.

Smart Officelösning

Optimaze Worksense är en smart office-lösning med tillhörande mobilapp som gör det möjligt att lätt boka och avboka skrivbord, mötesrum eller lediga parkeringsplatser redan innan man har gått hemifrån. Det går även att kolla den egentliga närvaron eller luftkvaliteten i realtid, med data från sensorer. På så vis kan en anställd känna sig trygg innan de bokar en plats och lämnar hemmet, och behöver inte utsätta sig för onödiga risker i exempelvis tunnelbanan, om kontoret redan är fullbokat.

– Det behöver finnas möjligheter att via tekniska verktyg finna och dela på resurser, göra smidiga felanmälningar, eller ha koll på aspekter såsom luftkvaliteten på kontoret. Den ”digitala assistenten” tar bort friktion så som onödigt resande och sökande som inte har något mervärde och som inte bidrar till arbetet.

Analys av IoT-data

Därefter gäller det att följa upp långsiktigt – med Optimaze Worksense mäter och analyserar man IoT-data kring hur resurserna används. Detta ger insikter som sedan kan ligga till grund för att planera ett hållbarare, effektivare och mer kostnadseffektivt kontor.

– Vi hjälper till att optimera arbetsplatser ur både miljö-, kostnads- och medarbetarperspektiv, baserat på kontinuerligt insamlad data så att miljön stödjer organisationens framtida sätt att arbeta. Allt det här kan låta komplext, svårt och dyrt – men det tar endast en dag att lägga upp systemet, och kostnaderna ligger kring ”en kopp latte per medarbetare” i månaden.

I större skala, möjliggör Optimaze också en hel del annat inom fastighetsförvaltning. Ungefär 40 miljoner kvadratmeter av digitaliserade bottenplaner, över 30.000 hyreskontrakt och 1,6 miljarder euro årlig fastighetsomsättning optimeras och förvaltas idag med hjälp av programmet runt världen i 40 länder.

Läs mer om smarta lösningar och Optimaze Worksense

 

Mer från Rapal

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Rapal och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?