ANNONS:
Till Di.se
ONSDAG 22 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD

PM Nilsson: En civilrätt för robotar

Brädspelet Go har roat kineser och japaner i 2.500 år. Det är till synes enkelt. Spelarna lägger små stenar i ett rutmönster bestående av 19 horisontella och lika många lodräta linjer och försöker omringa varandras stenar. Grundstrategin handlar om att ta och behålla initiativet för att kontrollera motståndarens territorium.

Komplexiteten är däremot utan motstycke i spelvärlden. Det finns fler möjliga partier än atomer i hela universum. Ingen kan därför spela fullt ut rationellt utan måste i hög grad lita till sin förmåga att se mönster och till sin intuition.

Just därför har utvecklare av artificiell intelligens riktat in sig på att klara just Go. Maskinens överlägsenhet i schack kom för länge sedan, men Go är svårare, mer mänskligt.

För två år sedan rapporterade Google den första triumfen när deras AlphaGo, efter att ha studerat tusentals mänskliga spel, slog en av världens bästa mänskliga Go-spelare. Succén återupprepades i våras då maskinen slog världsmästaren, kinesen Ke Jie.

I förra veckan nådde Google ytterligare en nivå då deras nya version, AlphaGo Zero, vann mot den tidigare segrande maskinen. Inte bara en gång, utan 100 gånger.

Hemligheten bakom överlägsenheten är ett stort genombrott för artificiell intelligens då AlphaGo Zero är självlärd. Den fick endast veta reglerna. Därefter simulerade den miljontals sökbara möjligheter och kombinerade dem med ett slags nervsystem som avgjorde vilket drag som hade störst chanser att vinna. Det tog tre dagar, sedan var datorn överlägsen 2.500 år av mänsklig Go-erfarenhet.

Den mänskliga aspekten av Go, med dess oändliga variationer, är kanske det mest intressanta. Människan har ju inom sig ett stort antal valmöjligheter vad gäller allt ifrån avgörande livsval till enkla konsumentval, eller vad vi säger, gör och känner. Det som gör oss till människor är att vi kan strukturera tillvaron till hanterbara mönster, och lär oss att upprepa dem. Människan och maskinen är bara alltför lika.

Google meddelade i samband med AlphaGo Zeros seger att systemet är väl lämpat för att orientera sig i just mänsklig data. Och av en händelse är det just Google som vet mest om flest människor på jorden. När den självlärande teknologin får tillgång till all data som Google, Facebook och Amazon samlat ihop kommer datorn att bli en oslagbar expert på mänskligt beteende, ned på individnivå.

Låter det skrämmande? Kanske, men allt tyder på att människor kommer att älska det.

I den nya Blade runner-filmen, vars tema är sammansmältningen mellan människa och maskin, äter huvudrollsinnehavaren middag med en virtuell flickvän. Ingen förstår honom så bra som hon. De mänskliga kvinnorna är visserligen fysiska, men ganska jobbiga. Den intellektuella och verbala närhet han når i samtalet med datorn är mycket mer åtråvärd. Äntligen någon att prata med som förstår. Känns det igen? Snart vet hon/han/hen också hur vi mår eftersom medicintekniken digitaliseras, samt håller koll på aktieportföljen. Det finns ingen anledning att lita på någon annan.

Det räcker med att titta på valfri gata för att se hur förtjust människan är i vad Google och Facebook hittills producerar. Folk tittar hellre i sina telefoner än på varandra. Detsamma gäller i sovrummen. Släpp lös en AlphaGo Zero och människan kommer att bli hjälplöst förälskad.

Kraften i utvecklingen av artificiell intelligens har hittills mött en förfelad politisk reaktion, särskilt i EU. Eftersom utvecklingsfronten ligger i de globala informationsmolnen är Europa helt utanför. Europa har inte ett enda supermoln. De ligger i stället i USA, Kina och Indien, samt ett i Ryssland.

Av ren svartsjuka försöker EU stoppa, hindra och till och med förbjuda molntjänsterna att överföra data, ofta med hänvisning till integritetsskäl. Det är en naturlig reaktion, särskilt med tanke på den europeiska erfarenheten av repressiva stater, men den kommer bara att ytterligare förstärka den amerikanska, och snart kinesiska, dominansen.

Vad européerna borde göra är att se sig själva i backspegeln, ta spjärn i den romerska rätten, tänka efter ordentligt och utveckla juridiken för den intelligenta roboten. Det skulle ge ett sant konstruktivt bidrag.

Amerikanerna, som vanligt våldsfixerade, funderar mest på hur man ska hindra autonom militär teknik som kan döda. Det låter vettigt, men en större utmaning är hur artificiell intelligens ska fungera civilrättsligt. Ska roboten ha ett eget personnummer? Vad händer om den reproducerar sig? Vem ska äga kunskap som den producerar? Kan den äga kapital? Kan den betala skatt? Kan den sluta avtal? Om man tänker rätt här kan man skapa en lagstiftning som fostrar och förädlar, inte förbjuder och stoppar. Mänskligt liv är ytterst labilt, farligt och osäkert, men man brukar inte vilja hindra det från att finnas till.

Ke Jie blev för övrigt inte förkrossad av datorns seger. Han var glatt överraskad av hur den spelade och sa efteråt att den har massor att lära honom.

Detta är en text från Dagens Industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Tyck till