Det andra som hände var att de tunga, kalla och fuktiga vindarna satte fart på kontinentens vindsnurror på ett sätt som ger en vink om energibranschens nästa stora fråga.
Under onsdagsdygnet kom 60 procent av Tysklands elförbrukning från vindkraft. I Spanien blåste snurrorna in 37 procent av elbehovet, i Österrike 32, Storbritannien 22 och i Polen och Italien 15 procent.
Totalt i EU täcktes 22,7 procent av elbehovet av vind, 1900 GWh från land och 229 GWh från havsbaserade kraftverk, vilket kan försörja 215 miljoner hushåll eller 75 procent av industrins behov. Vind och vatten var under dygnet dubbelt så stort som gas och kol.
Man kan invända att ett enskilt och ovanligt blåsigt dygn inte säger så mycket, men i takt med att vind och sol byggs ut och kopplas upp på elnätet kommer det europeiska året få allt fler dagar då förnyelsebara energislag dominerar.
Den tyska 1 maj-helgen 2017 är illustrativ. Då sken solen i Bayern och från Nordsjön blåste friska vårvindar ner över Niedersachsen. 85 procent av landets elkonsumtion det dygnet kom från förnyelsebara energislag och sol var det största under den ljusa delen av dygnet. Kolkraftverken stängdes av.
I International Energy Agencys årsrapport har prognosmakarna skruvat upp framtida utbyggnad av vind- och solkraft. De energislagen ökar mest och snabbast i hela världen, för att de har politiskt stöd men framför allt för att de är billigast.
IEA prognostiserar att två tredjedelar av nyinvesteringarna i världen går till förnyelsebara. I EU kommer 80 procent av all ny kapacitet att vara förnyelsebar och vindkraft är 2040 det största kraftslaget. Den tredje januari 2018 är framtiden.
Problemet med sol och vind är att de är lika nyckfulla som vädret. Plötsligt svämmar nätet över av elektricitet som inte kostar något. Det kan man lösa med lagring eller överföring. Här finns vår tids stora energifråga. Om solen skiner i Bayern bör svensk vattenkraft ta en paus, och vice versa. Det behövs många och bra kablar.
