1515
Annons

PM Nilsson: Bidrag är fel sätt att marknadsföra Sverige

LEDARE. Om man går in på den svenska ambassadens hemsida i Amman kan man klicka sig fram till rubriken "10 things that make Sweden family-friendly". Texten går att läsa på engelska, arabiska, ryska och kinesiska.

FEL ORSAK. De svenska ambassadernas informationssajt om de svenska bidragssystemen ger fel bild av Sverige.
FEL ORSAK. De svenska ambassadernas informationssajt om de svenska bidragssystemen ger fel bild av Sverige.

Ambassaden informerar om att Sverige erbjuder ersättning för att stanna hemma från och med andra månaden under graviditeten, samt har en ”very long paid parental leave” efter förlossning med rätt att stanna hemma 390 dagar med 80 procent av en normallön fram till att barnen fyller åtta år.

Ambassaden berättar också att barn ger rätt till barnbidrag, 1050 kronor per barn, samt ”extra family supplement” (flerbarnstillägg) och ger rappt ett exempel: ”Så, en familj med sex barn får inte bara 6.300 SEK extra varje månad utan också ett tillägg på 4.114 per månad bara för att de har sex barn”.

Därefter följer rubrikerna ”gratis skola”, ”gratis sjukvård” och ”gratis kollektivtrafik med barnvagn”. Man informerar noggrant om egenavgiften i vården på mellan 100 och 300 SEK men att ”high-cost protection” slår till vid 1.100 SEK och att det därefter är helt gratis.

Och om du är sjuk har du rätt till 80 procent av lönen upp till 27.800 SEK. Du har också rätt till ersättning för att vara hemma med sjukt barn.

Inte mycket plikt, faktiskt ingen alls, men väldigt mycket rätt.

Ambassaden informerar också om en massa andra saker, som att isbjörnar inte vandrar runt på gatan och att man kan leta efter bostad på blocket.se. (Däremot inte om Sveriges största bostadssajt).

På den svenska ambassadens sajt i Jordanien publiceras denna sida precis under informationen om uppehållstillstånd, under rubriken ”Om Sverige”. Den publiceras förstås inte bara i Amman, utan på alla svenska ambassader i världen och är en del av kampanjen ”Work in Sweden”.

Man kan förstå hur svenska UD har tänkt. Folk som funderar på att flytta hit bör ha en samlad bild av villkoren i det nya landet och välfärdstjänsterna är onekligen en viktig del av Sverige.

Men i sitt sammanhang och med denna konkretion med exakta belopp fungerar den som en ovanligt oblyg global informationskampanj om svenska bidrag, i anslutning till information om uppehållstillstånd.

Inte ens Försäkringskassan gör en så frejdig sammanställning till personer som bor i Sverige. Där får man klicka sig fram ganska länge och hamnar oftast i en uppmaning om att boka ett samtal. Tonläget är kärvt.

Bidragsnivån i Sverige börjar torna upp som en viktig valfråga. Om sexbarnsfamiljen som ambassaderna skriver om skulle asylinvandra hit är den berättigad till en inkomst på cirka 33.000 kronor i månaden, (försörjningsstöd, barnbidrag, bostadsbidrag), skattefritt.

Nivån gör att familjen lever ganska hyggligt, vilket är värdefullt, men den samlade bidragsnivån gör också att de ekonomiska incitamenten för att skaffa ett jobb är låga, eller till och med negativa. Om man inte kan språket och har låg utbildning överstiger bidragsnivån ofta de löner som står till buds.

Den svenska höga nivån på de samlade bidragen och de övriga mycket generösa välfärdstjänsterna som ambassaden i Amman beskriver är en av orsakerna till att Sverige slår rekord i väntetid på flyktingars första jobb. Det tar i snitt nio år innan hälften av asylinvandrarna har en fot på arbetsmarknaden.

Flera partier har börjat diskutera avgränsningar för asylinvandrare vad gäller socialförsäkringar. Men det stora problemet är dock de andra stödsystemen. Hittills är det bara Moderaterna som seriöst har lyft frågan med sitt förslag om bidragstak. Socialdemokraternas reaktion är att fördöma tilltaget, men de bör verkligen tänka igenom sin argumentation. När arbetsmarknadsminister Ylva Johansson klagar på att så få asylinvandrare tar chansen att utbilda sig är hon inne på samma problem: det lönar sig inte. Fler partier måste börja intressera sig för incitamenten för de som inte är inne på arbetsmarknaden.

Och ambassaderna bör ta bort bidragssajten. Danska ambassader informerar till exempel absolut inte om sitt välfärdssystem, däremot att man ska betala skatt och göra militärtjänst. Bara en sån sak.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

En höjd skatt leder inte till att en annan sänks

Fastighetsskatten tycks ha evigt politiskt liv. Trots att ingen av de potentiella regeringsbildarna påstår sig vilja ha en återinförd eller höjd fastighetsskatt har den blivit den mest omdiskuterade skattefrågan så här i början av valrörelsen.

FASTIGHETSSKATT. Socialdemokraterna säger sig inte vilja återinföra den. Ekonomerna säger att politikerna måste orka med att göra det. För alla andra gäller att vara vaksam när det utlovas skattesänkningar som ska väga upp.
FASTIGHETSSKATT. Socialdemokraterna säger sig inte vilja återinföra den. Ekonomerna säger att politikerna måste orka med att göra det. För alla andra gäller att vara vaksam när det utlovas skattesänkningar som ska väga upp.Foto:Fredrik Sandberg

Det började med att Moderaterna lät producera en valaffisch med budskapet att de fyra partierna till höger är överens om att inte återinföra eller höja fastighetsskatten - och underförstått att partierna på vänstersidan inte är överens om den saken.

Detta retade upp Socialdemokraterna som anklagade Moderaterna för fulspel - S vill inte alls återinföra eller höja fastighetsskatten, var svaret. (Detta trots att flera distrikt samt LO vill det.)

Bakgrunden är välkänd. Alliansregeringen avskaffade den dåvarande fastighetsskatten, och ersatte den med en ”kommunal fastighetsavgift”. Denna har ett tak, vilket gör att vänsterfolk brukar kalla skatten ”regressiv”, alltså att det är en mindre andel fastighetsavgift på dyra villkor än på billigare.

Ekonomskrået brukar förorda fastighetsskatt. Det beror på att det är en skattebas som är stabil, där skatten inte skadar ekonomins funktionssätt så mycket. En fastighetsskatt anses rättvis då den inte går att planera bort på samma sätt som en del andra skatter. Det finns också bostadspolitiska argument, om att det är för hög beskattning vid flyttning och för låg beskattning på den som bor kvar, vilket försämrar rörligheten på marknaden.

De som förordar fastighetsskatt brukar anse att detta ska ingå i en större skattereform, då man alltså överväger hela skattemixen för att göra den mer optimal eller enhetlig. 

På fredagsmorgonen medverkade professor Lars Calmfors i Sveriges Radio och argumenterade för fastighetsskatt. Han sa dock att han inte trodde att ”det politiska systemet” kommer ”att klara av” att införa en fastighetsskatt.

Den omständighet som ekonomerna ofta glömmer bort, legitimitet, är dock ingen detalj. Om människor är djupt negativa till en viss skatt är det en realitet. Vänsterpartiet, som uttryckligen vill återinföra fastighetsskatten, lockar färre än var tionde väljare.

Det finns ett moraliskt problem i fastighetsskatten – varför ska staten ha ökad skatt för att man själv bygger ut och förädlar sitt hus? Varför ska skatten öka för att grannen säljer? Varför ska man beskatta en icke-likvid tillgång?

Därutöver finns ett trovärdighetsproblem beträffande ett vanligt argument för fastighetsskatten. Det handlar om att skatten på arbete skulle sänkas för att väga upp den höjda fastighetsskatten. På torsdagen argumenterade Dagens Nyheter för att fastighetsskatten skulle återinföras och att skatten på arbete ska ned. Men i ledartexten fanns ingen vägledning om på vilket sätt inkomstskatten ska sänkas. Det är så det brukar vara – det är viktigare att argumentera för den höjda skatten än att precisera sänkningen.

Så är det också med idén om att en stor skattereform behövs. I januariavtalet fanns det med en sådan punkt, om en reform som skulle åstadkomma så mycket att den blev omöjlig. Och det blev inte ens en utredning om saken.

Några tidigare skattereformer har blivit historiska, men det innebär inte att det är ett bra lösning för framtiden. Ordet förknippas med att en skattereform ska genomföras över blockgränsen - och väljarna skulle därmed berövas möjligheten att ta ställning i en av de viktigaste politiska frågorna.

Tanken om en skattereform indikerar också att det skulle vara något allvarligt fel på det nuvarande systemet. Och visst är skatterna höga i Sverige, särskilt på arbete och på risktagande. Men samtidigt är en rad skadliga skatter avskaffade, som arvsskatten och förmögenhetsskatten. I en stor skattereform är risken att dessa förödande skatter kommer upp på bordet igen.

Allmänt sett finns det anledning att vara skeptisk mot skatteväxling, alltså att en höjning på ett ställe ska leda till en sänkning på annat håll. Hur har det gått med ”den gröna skatteväxlingen”? Politikerna höjde miljöskatterna men glömde bort den andra vågskålen, att sänka skatten på arbete.

Svenska skatter är redan höga. De tas ut delvis på fel saker. Skatternas utformning bör ses över. Och de bör sänkas generellt. Att sänka skattesatserna behöver inte innebära minskade skatteinkomster för staten - tvärtom. När det går bra för Sverige kommer goda skattepengar in till de gemensamma behoven.

Men när någon börjar diskussionen med att berätta vilka skatter som ska höjas ska man inte lita på att det verkligen blir någon sänkning i andra änden.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera