Annons

Permitteringar får inte bli permanenta

LEDARE. Under sommarmånaderna har det blivit uppenbart att Sverige, tillsammans med många andra länder, är på väg ut ur det undantagstillstånd som varit rådande sedan tidig vår. Nya coronadödsfall har närmast stannat av. Intensivvårdsavdelningar töms på covid-patienter.

PERMITTERINGAR. De ändrade förutsättningarna på marknaden understryker behovet av en mer rörlig arbetskraft. Volvo Cars hör till dem som ser ett behov av kompetensskifte.
PERMITTERINGAR. De ändrade förutsättningarna på marknaden understryker behovet av en mer rörlig arbetskraft. Volvo Cars hör till dem som ser ett behov av kompetensskifte.Foto:ADAM IHSE / TT

Det innebär ett förändrat behov av krisåtgärder. De massiva statliga stödpaket som tillkom under våren för att minska virusets skadeverkningar, med varierad framgång ska tilläggas, fasas sakteligen ut. Det gäller även det väl använda stödet för korttidspermitteringar, som hittills omfattar över 570.000 personer. I fredags var sista dagen som arbetstiden kunde minskas med 80 procent. Hädanefter begränsas permitteringarna till 60 procent.

I epidemins inledande skede var korttidspermitteringar och andra statliga stöd befogade. Osäkerheten om krisens längd och effekter var monumental, även den nära framtiden höljd i kompakt dunkel. Att förse näringslivet med andrum var ekonomiskt riktigt, och troligtvis politiskt oundvikligt.

Osäkerhet kvarstår, men har till viss del skingrats. En ny tillvaro hägrar, där Sveriges ekonomi klarat sig bättre än många andra länders. Trots de nya förutsättningarna, finns det de som vill att systemet med korttidspermitteringar förlängs eller till och med görs permanent.

I återhämtningsfasen riskerar emellertid fortsatta permitteringar snarast stjälpa ekonomiska framsteg och framtida tillväxt. Tanken bakom permitteringar är passivitet, att övervintra en ekonomisk nedgång för att senare ta vid där man slutade när förutsättningarna åter finns. Långsiktigt är det ohållbart. Vi vet helt enkelt inte hur den framtida marknaden ser ut. En kvalificerad gissning är att delar av den har förändrats i grunden.

Förändringarna kommer inte enbart från konsumenters ändrade beteenden. Till viss del är de politiskt skapade. Viljan att kombinera statliga stöd i coronakrisens spår med krav på gröna investeringar och minskade utsläpp har varit stark, i såväl Sverige som utomlands. Det har accelererat ett kompetensskifte.

Att sådana motiv varit bakomliggande för vissa företags beslut att skära ner i personalstyrkan är uttalat. När Volvo Cars varslade 1.300 tjänstemän i slutet av april var behovet av ett kompetensskifte ett av skälen. Till Di sa vd:n Håkan Samuelsson att ”vi ska koncentrera oss på elektrifiering och mjukvaruutveckling och vi behöver dra ner på områden där vi inte behöver samma kapacitet i framtiden”. Krisvåren påskyndade enbart utvecklingen bort från förbränningsmotorer.

Liknande tankar lär finnas på både Scania och AB Volvo, som även de ska minska sina personalstyrkor. AB Volvos vd Martin Lundstedt menar att ”vi måste säkerställa att vi kan fokusera på satsningar framåt i den transformation som vi befinner oss i”. Scania har inte motiverat neddragningen på samma sätt, men har i andra sammanhang framhävt behovet av en transformation.

Coronaviruset har förändrat marknaden, samtidigt som krisstöden har påskyndat behovet av ett kompetensskifte. De ändrade förutsättningarna som märks hos fordonstillverkarna, tillika tre av Sveriges största företag, understryker behovet av en mer rörlig arbetskraft. Det står i skarp kontrast till den förfrysning av marknaden som sker genom permitteringar.

Staten bör inte genom permitteringsstöd tvinga marknaden att se ut som den gjorde före krisen. Ett förlorat arbetstillfälle innebär inte att det inte dyker upp ett nytt någon annanstans. Enskilda företag som klamrar sig fast vid korttidspermitteringar besitter inte information om hur de framtida behoven ser ut. Det är genom att låta den fria marknaden visa vägen som vi växer ur krisen, och säkerställer svensk tillväxt och konkurrenskraft.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Nevel ABAnnons

Foodhillsområdet i Bjuv – ett bra exempel på hur restprodukter och materialflöden kan förbättra en cirkulär ekonomi

Peter Bäckström är chef för kommunal infrastruktur och produktion på Nevel i Sverige. Han har bred erfarenhet av både affärsutveckling och förändringsarbete. Peter motiveras av att skapa och uppnå stordriftsfördelar tillsammans, genom ett bra samarbete.
Peter Bäckström är chef för kommunal infrastruktur och produktion på Nevel i Sverige. Han har bred erfarenhet av både affärsutveckling och förändringsarbete. Peter motiveras av att skapa och uppnå stordriftsfördelar tillsammans, genom ett bra samarbete.

Framgångsrika samarbeten mellan kommuner, lokala industriföretag och andra intressenter kan öppna för nya möjligheter när det gäller hållbar utveckling och tillväxt. I Bjuvs kommun i södra Sverige skapas starka kopplingar mellan industrier och samhället – vilket leder till stora framsteg mot ett fossilfritt, cirkulärt samhälle.

Arbete tillsammans för gemensamma fördelar

Investeringar i smarta infrastrukturlösningar är avgörande för att hjälpa lokala ekonomier att växa och locka till sig investeringar, nya jobb och nya invånare. Men kommunala verksamheter har idag också en stark press på sig för att sänka kostnader, samtidigt som de behöver tillhandahålla ett brett utbud av tjänster till sina invånare – allt från utbildning och hälsovård till infrastruktur.

Smarta infrastrukturlösningar ger ofta möjligheter för kommunerna att hitta stordriftsfördelar som skapar en positiv samhällseffekt, och nyckeln till detta är samarbete mellan industrier och kommuner.

Genom att utnyttja energi-, informations- och materialflöden – såsom värme, kyla och restavfall – kan man uppnå stora kostnadsbesparingar samtidigt som utsläppen minskar, vilket banar vägen mot en koldioxidneutral framtid. Investeringsmodeller som ger den flexibilitet som krävs bör baseras på samarbete.

Foodhillsområdet i Bjuv

En framgångshistoria är Bjuvs kommun som 2008 inledde ett långsiktigt samarbete med regionala industriföretag och andra aktörer för att hitta nya och hållbara energilösningar för den framtida utvecklingen. Tillsammans tittade de på hur överskottsvärmen från industrierna skulle kunna utnyttjas i ett ekosystem, utöver att endast använda den för fjärrvärme.

Ett konkret resultat är det som nu kallas ”Food Valley of Bjuv”, ett stort kluster av livsmedelsföretag som strävar efter industriell symbios som utnyttjar alla tänkbara rest- och materialflöden i en lokal cirkulär ekonomi. Målet är en hållbar livsmedelsproduktion, samtidigt som samhället förbättras genom kommunal infrastruktur. Ett av projekten handlar om distribution av överskottsenergi som tidigare gått förlorad, men som nu värmer en busshållplats och en 100 meter lång trottoar och cykelbana, vilket minskar behovet av vinterunderhåll och risken för kollisioner och olyckor. Fjärrvärme fungerar som en plattform som tillhandahåller 100 % förnybar energi och möjligheten att utnyttja överskottsvärme från industrin.

Stora möjligheter genom nya affärsmodeller

För att skapa och implementera nya affärsmodeller krävs nya arbetssätt och rätt typ av erfarenhet. Användningen av teknik kräver sin expertis. Kommuner, oberoende eller tillsammans med sina partner, bör överväga hur utvecklingen av infrastrukturen ska ske i framtiden. Nevels affärsmodell bygger på att kartlägga vägen till en optimal och resurseffektiv framtid, och att tillsammans med kommunerna hitta lämpliga investeringsmodeller.

Vi erbjuder avancerade industriella och kommunala infrastrukturlösningar, som gynnar våra kunder och hela samhällen.

Läs mer här:

https://nevel.com/sv/industriella-infrastrukturlosningar/ 

https://nevel.com/sv/kommunala-infrastrukturlosningar/ 

https://nevel.com/nevel-business-white-paper/  

 

Mer från Nevel AB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nevel AB och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?