Annons

Pengarna och livet

Efter vigseln gick de direkt till labbet i Mainz och fortsatte sitt arbete. 

FRAMGÅNG. Traditionella vacciner tar åratal att få fram. Med de nya syntetiska vaccinerna tar det några månader. PÅ längre sikt kan de revolutionera cancervården.
FRAMGÅNG. Traditionella vacciner tar åratal att få fram. Med de nya syntetiska vaccinerna tar det några månader. PÅ längre sikt kan de revolutionera cancervården.Foto:Sakchai Lalit

De doktorerade, fick en dotter, hittade en ny teknik för cancerbehandling, startade ett bolag, sålde det till Japan och blev mångmiljardärer, gjorde akademisk karriär, startade ett nytt bolag, noterade det på Nasdaq och står nu i centrum för vaccinutvecklingen mot coronaviruset.

Berättelsen om tyskarna Uğur Şahin, Özlem Türeci och deras bolag Biontech är nästan en saga för bra för att vara sann. Men om man bortser från världsdramatiken kring epidemin handlar berättelsen om några mycket tyska dygder som säger något viktigt om vår tid: vikten av strävsamhet, en stark naturvetenskaplig kultur, globalisering och privata förmögenheter.

Det aktuella vaccinet bygger på en ny teknik. Traditionella vacciner använder riktiga virus som bas. De nya så kallade mRNA-vaccinerna är syntetiska. Man klipper ihop en kod och får kroppens immunsystem att reagera som om det vore ett virus. Fördelen är att processen är snabb och säkrare, vilket förklarar varför vaccinet kommit fram på bara några månader.

Den stora potentialen är cancerbehandling, vilket är Biontechs egentliga specialitet. Om man kan få kroppens immunsystem att effektivt bekämpa tumörceller har man ett bättre botemedel mot cancer.

Det är ingen slump att det var förmögna privatpersoner som finansierade en ny idé om cancerbehandling och som nu tycks ligga i fronten för corona-vaccin.

Läkemedelsbranschen är ett lotteri. Man vet inte vad som lyckas. Det är dokumenterat svårt för stora läkemedelsbolag att vara långsiktigt innovativa. För att ta sann risk med på riktigt nya tekniker krävs nästan alltid en personlig relation. Finansiären har ofta svårt att bedöma idén men kan bestämma sig för att lita på en person. (I Biontechs fall var entreprenörerna och finansiärerna samma personer, vilket såklart underlättar.)

En liknande historia finns i Sverige och hos karlskroniten Mikael Blomqvist. 1990 startade han kabeltätningsföretaget Roxtec i sitt garage i Karlskrona. Det blev en snabb succé och världsledande och har i dag 800 anställda. 2006 sålde Blomqvist bolaget till Mellby Gård, blev rik, startade ett nytt molntjänstbolag, sålde det till USA, blev ännu rikare och grundade 2014 tillsammans biokemisten Reagan Jarvis på Deutsches Krebsforschungszentrum ett nytt forskningsföretag, Anocca, som utvecklar en cancerbehandling snarlik den som Biontech arbetar med. (Di skrev om det senast 2/3 då Rune Andersson, Hans Stråberg och Alexander Ernrooth steg på.)

Upprinnelsen var en personlig kontakt mellan Blomqvist och Jarvis och utan ett personligt förtroende hade den ursprungliga finansieringen på 250 miljoner kronor inte hänt.

Och utan de senaste 30 årens förändringar av det svenska skattesystemet hade det heller inte hänt. Den skattemiljö som vänsterns nostalgiker vill ha tillbaka omöjliggjorde den här typen av satsningar. Det år då skattesystemet omfördelade mest, 1980, gjorde kombinationen av förmögenhetsskatt, bolagsskatt, reavinstskatt på onoterade bolag, arvsskatt, fastighetsskatt och skyhöga marginalskatter att det var svårt att vara rik i Sverige, men också att ingen blev rik på risk och arbete. Miljardärerna flyttade utomlands, men en mer osynlig förlust var att företagsresor som Blomqvists aldrig ägde rum. Om Uğur Şahin och Özlem Türeci hade hamnat i svenskt 1980-tal hade de kanske anställts på Astra, betalat 60 procent i inkomstskatt och under inte några som helst omständigheter blivit miljardärer.

Sådant hände inte på den tiden och därför hände inte heller så mycket annat i svenskt näringsliv. Stilleståndet urholkade samhällsandan. Det lönade sig inte att plugga hårt, att arbeta hårt och att ta risk.

Ett annat intressant exempel är den andra uppmärksammade vaccinkandidaten som ligger långt fram, amerikanska Moderna. De specialiserar sig likt Biontech också på mRNA-teknik och cancerbehandling. Bolaget grundades 2010 med kapital från ett riskkapitalbolag, Flagship, helt inriktat på forskningsföretag inom medicin. Med bra personaloptioner och stora resurser kan de attrahera talanger från hela världen. Flagship fungerar egentligen som ett läkemedelsbolag borde göra, det vill säga finansierar nya idéer, och lyckas därför att entreprenörskapets alla incitament hålls vid liv. Och därför att personaloptioner inte skattas sönder i USA.

Om man bortser från att personaloptioner fortfarande skattas sönder har den nya svenska skattemiljön befriat kapitalbildningen. Sverige har i dag ovanligt många miljardärer per capita. Vänstern ser så klart rikedomen som ett misslyckande och i sina svaga ögonblick låter den annars nyktra finansministern likadant. Hon säger sig åter vilja beskatta ”kapitalet”. Hon gör klokt i att slopa den retoriken. I värsta fall gör den att folk tvekar inför långsiktiga investeringar.

Men framför allt bör hon bidra till att fostra en anda av att strävsamhet i skola och arbete, en stark naturvetenskaplig kultur, globalisering och privata förmögenheter kan göra stor skillnad. Just nu i pandemibekämpningen, snart i kampen mot cancer och helt säkert i kampen för fossilfrihet. Den fria, marknadsekonomiska, kapitalflödande samhällsmodell vi kallar väst går just nu mot en medicinsk succé. Vi kallar det vaccin. Men det är också en idé om människans frihet att skapa.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?