Annons

Pandemin visar värdet av våra sommarhus

LEDARE. I mars och april, då Sverige snabbt fick anpassa sig till pandemin, blev det omdiskuterat hur svenska folket skulle förhålla sig till sina fritidshus. 

BEJAKA DUBBELT BOENDE. Under början av pandemikrisen flydde vissa till sina sommarhus. Många fritidshus har hög standard och är fullgoda bostäder. Sverige är ett rikt land där många kan ha två bostäder.
BEJAKA DUBBELT BOENDE. Under början av pandemikrisen flydde vissa till sina sommarhus. Många fritidshus har hög standard och är fullgoda bostäder. Sverige är ett rikt land där många kan ha två bostäder.Foto:Fredrik Sandberg

Många valde säkerligen att isolera sig i sina fritidshus i stället för i sin ordinarie bostad. Det stred ofta mot rekommendationen att inte resa. Den övergripande motiveringen till detta var att människor inte skulle befinna sig i fel region om de blev sjuka. 

Det var en tillspetsad situation i början. Det var inget orimligt argument att man inte ska hamna på fel sjukhus om man behövde vård. Och på sina håll blev de bofasta oroliga för att bli smittade. Man får, i backspegelns ljus, ha förståelse för de här reaktionerna.

Men diskussionen om fritidshusen väckte också till liv en urgammal inställning till sommargäster. Den går ungefär ut på att de mest är till besvär.

Ett antal kommuner med stor fritidsbefolkning protesterade dessutom mot att de skulle behöva utföra hemtjänst åt vissa sommargäster. De ville att reglerna skulle ändras tillfälligt under pandemin, men fick nej. Flera av dem har sagt nej till ansökningar om hemtjänst i strid med lagen. Ståndpunkten har mött stor förståelse i den allmänna debatten.

Det har framställts nästan som om människor plötsligt dyker upp i sin sommarkommun och ringer och ber om hemtjänst. Men det krävs en begäran från hemkommunen i god tid. Hemkommunen betalar. Och man ska vara medveten om att hemtjänst kan innebära många olika vårdnivåer. Det är inte säkert att alla som får hemtjänst i sommarbostaden har ett omfattande vårdbehov.

Sommarkommunerna har inte bara hänvisat till smittskyddsproblem utan framför allt till personalbrist i samband med pandemin. Mot den bakgrunden var det nog klokt av regeringen att inte gå dessa kommuner till mötes. För nästa år har de nog också brist.

Socialtjänstlagen var framsynt när den infördes för 40 år sedan. Den kopplade loss medborgarna från folkbokföringen och en kommun har alltså förpliktelser mot de personer som vistas där. Detta borde kommuner med många sommarboende ta höjd för. Och så många ansökningar om hemtjänst handlar det inte om totalt sett.

Elva bohuslänska kommunalråd gick samman i sin framstöt till regeringen. Ett av dem talade om sommargästerna som att ”de bor bra i sina bostäder i Stockholm och ändå måste de åka hit och belasta”. 

Vem vill bli gammal i en kommun där man öppet talar om omsorgen som en belastning? Till saken hör att flera av de aktuella kommunerna har avstått från att införa valfrihetssystem för hemtjänsten i sin kommun och måste alltså klara personalsituationen själva.

En del kommuner tycker nog inte att de får några intäkter från sina sommargäster. I så fall har de både rätt och fel. Naturligtvis bidrar fritidsboende till det lokala näringslivet, antingen det är butiker, restauranger eller hantverkare. Men kommunerna får inga direkta skatteintäkter från sommargästerna. 

Fastighetsskatten fick för drygt tio år ett tak och döptes om till ”kommunal fastighetsavgift”. Men de pengar som går till kommunerna fördelas enligt en formel. Det är dålig ”konsumentinformation” - man tror ju gärna att den fastighetsavgift man betalar går till den kommunen där fastigheten finns. Sommarstugekommuner som Borgholm och Norrtälje förlorar på systemet.

Att svenska folket har så många fritidshus är ett tecken på vårt välstånd. Vi har mycket ledig tid och den vill många tillbringa i Sverige och komma närmare naturen. För många är sommarhuset ett sätt att hålla kontakt med hembygden.

Det går förstås inte att folkbokföra sig på två ställen. Om man har barn i skolan måste man bestämma sig för var man bor. Men för många är fritidshuset mer än en semesterbostad. En del har minst lika bra standard där som i den ordinarie bostaden. Det är inte konstigt att pandemin ledde till att människor bosatte sig i sina fritidshus, antingen det handlade om hemarbete eller om riskgrupper som ville isolera sig.

Det finns fler än 600 000 fritidshus i Sverige, enligt SCB. Att så många svenska hushåll också har ett fritidshus borde leda till en ny syn på denna folkrörelse.

 


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?