1515

Pandemin inget skäl för högre skatter

LEDARE. Statens resurser är inte oändliga. Det sa finansminister Magdalena Andersson i veckan, på tal om de krispaket som har presenterats hittills under krisen. Hon tillade att det måste finnas pengar kvar för att återstarta ekonomin.

JANUARIPARTIER. Det är viktigt att C och L bevakar att exitpolitiken inte medför skattehöjningar som försämrar konkurrenskraften.
JANUARIPARTIER. Det är viktigt att C och L bevakar att exitpolitiken inte medför skattehöjningar som försämrar konkurrenskraften.Foto:Henrik Montgomery

Det finns givetvis en gräns för hur mycket en stat kan låna för att täcka sina åtaganden. Dit är det dock långt. Sverige har en av västvärldens lägsta statsskulder och krispolitiken hittills har inte rubbat den positionen.

Riksgälden meddelade i går att underskottet i statens betalningar kommer att vara 402 miljarder kronor 2020. Den offentliga skulden kommer att stiga från 35 procent av BNP till 45 procent i slutet av 2021.

Statsskuldspolitiken har haft ett syfte, och det påpekar Magdalena Andersson gärna dessa dagar: den välskötta finanspolitiken har varit en förutsättning för att kunna vidta kraftfulla åtgärder i ett krisläge.

Så vad händer den dag krisen håller på att nå sitt slut? Ska alla coronakostnader återbetalas? Både ja och nej. Om man vill ha ned statsskulden till en lika låg nivå igen, så måste förstås åtgärder vidtas, alltså ja. Men, nej, eftersom man inte måste betala tillbaka över statsbudgeten.

Finanspolitik är inte statisk, alltså att det finns en bestämd summa pengar som ska räcka till utgifterna, det är inte något nollsummespel. Meningen är att ekonomin ska växa – det är endast så Sverige kan komma tillbaka efter krisen.

Risken är uppenbar att krisen kan användas som skäl för skattehöjningar. Det är viktigt att Centerpartiet och Liberalerna håller emot.

När coronakrisen är över, i meningen att Sverige och andra länder kan ta bort alla restriktioner, kommer världen att befinna sig i djup lågkonjunktur. Det som är avgörande för att länder ska kunna komma igen är inte någon Marshallhjälp utan en ekonomisk politik som ökar konkurrenskraften. Vissa länder kommer att vidta kontraproduktiva åtgärder, vissa kommer att priskriga för att få investeringar.

För Sverige gäller att skattetrycket fortfarande är högt, höga marginalskatter på arbete likaså.

Det kommer att vara än viktigare att sänka rätt skatter och i den mån någon skatt alls ska höjas så måste det göras så att konkurrenskraften inte skadas. Idén att höja kapitalskatten, som finns antydningsvis i januariöverenskommelsen, måste läggas åt sidan. Skatten på entreprenörskap måste förbättras radikalt, liksom incitamenten för risktagande.

När en exitpolitik ska formuleras går det inte att tänka kameralt, alltså att en sänkning av en viss skatt leder till minskade skatteinkomster. Meningen är att ekonomin och skattebaserna ska växa. Uppfattningen att skattesänkningar ”kostar” stämmer inte. Skatteförändringar, även om de uppfattas som stora, är mindre än vad som följer av konjunkturförändringar. Det bästa sättet att få in mer skattepengar är tillväxtfrämjande reformer.

Coronakrisen kommer att vända upp och ned på styrkeförhållanden i världsekonomin, i varje fall om den blir långvarig. Vad händer med maktkampen USA-Kina? Kommer Europa att hålla ihop som region? Hur hårt kommer krisen att slå mot tillväxtländer i Asien och Afrika?

Sannolikt kommer ett antal internationella skatteprojekt att komma i ett nytt läge efter krisen. Det handlar om BEPS, som syftar till att skifta bolagsbeskattning i företagets hemland till beskattning i försäljningsländerna. EU:s försök att införa en digitalskatt kommer i bästa fall att läggas ned – när europeiska makthavare förstår att man inte kan straffbeskatta den innovationsindustri som har möjliggjort en digital infrastruktur som gör att människor och företag fungerar under en så här djup kris med stängda fysiska gränser.

Man kan lugnt utgå från att verkligheten kommer att vara en annan än i januari 2019 då januaripartierna bestämde sig för en skattereform. Efter krisen behöver tillväxten och konkurrenskraften hjälp av skattepolitiken.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?