Annons

Pandemin inget skäl för högre skatter

LEDARE. Statens resurser är inte oändliga. Det sa finansminister Magdalena Andersson i veckan, på tal om de krispaket som har presenterats hittills under krisen. Hon tillade att det måste finnas pengar kvar för att återstarta ekonomin.

JANUARIPARTIER. Det är viktigt att C och L bevakar att exitpolitiken inte medför skattehöjningar som försämrar konkurrenskraften.
JANUARIPARTIER. Det är viktigt att C och L bevakar att exitpolitiken inte medför skattehöjningar som försämrar konkurrenskraften.Foto:Henrik Montgomery

Det finns givetvis en gräns för hur mycket en stat kan låna för att täcka sina åtaganden. Dit är det dock långt. Sverige har en av västvärldens lägsta statsskulder och krispolitiken hittills har inte rubbat den positionen.

Riksgälden meddelade i går att underskottet i statens betalningar kommer att vara 402 miljarder kronor 2020. Den offentliga skulden kommer att stiga från 35 procent av BNP till 45 procent i slutet av 2021.

Statsskuldspolitiken har haft ett syfte, och det påpekar Magdalena Andersson gärna dessa dagar: den välskötta finanspolitiken har varit en förutsättning för att kunna vidta kraftfulla åtgärder i ett krisläge.

Så vad händer den dag krisen håller på att nå sitt slut? Ska alla coronakostnader återbetalas? Både ja och nej. Om man vill ha ned statsskulden till en lika låg nivå igen, så måste förstås åtgärder vidtas, alltså ja. Men, nej, eftersom man inte måste betala tillbaka över statsbudgeten.

Finanspolitik är inte statisk, alltså att det finns en bestämd summa pengar som ska räcka till utgifterna, det är inte något nollsummespel. Meningen är att ekonomin ska växa – det är endast så Sverige kan komma tillbaka efter krisen.

Risken är uppenbar att krisen kan användas som skäl för skattehöjningar. Det är viktigt att Centerpartiet och Liberalerna håller emot.

När coronakrisen är över, i meningen att Sverige och andra länder kan ta bort alla restriktioner, kommer världen att befinna sig i djup lågkonjunktur. Det som är avgörande för att länder ska kunna komma igen är inte någon Marshallhjälp utan en ekonomisk politik som ökar konkurrenskraften. Vissa länder kommer att vidta kontraproduktiva åtgärder, vissa kommer att priskriga för att få investeringar.

För Sverige gäller att skattetrycket fortfarande är högt, höga marginalskatter på arbete likaså.

Det kommer att vara än viktigare att sänka rätt skatter och i den mån någon skatt alls ska höjas så måste det göras så att konkurrenskraften inte skadas. Idén att höja kapitalskatten, som finns antydningsvis i januariöverenskommelsen, måste läggas åt sidan. Skatten på entreprenörskap måste förbättras radikalt, liksom incitamenten för risktagande.

När en exitpolitik ska formuleras går det inte att tänka kameralt, alltså att en sänkning av en viss skatt leder till minskade skatteinkomster. Meningen är att ekonomin och skattebaserna ska växa. Uppfattningen att skattesänkningar ”kostar” stämmer inte. Skatteförändringar, även om de uppfattas som stora, är mindre än vad som följer av konjunkturförändringar. Det bästa sättet att få in mer skattepengar är tillväxtfrämjande reformer.

Coronakrisen kommer att vända upp och ned på styrkeförhållanden i världsekonomin, i varje fall om den blir långvarig. Vad händer med maktkampen USA-Kina? Kommer Europa att hålla ihop som region? Hur hårt kommer krisen att slå mot tillväxtländer i Asien och Afrika?

Sannolikt kommer ett antal internationella skatteprojekt att komma i ett nytt läge efter krisen. Det handlar om BEPS, som syftar till att skifta bolagsbeskattning i företagets hemland till beskattning i försäljningsländerna. EU:s försök att införa en digitalskatt kommer i bästa fall att läggas ned – när europeiska makthavare förstår att man inte kan straffbeskatta den innovationsindustri som har möjliggjort en digital infrastruktur som gör att människor och företag fungerar under en så här djup kris med stängda fysiska gränser.

Man kan lugnt utgå från att verkligheten kommer att vara en annan än i januari 2019 då januaripartierna bestämde sig för en skattereform. Efter krisen behöver tillväxten och konkurrenskraften hjälp av skattepolitiken.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från NanexaAnnons

Nanexa växer – nytt projekt och egen produktportfölj

Nanexa skapar effektivare läkemedel för framtiden.
Nanexa skapar effektivare läkemedel för framtiden.

Att styra och förlänga frisättningen av läkemedel i kroppen är av stor vikt för att skapa effektiva läkemedel. Det kan underlätta mycket för patienten och frigör stora resurser inom vården. Det finns ett stort intresse från läkemedelsindustrin att utveckla långtidsverkande läkemedel för behandling av många sjukdomar.

Med sin patenterade teknologi PharmaShell® styr Nanexa frisättningen av läkemedel i kroppen genom att belägga extremt små läkemedelspartiklar med ett nanotunt skal som långsamt löser upp sig och frisätter läkemedel under en längre tid, från en vecka till sex månader. Nanexa utvecklar nu en egen produkt, NEX-18, baserad på PharmaShell® som förväntas förenkla behandlingen för patienter med MDS Leukemi. 

– Vi har startat ett eget produktprojekt inom cancerområdet, NEX-18, för att förbättra en befintlig produkt som används vid behandling av MDS Leukemi. NEX-18 gör att patienten kommer kunna ersätta månadsvis återkommande sju dagars injektioner med en injektion per månad. Det frigör mycket tid för både patient och vård samt möjliggör att negativa biverkningar minskar, säger David Westberg, vd på Nanexa.

Läs mer om bolaget.

Mångsidig teknologi – många fördelar

En stor fördel med PharmaShell-teknologin är att den inte är begränsad till att fungera med ett visst läkemedel utan den kan användas brett. Både små syntetiska molekyler samt biologiska såsom peptider och proteiner. Något som flera bolag inom läkemedelsindustrin har uppmärksammat under det senaste året.

– Det har varit ett väldigt spännande år för Nanexa. Vi har nu nio projekt med totalt sex olika läkemedelsbolag och veterinärmedicinska bolag som alla håller på att utvärderas. Vi har fått upp ett riktigt bra moment i bolaget, en rörelse framåt, det ska vi förvalta samtidigt som vi ser möjligheter att utöka vår portfölj med ytterligare intressanta egna produktprojekt, avslutar David Westberg. 

Fakta

Nanexa AB är ett nanoteknologiskt drug delivery-företag som fokuserar på utvecklingen av PharmaShell® som är ett nytt och banbrytande drug delivery-system som bedöms ha en stor potential inom ett flertal substanstyper och indikationsområden. Inom ramen för PharmaShell® utvecklar Nanexa egna projekt och har samarbetsavtal med flera läkemedelsbolag, däribland AstraZeneca.

Mer från Nanexa

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nanexa och ej en artikel av Dagens industri
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?