1515

Pandemin ger lärdom för klimatarbetet

LEDARE. Mitt i coronaoro och börsras verkar klimat och miljö fått andrum.

VENEDIG. När människor har stannat hemma på grund av coronaviruset har vattnet i Venedig blivit spegelklart. Men klimatet och miljön är inte långsiktiga vinnare av coronakrisen.
VENEDIG. När människor har stannat hemma på grund av coronaviruset har vattnet i Venedig blivit spegelklart. Men klimatet och miljön är inte långsiktiga vinnare av coronakrisen.Foto:Andrew Medichini

I februari var Kinas utsläpp av växthusgaser 25 procent lägre än samma månad under fjolåret. I absoluta tal är det 200 miljoner ton, motsvarande Sveriges utsläpp under fyra år. Satellitbilder visar hur luftföroreningar av hälsofarlig kvävedioxid på några veckor var som bortblåst. Utsläppen orsakas bland annat av trafik och försvann när kineser förvisades till sina hem.

Samma utveckling syns i Europa. Bilder från den europeiska rymdorganisationen ESA visar minskade mängder av kvävedioxid i europeiska storstäder. I Venedigs kanaler är vattnet spegelklart i stället för mörkt och grumligt, båtarna ligger stilla och förtöjda. I italienska Cagliari har delfiner för ovanlighetens skull siktats. Drastiska minskningar av växthusgaser spås i EU under 2020.

Goda nyheter för klimat, miljö och människor. Men beskeden bör inte misstas som att coronaviruset är bra för klimatet på lång sikt. En hoppfull klimattrend påbörjades redan förra året, innan epidemiolog var ett hushållsord.

Utsläppen inom EU:s utsläppshandel minskade markant under 2019. Systemet reglerar strax under hälften av unionens utsläpp, framför allt från energiproduktion och industri, och säkerställer att utsläppsminskningar sker på den plats där de är billiga att genomföra.

I Sverige minskade utsläppen från de 740 berörda anläggningarna med 5 procent under förra året. Tillsammans står de för 40 procent av Sveriges utsläpp. För hela EU bedöms minskningen för samtliga anläggningar vara nära 9 procent under 2019, bland annat på grund av en avtagande produktion av smutsig kolkraft.

Utvecklingen beror delvis på de senaste årens prisökning av utsläppsrätter, som ger aktörer inom systemet rätt att släppa ut koldioxid. Efter att ha varit hårt kritiserat, genomfördes en reformering av systemet som har pressat upp priserna. Från att ha kostat mellan 4 och 8 euro från 2012 till 2018, var priset för en utsläppsrätt nästan 30 euro förra sommaren.

Effektiva och internationella system för att minska växthusgasutsläpp måste värnas. Varken klimatet eller samhället vinner på att klimatomställningen är onödigt dyr. Om vi ska komma till rätta med utsläppen måste varje krona spenderas klokt, både i Sverige och utomlands.

Flera använder nu coronaviruset som svepskäl för att forcera sina politiska agendor. I Ungern har Orbán använt det för att tillskansa sig än mer makt. Tjeckiens premiärminister tycker att EU:s nya klimatlag borde läggas på hyllan till följd av viruset. En polsk viceminister anser att de åtgärder som nu krävs innebär att utsläppshandeln borde skrotas efter 2020. I varje fall borde inte Polen vara med efter det. Att landet var ensamt om att inte kunna ställa sig bakom EU:s mål om klimatneutralitet 2050 stärker inte deras trovärdighet.

Samtidigt skjuts globala klimatmöten på framtiden. Årets planerade FN-klimatmöte COP26 har beskrivits som det viktigaste sedan Parisavtalet. Det skulle ha ägt rum i Glasgow i november, men får vänta till nästa år. Pandemin kräver länders fulla uppmärksamhet. Den främsta arenan för att hantera klimatfrågan - den globala - lämnas därmed tom. I bakhuvudet klingar den polska viceministerns ord, ”Polen och andra länder borde ta hand om klimatet på egen hand”.

De utsläppsminskningar vi nu ser ger skäl till kortvarig glädje. Klimatet är ingen långsiktig vinnare av det som pågår. När tillväxt och hela ekonomier sviktar, gör även intresset för klimatomställning det. Det är inte i första hand utvecklingsländer som går i täten för en grönare framtid. Andra behov kommer helt enkelt först. Alla vill ha spegelklart vatten och renare luft, men inte till priset av massarbetslöshet och en överhängande risk för ekonomisk depression.

Att utsläppen minskat samtidigt som ekonomier stannat av är inte ett bevis på att tillväxt och klimatvinster är oförenliga. Tvärtom. Tillväxt behövs för att finansiera och rikta fokus mot en grönare omställning. Nya tekniker kräver kapital. När människor blir rikare efterfrågar de en renare miljö. Det går att kombinera en tillvaro där framgångar skördas av både människor och natur.

Kanske kommer pandemin även kunna ge oss lärdom om hur klimatkrisen bör hanteras. De två är trots allt på många sätt likartade. Precis som virus, känner utsläpp inga landgränser. Osynligt tar de sig över världen och påverkar oss alla.

Det är därför olyckligt att pandemin har präglats av nationalistiska lösningar, som klimatarbetet så ofta dessförinnan. Stängda gränser har kostat enorma värden, med en smitta som trots det fortsätter sprida sig.

Precis som med utsläpp, försvårar det vår förmåga att stävja själva problemet. Frankrikes exportförbud av skyddsutrustning har tidigare hindrat Mölnlyckes leveranser av ansiktsmasker och gummihandskar till Italien. I Tjeckien har företagets tillverkning av medicinsk utrustning blivit lidande när personal från Polen inte kan komma över gränsen.

Förhoppningen att nationella lösningar är svaret på globala problem är naiv. Låt pandemin ge lärdom för klimatarbetet den dagen länderna öppnar upp.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?