ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Överreglera inte pengatvätten

  • Foto: Henrik Montgomery/TT

LEDARE. De senaste åren har västvärldens fokus på att stoppa penningtvätt ökat. 

Det var därför aningslöst av Swedbanks vd Birgitte Bonnesen att initialt försöka mörka och hänvisa till sekretess och bristande information när hon fick frågor efter SVT:s Uppdrag Granskning. 

Verkligheten är att när Sovjetunionen föll isär började det forsa pengar ur delstaterna, främst Ryssland, från kunder som inte alltid kunde redovisa hur de tjänat dem. Innan 2009 var det dock inget bankerna någonsin frågade efter. Men sedan dess har regelverket skärpts.

När de svenska storbankerna klev in i Baltikum bidrog de till att skapa en modern finansmarknad. Men de blev samtidigt en del av problemet. Det dröjde ända till 2015 innan det blev uppenbart att priset för att ignorera penningtvätt var en kraftigt ökad risk. Affärsrisk, kundrisk, kursrisk och bötesrisk. 

Avslöjandet i höstas om stortvätten i Danske Bank väckte misstanken att de svenska bankerna också ligger illa till. Samtidigt ligger förseelserna hittills minst 3-5 år tillbaka i tiden. Bankerna har skärpt sin kontroll betydande sedan 2015, även om de har mer att göra.

Det senaste regeltillskottet, femte penningtvättsdirektivet, börjar gälla 2020. Det innebär exempelvis att det blir enklare för myndigheter att få insyn i utländska ägarstrukturer. Kretsen av aktörer som behöver ta hänsyn till penningtvättslagen utvidgas till plattformar för växling av virtuella valutor. Strängare regler införs för kundkännedom vid transaktioner med högriskländer.

Det är bra att motståndskraften mot illegala transaktioner stärks. Myndigheterna måste ha resurser och kraft att agera. Aktörer bör få kännbara böter. Men det finns en risk att man blir fördomsfull mot vissa nationaliteter.

Det gäller också att inte göra om misstaget att över-reglera, som man gjort med finansmarknaden efter finanskrisen 2008. Detaljregleringen och rapporteringsskyldigheten fyller ingen vettig funktion. Det har dragit enorma kostnader och it-resurser i bankerna, vilket hämmat utvecklingen av nya tjänster. Det är även ett viktigt skäl till att varken bankerna eller myndigheterna hade fokus på penningtvätten förrän nyligen. 

EU borde, liksom många stater, arbeta enligt principen ”Om du lägger till en regel, ta bort en.” 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies