Orimligt att ställa in högskoleprovet igen

LEDARE. Universitets- och högskolerådet tänker ställa in även höstens högskoleprov. Regeringen bör agera för att ändra det beslutet. I en tid där intresset för högskolestudier är större än på länge behövs provet, inte minst för att ge möjligheter för dem som just gått ut gymnasiet. 

PASSIV MINISTER. Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning, beklagade på torsdagen att högskoleprovet ställs in. I stället borde hon agera. Universiteten har inte längre tvång på distansstudier och det är inte befogat att på lösa grunder ställa in en så angelägen sak som högskoleprovet.
PASSIV MINISTER. Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning, beklagade på torsdagen att högskoleprovet ställs in. I stället borde hon agera. Universiteten har inte längre tvång på distansstudier och det är inte befogat att på lösa grunder ställa in en så angelägen sak som högskoleprovet.Foto:Fredrik Sandberg

På torsdagen redovisade UHR sin syn i en håglös rapport, som genomsyras av ambitionen att hitta argument mot ett höstprov. Alternativa scenarier prövas inte. 

Det är en lång rad svårigheter som UHR listar. Det är svårt att hitta tillräckligt med lokaler på universiteten. Det är svårt att hyra externa lokaler eftersom man inte vet om de verkligen behövs. Det är svårt att sitta vid bänkar i grundskolan eftersom de kan vara för låga. Det är svårt att hitta personal. Det är svårt att trycka ytterligare prov, eftersom betydligt fler än vanligt beräknas vilja skriva provet i höst. Det är svårt att genomföra provet eftersom yngre är sämre än äldre på handhygien. Det är svårt att planera för något som kan bli inställt i sista stund. Det är svårt att genomföra raster på ett säkert sätt. Det är svårt att hålla avstånd mellan borden i provsalen. Det är svårt att förhålla sig till regeln om 50 personer. Det är tydligen svårt att göra detta trots att Folkhälsomyndigheten har påpekat att den regeln inte gäller för högskoleprovet.

Provet bygger på social distansering redan från början. Själva idén är att det ska vara avstånd mellan de skrivande. Det är dessutom en mycket strukturerad operation där deltagarna kort sagt ska följa regler. Sätt upp ordentligt med tejp på golvet och organisera upp det. Är det brist på provpersonal, anställ arbetslösa flygvärdinnor – allvarligt talat.

Det har gått fem månader sedan beslutet att ställa in vårprovet. I fem månader har UHR kunnat förbereda sig. Även politikerna har haft tid att hitta nödlösningar som skulle kunna vara aktuella, exempelvis en regeländring som begränsar antalet skrivande tillfälligt, exempelvis att det bara är förstagångsskrivare som får anmäla sig.

Det finns en hel årskull, där möjligheterna till vidare studier kan ha påverkats. De som gick ut gymnasiet i början på sommaren hade haft distansundervisning i flera månader. Den infördes i hast, i ett akut läge, och detta hemundervisningskrav slopades först när terminen var slut.

Säkerligen är det många som upplever att deras betyg har påverkats negativt. Om regeringen fortsätter att vara passiv inför UHR berövas dessa elever den andra chans som högskoleprovet innebär.

Regeringen hade för övrigt kunnat ta initiativ till en tillfällig regel för att kompensera dessa elever. För tio år sedan ändrades reglerna för betygsvärdering till högskolan. Kompletterade betyg gav inte längre samma möjligheter som de ursprungliga betygen på gymnasiet. Di föreslog i våras att de som har gymnasiebetyg från 2020 skulle kunna prövas i samtliga kvotgrupper med ett kompletterat betyg. Det finns fortfarande en möjlighet att införa denna specialregel, om regeringen vill ge denna årskull en andra chans.

Det finns en märklighet i UHR:s rapport. Myndigheten har frågat de 21 lärosäten som sköter det praktiska under högskoleprovet. Och dessa har redovisat att förberedelserna är i full gång, även om de pekar på utmaningar beträffande lokaler, personal och kostnader. UHR sammankallade 19 av 21 lärosäten till ett möte i onsdags och då var plötsligt alla överens om att det inte går att genomföra ”på ett ansvarsfullt sätt”. Är det kostnader eller är det smittskydd som styr?

Högskoleprovet är ett viktigt instrument för högre utbildning, för att rätt personer ska komma in på utbildningar med stort intresse. Provresultaten används också för att avgöra vem som ska komma in vid lika meritvärde i övrigt.

Regeringen har ett ansvar för att ta den här frågan seriöst, och det får inte handla om att det är dyrt att anställa personal eller att boka externa lokaler. Regeringen måste göra en egen bedömning om huruvida just högskoleprovet utgör en väsentligt större smittrisk än trängsel på tåg och i köpcentrum. Och redovisa skälen.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från SPPAnnons

Precise Biometrics CFO om hållbarhetsarbetet: ”A och O för ett mjukvarubolag”

Ulrik Nilsson är CFO på Precise Biometrics.
Ulrik Nilsson är CFO på Precise Biometrics.

Som mjukvarubolag associeras man sällan med en ambitiös hållbarhetsagenda. Men enligt Ulrik Nilsson, CFO på Precise Biometrics, har bolagets hållbarhetsarbete skapat viktiga konkurrensfördelar.

– Klimatfrågan är ett av våra viktigaste områden, betonar han.

Så kan ditt företag integrera tjänstepensionen i hållbarhetsarbetet   

Precise Biometrics är ett globalt mjukvarubolag som utvecklar produkter och lösningar baserade på fingeravtrycksavläsning. Till verksamhetens natur hör en begränsad miljöpåverkan hos de egna produkterna och tjänsterna, men Precise Biometrics hållbarhetsarbete slutar inte där.

– Vi vill leva som vi lär och arbetar därför med helheten i vårt hållbarhetsarbete. Bland annat jobbar vi nära våra leverantörer för att säkerställa att vi minskar miljöpåverkan i de områden vi kan påverka, kommenterar Ulrik Nilsson.

Ett konkret område är bolagets tjänstepensionslösning. Tjänstepensionen är för många företag den näst största personalkostnaden, men glöms ofta bort i hållbarhetsarbetet.

– När vi valde pensionslösning för våra anställda var hållbarhet utifrån etiska, miljömässiga och sociala faktorer ett självklart kriterium. En annan viktig parameter var att hela fondutbudet omfattades av hållbarhetskrav, så att det blir enkelt för våra medarbetare att välja rätt. Därför landade valet på SPP.

Hållbar tjänstepension

Vid valet av tjänstepensionsleverantör prioriterade Precise Biometrics en lösning som rimmade med företagets övergripande hållbarhetsstrategi. Ett sätt att ligga i framkant är att hållbarhetssäkra hela affären.

– Vi arbetar på ett miljömärkt kontor och jobbar löpande med att digitalisera vår affär fullt ut för att minska vår miljöpåverkan. En av våra spjutspetsprodukter, Precise YOUNiQ, integrerar ansiktsigenkänning med inpasseringssystem för att bekvämt kunna ge säker access till byggnader och lokaler – utan onödiga plast-taggar och liknande. Genom digital registrering minskar den också behovet att resa för att hämta ut nycklar. Självklart ska vår tjänstepensionslösning rimma med dessa värden, säger Ulrik Nilsson.

Tjänstepensionen skapar ett mervärde

Han betonar dock att det verkliga värdet av tjänstepensionen skapas först när medarbetarna förstår förmånen. En avgörande framgångsfaktor var därför att använda SPP:s expertis för att nå ut med budskapet.

– Tack vare inspirerande gruppinformation och individuella möten med alla medarbetare lyckades vi bygga engagemang och stolthet. Genom att ställa hållbarhetskrav på vår tjänstepension skapade vi ett mervärde som visar både internt och externt att vi har ett helhetstänk i vårt hållbarhetsarbete.

Ulrik Nilsson lyfter också vikten av att säkerställa att leverantören kan erbjuda data för exempelvis tjänstepensionens klimatavtryck eller andelen fossilfria fonder. På så sätt får företaget tillgång till nya datapunkter som det kan mäta och följa upp över tid. Dessa kan sedan användas i både års- och hållbarhetsredovisningen.

Så kan ditt företag integrera tjänstepensionen i hållbarhetsarbetet 

Mer från SPP

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SPP och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?