1515
Annons

Oppositionen behöver ta nya initiativ

LEDARE. Socialdemokraterna har gått märkligt oskadd ur en mandatperiod kantad av misslyckanden. Moderaterna måste slipa på strategin om de ska ha en chans att bilda regering i valet 2022.

Foto:Fredrik Persson/TT

Med ett år kvar till valet 2022 ligger partiernas väljarstöd kvar på ungefär samma nivåer som i maj. Det visar SCB:s nya partisympatiundersökning, som görs två gånger per år. Den enda statistiskt säkerställda förändringen är att Centerpartiet tappade 1,1 procentenheter, och får 8,4 procent. Det är strax under valresultatet 2018 (8,6). 

Det faktum att väljarna inte har ändrat sina preferenser särskilt mycket det senaste halvåret är en indikation på att resultaten kan hänga med in i valåret 2022. I Novus färska undersökning av förtroendet för partiledarna hamnade Magdalena Andersson i topp på 40 procent, vilket är 3 procentenheter högre än företrädaren Stefan Löfven fick i september. Det är en vink om att S framöver har potential att lyfta.

SD har sedan flera år parkerat sig över 18 procent. I den andra änden av skalan har Liberalerna ett existentiellt problem, de har fastnat runt 2,5 procent, vilket skadar den opposition (M, SD, KD) som partiet numera är en del av. 

De stabila siffrorna visar tyvärr att oppositionen hittills har misslyckats med att ta initiativet från vänsterblocket. Detta trots alla de problem som S/MP-regeringen och deras partner haft. De interna striderna och svårigheten att i minoritet driva igenom sin politik. Det växande problemet med gängkriminalitet och dödsskjutningar bland unga. Skolan. Elbristen. Pandemin.

Men S/MP-regeringen började under den senaste mandatperioden, under press från riksdagen, att införa en rad nya tuffare åtgärder för att beivra brott. Därigenom har de något tagit udden av oppositionen i en av dess främsta frågor, lag och ordning. På samma sätt har S/MP på oppositionens vis börjat tala om kunskap och ordning i skolan. 

Pandemin kunde ha blivit ett rejält bakslag. Många äldre dog i början, det tog tid innan covidtesterna kom igång, och regeringen var väldigt handfallen. Men det verkar inte ha påverkat opinionen.

Vänsterblocket (inklusive C) har nu ett överläge i opinionen på 50,6 procent. Det borde hålla moderatledaren Ulf Kristersson vaken om nätterna. Han behöver se över sin strategi om han ska ska ha en chans att samla oppositionen till seger i valet 2022.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Lööf väljer vänster före liberalismen

Under måndagen lämnade Annie Lööf beskedet att Centerpartiet vill ingå i en S-regering. ’’Jag ser att Magdalena Andersson har det ledarskap som behövs’’, säger hon i en intervju i Dagens Nyheter. Det här är ingen liten sak. Man måste gå tillbaka nästan 70 år för en regering med både C och S.

VÄNSTERBLOCKET. C-beskedet är en tydlig varudeklaration inför valet. Sverige är tillbaka till blockpolitiken. Centerpartiet har valt sida. Partiledare från vänster: Nooshi Dadgostar (V), Märta Stenevi (MP), Magdalena Andersson (S) och Annie Lööf (C).
VÄNSTERBLOCKET. C-beskedet är en tydlig varudeklaration inför valet. Sverige är tillbaka till blockpolitiken. Centerpartiet har valt sida. Partiledare från vänster: Nooshi Dadgostar (V), Märta Stenevi (MP), Magdalena Andersson (S) och Annie Lööf (C).Foto:TT

Bakgrunden till C-ledarens besked är opinionen. I över ett års tid har partiet tappat kraftigt. Ett val i dag skulle innebära det sämsta sedan 90-talet. Mätinstitutet Sifo visar att det bara skiljer en tiondels procentenhet mellan C, L och MP. Det är därför fullt möjligt att C blir Sveriges minsta parti i riksdagen. Statistiska Centralbyråns stora partisympatiundersökning visar att flödet från C går till både S och M. Nu försöker partiet ta kommandot och vända trenden.

C-beskedet stötte redan efter någon timme på patrull. Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar kallade det absurt att V inte skulle få sitta med i regeringen. Hon menade att Lööf begär hennes stöd, eftersom S, C och MP inte lär få egen majoritet, men utan att behöva samarbeta. ’’Man kan inte sätta sig på ett annat parti’’, sa Dadgostar i SVT Aktuellt.

I sak har Dadgostar helt rätt. Höstens parlamentariska situation vid en vänstermajoritet kommer att skilja sig från förra valets. Då behövdes inte V:s röster för att få igenom en budget. Den förra partiledaren Jonas Sjöstedt (V) släppte fram Stefan Löfven utan politiska segrar. Nu ser läget annorlunda ut. Liberalerna har bytt sida. Och Vänsterpartiets röster skulle därför behövas i varenda omröstning: för att få tillträda, få igenom sakpolitik och få majoritet för budgeten. Därför ska man ta Dadgostars ord på allvar. I höst kan C tvingas släppa fram en regering där även V ingår.

Samtidigt har vänstersidan radikaliserats under mandatperioden. V går till val på skattehöjningar på 70 miljarder, bland annat genom att återinföra förmögenhets- och arvsskatter. Banker, välfärdsföretag, energibolag, transportföretag och bostadsföretag ska tas över av staten. Partiet vill nå ett socialistiskt samhälle, och ungdomsförbundet Ung Vänster kallar sig fortsatt kommunister.

Även Miljöpartiet ser ut att vara tillbaka i regeringen vid en vänstervalseger. MP har nämligen ett uttalat krav att inte släppa fram en regering de själva inte sitter i. Förra årets reträtt från regeringen kommer inte att hända igen, har partiet tydliggjort. Äganderätten i skogen kan därför återigen hamna under beskjutning och energipolitiken fortsättningsvis haverera.

Den ekonomiska politiken äventyras även den av MP-inflytande. Partiet vill att staten ska låna 100 miljarder om året kommande tio år, utanför ordinarie budget. AP-fonderna ska inte jaga avkastning för pensionärer, utan användas i politiska syften. De föreställer sig något av en grön lockdown, med hårdför och påtvingad utslagning av företag.

Även Socialdemokraterna har under Magdalena Andersson dragit vänsterut. S går till val på en beredskapsskatt som ska dra in 40 miljarder kronor, att jämföra med värnskatten som drog in 6 miljarder. Det är en omfattande skattehöjning som kommer att drabba breda löntagargrupper. Anderssons partiledarkandidatur inleddes med rapporten Fördelningspolitik för jämlikhet och rättvisa. Där finns förslag om tak på ISK, höjd skatt i 3:12, helt borttaget jobbskatteavdrag och en ny miljonärsskatt.

Under tisdagen presenterade S ännu en ny attack mot välfärdsföretagandet. Stopp för privat drift av nya sjukhus, trots att privata S:t Görans i Stockholm är Sveriges mest effektiva sett till väntetider, vårdkvalitet och kostnader. 

Hur har Annie Lööf tänkt att det här ska gå ihop? Blir C riksdagens minsta parti, har man inte mycket att sätta emot S, V och MP. Liberalismen ersätts nu av makthunger. Med ett dåligt valresultat kan gräsrötterna i C vända sig mot sin ledare. Missnöjet pyr redan som det är. Allt fler inifrån intygar att partiledningen blivit en bunker, där kritik viftas bort som illojal. Personalomsättningen har ökat och ju närmare partiledaren man kommer, desto fler medarbetare slutar. Kanske handlar måndagens besked bara om att en ministerpost är enda sättet för Annie Lööf att rädda sig kvar vid partiledarposten.

Det glädjande med C-beskedet är att varudeklarationen inför valet är tydlig. Sverige är tillbaka till blockpolitiken. C har valt sida. Nu finns ett alternativ till höger, och ett till vänster.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera