ANNONS:
Till Di.se

Omställning till eldrift kräver ny utbildning

  • Foto: KARIN OLANDER / TT

I veckan beslutade miljöministrarna i EU att koldioxidutsläppen från nyproducerade bilar ska minska med 35 procent till 2030. 

Men de var inte eniga, och detta, liksom andra beslut om minskade utsläpp, har föregåtts av kraftfullt motstånd från bilindustrin. 

Politikerna bör inte låta sig skrämmas att sänka takten. Men de måste samtidigt vara införstådda med vilken omvälvande effekt omställningen får på fordonsindustrin, underleverantörerna och samhället. Den europeiska intresseorganisationen för industrin, ACEA, anser att EU:s uppskattning att 16 600 jobb kommer ha gått förlorade 2030 är underskattad. Minskningen ska ses utifrån det totala antalet sysselsatta i fordonsindustrin på 12 miljoner.

Med underlag från ACEA och banken UBS har FTI Consulting skrivit en rapport som påtalar att en övergång till eldrift kommer att minska antalet jobb med 60 procent inom de delar av tillverkningen som rör förbränningsmotorn, och de system som driver bilen framåt, samt underhåll och reservdelar. Daimler uppger att det bara krävs en tiondel så många arbetare för att producera en elmotor som en förbränningsmotor. Utsidan påverkas mindre. 

Eldrivna fordon är mycket enklare i sin konstruktion än traditionella bensinbilar. De har färre rörliga delar och mindre behov av service. De är helt enkelt billigare att bygga, köra och serva. 

EU är fortfarande världens största fordonsproducent och sektorn står för 4-7 procent av dess BNP beroende på hur man räknar. Sverige är ett av de åtta länder i EU där fordonsproduktionen utgör den största andelen av tillverkningsindustrin, 13 procent. Även Tyskland, Frankrike, Spanien och Slovakien har stort beroende av fordonsindustri.

Men det är regionalt som den stora koncentrationen finns. Slovakiska Bratislava och italienska Basilicata är mest sårbara, där står bilindustrin för 36 procent av jobben i tillverkningsindustrin. I västra Tjeckien utgör andelen 29 procent och på svenska västkusten 25 procent.

Underleverantörerna, som är 900 bara i Sverige, är dessutom ofta små eller medelstora företag, vilket gör dem sårbara. Till detta ska läggas alla verkstäder, i Sverige rör det sig om runt 4500. 

Skiftet innebär en förstärkning av trenden mot färre mekaniskt kunniga personer, och ett ökat behov av mer högutbildade ingenjörer inom elektronik och mjukvara. ACEA har rätt i att skiftet mot eldrift kommer kräva stora investeringar i laddstolpar, hantering av ökad belastning på elnätet, och fortsatt utveckling av batterier och hantering av de miljöproblem de utgör. Risken för cyberattacker påverkar förstås självkörande bilar, men de utgör bara en del av de risker som ett AI-styrt samhälle måste lära sig att hantera.

Inget av detta är dock skäl nog att behålla de traditionella bilarna eller hybriderna. 

Men politikerna måste ha beredskap för den stora strukturomvandlingen. Många människor kommer hamna i kläm mellan nya och gamla jobb. 

Lokala högskolor bör få i uppdrag att skapa nya vidareutbildningar. Sverige har en unik ingenjörskompetens, vi måste ta vara på den och omskola ingenjörerna från att bygga förbränningsmotorer till elmotorer. Fordonsindustrin behöver också engagera sig i utbildningsfrågan så att rätt kompetens byggs upp. 

Det finns inget slutår för historien eller uppfinningarna. Teknikutvecklingen har inte toppat, lika lite som den gjorde i början av 1900-talet. Idéerna är inte färre i dag än tidigare. Allt sådant tal är nonsens. Det utgår ifrån vår hjärnas begränsade förmåga att föreställa sig framtida okända situationer. 

Framtiden skapas i en kombination av förnuft och känsla som bara människan har.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies