Ompröva beslutet om att ställa in högskoleprovet

Högskoleprovet lanserades som urvalsmetod i slutet av 1970-talet och har kommit att bli ett allt viktigare verktyg för studenter och högskolor. 

SMÅSKALIG. Mindre klassrum är den vanliga formen för högskoleprovet. Att ställa in provet för att undvika folksamlingar med fler än 500 personer är fel åtgärd.
SMÅSKALIG. Mindre klassrum är den vanliga formen för högskoleprovet. Att ställa in provet för att undvika folksamlingar med fler än 500 personer är fel åtgärd.

I dagsläget fördelas mellan en och två tredjedelar av platserna i högre utbildning efter resultat på högskoleprovet - om det nu råder konkurrens om platserna.

Till vårens prov den 4 april har 70 000 personer anmält sig. Men provet har som bekant ställts in på grund av Corona-epidemin. Det innebär att tiotusentals personer inte kan använda högskoleprovet för att komma in på höstens utbildningar.

Beslutet att ställa in fattades av Universitets- och högskolerådets ledning och meddelades av statsministern på fredagens presskonferens. Grunden för UHR:s beslut är regeringens förbud mot sammankomster med över 500 deltagare.

Ibland är det bra att agera i tid, men det här är förhastat och står inte i proportion till andra hittills vidtagna åtgärder för att hindra smittan.

Högskoleprovet arrangeras i 120 orter under samma dag. Det vanliga är att man sitter i klassrum med mellan 20 och 30 deltagare. Det förekommer mycket större salar där fler än 500 personer skriver samtidigt men de kan lätt dirigeras om till skolor och delas upp i klassrum. Provdeltagarna sitter också minst två meter från varandra och all kontakt är av lätt insedda skäl förbjuden. Av alla möjliga folksamlingar man kan tänka sig är högskoleprovets de minst smittsamma.

Högskole-Sverige har ibland aktiviteter i stora lokaler. Uppsala högtidssal kan samla 1800 personer. Den vackra Aula Magna på Stockholms universitet tar 1200 personer. Det undviker man nu i Corona-tider, men man stänger inte ner universiteten, man samlas i mindre lokaler.

Kanske kommer Sverige till en punkt då man anser att en nedstängning av högre utbildning är nödvändigt för att hejda smittspridning men där är vi inte än. Tills dess bör verksamheten pågå med omdöme.

Om universitets- och högskolerådet inte klarar av att ompröva sitt beslut på egen hand bör den få hjälp av regeringen. Sverige står inför många stora, små, snabba och svåra beslut. Några av dem kommer att bli fel och måste rättas till.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?