1515
Annons

Om London vinner vaccinracet kan man vinna Europa

Dyk ned i ett valfritt EU-land och du hittar en förbannad befolkning som inte ser skymten av ett vaccinprogram. 

VACCIN. Coronavaccineringen är den första globala krishanteringen där det brittiska systemet har konkurrerat med EU:s. Storbritannien vann. Det är ytterligare ett misslyckande för EU-samarbetet.
VACCIN. Coronavaccineringen är den första globala krishanteringen där det brittiska systemet har konkurrerat med EU:s. Storbritannien vann. Det är ytterligare ett misslyckande för EU-samarbetet.Foto:Jon Super

Tyska Bild-Zeitung, som alltid har sinne för proportioner, är vecka efter vecka skoningslös i sin kritik. Coronavaccinet är från början en tysk uppfinning (Biontech) som EU och Merkel har slarvat bort till utlandet. Boris Johnson däremot är en coronahjälte. För att inte tala om Netanyahu nere i Israel.

Statistiken ger Bild rätt. Israel är världsledande och har 68 vaccinerade per 100 invånare. Skolorna började öppna i tisdags. Landet kommer att nå 100 procent i vaccineringsgrad i god tid till valet 23 mars. Ungdomarna i Tel Aviv kommer att ha världens starkaste vårkänslor.

Storbritannien ligger nu (9 februari) tvåa på 20 vaccinerade per 100 invånare, USA ligger på 13. EU-länderna är nere i en helt annan division. Tyskland är på 4,2. Sverige ligger på 3,9. (Our world in data.)

Israel, som bjöd på medicinsk data till Biontech för forskning om flockimmunitet och fick en specialdeal, har i praktiken blivit världens vaccinlaboratorium. Ger vaccineringen skydd mot nya mutationer? Finns det risk för att bli smittad trots vaccinering? Erfarenheterna är än så länge mycket goda. Vaccinprogrammet tycks slå ihjäl epidemin, även den nya ”brittiska” mutationen. Antalet covid-fall efter vaccinering handlar om promillen. Om några veckor kan israelerna förhoppningsvis lämna covid-19 bakom sig. Det är en vetenskaplig, logistisk och politisk succé.

Om vaccineringstempot håller i sig kommer Storbritannien att kunna friförklara de äldre befolkningsgrupperna i mars med målet att hela befolkningen ska vara kvitt epidemin i juni. Därmed kommer britterna före alla andra européer att kunna återgå till ett normalt liv och en normal ekonomi. Restauranglivet i London kan möta försommaren med vanliga avstånd mellan borden och vanliga stängningstider. Konsertarrangörer kan boka in artister. Om coronapasset accepteras kan de till och med resa hur de vill.

Det är en vetenskaplig, logistisk och politisk succé. Och ytterligare ett misslyckande för EU-samarbetet.

Varför Storbritannien var mycket snabbare i sin upphandling av vaccin har skiftande förklaringar, men de pekar på ett av de två dominerande brexit-argumenten. Britterna lämnade EU av två skäl: de vill värna sin egen demokrati och de tror inte på byråkratin i Bryssel. De tror på sin egen mer businessorienterade modell.

Coronavaccineringen är den första globala krishanteringen där det brittiska systemet har konkurrerat med EU:s. Storbritannien vann.

För att förstå innebörden av det ska man lyssna på den brittiska premiärministern. För Boris Johnson är det brittiska vaccinprogrammet en triumf lika stor som slaget vid Trafalgar. Det bekräftar hans världsbild och hans dröm om Storbritanniens roll i Europa. Men det bekräftar också hans övertygelse om vilken europeisk modell som bäst främjar vår världsdel. Brexit handlar inte bara om Storbritanniens framtid utan också om EU:s. Vaccinsegern är brittisk europapolitik.

I stora och små frågor kommer London från och med nu att utsätta EU för systemkonkurrens. Varje delseger är viktig. Att ha lägre arbetslöshet, högre tillväxt, bättre villkor för företag och kapital kommer så klart att vara viktigt. Men att vinna i kriser blir viktigast. I nästa flyktingkris, nästa epidemi eller i nästa finanskris kommer London att sträva efter att klara sig bättre än EU-länderna.

I klimatkrisen agerar London likadant. Boris Johnson är en central politiker i den strömning som kallas grön höger. Hans klimatpolitik är mycket ambitiös. Storbritannien ska bli ledande på vätgasteknik, koldioxidlagring, vind- och kärnkraft. Diesel- och bensinbilar ska förbjudas före 2030. City ska bli ett globalt center för green finance. Alla kvarvarande brittiska kolkraftverk ska stängas (fyra av tidigare drygt 20 finns kvar.) Och klimattoppmötet i Glasgow i november ska bli en uppvisning i brittiskt klimatpolitiskt ledarskap.

Att Storbritannien lyckas är inte bara viktigt för klimatet men också för att ställa sig själv i motsats till EU:s klimatpolitik. London vill vinna.

I den gryende globala krisen kring Kinas roll finns samma mönster. Efter att Storbritannien slapp ur EU har man snabbt gjort sällskap med USA, Australien, Nya Zeeland och Kanada i ett slags demokratiernas front mot Kinas maktanspråk. Asiatiska demokratier som Japan, Singapore och Indien lutar åt att ansluta sig. Säkerhetsarrangemanget har liknats vid ett tech-Nato för cyberkrig, underrättelser och systemkritisk suveränitet.

Rätt eller fel, det intressanta här är att se hur Storbritannien agerar på egen hand och annorlunda jämfört med EU. Och London vill vinna.

Så vad är det vi ser? Jo, ett Storbritannien som vill visa att en självständig europeisk stat på en fri marknad klarar sig bättre jämfört med de stater som är underordnade den Brysselbyråkrati man precis har lämnat.

Det kan hända att Storbritannien misslyckas med att visa detta, att konungariket upplöses och inte klarar stormarna över Nordsjön. Men om London lyckas kommer den tyska och franska allmänheten att ta intryck, gång efter gång, liksom den danska och svenska och alla andra. Inget är givet vad gäller EU:s utveckling under 2020-talet.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från St. Hunna ABAnnons

En perfekt cybersäkerhetsstorm

Redan innan Rysslands invasion av Ukraina, och den våg av cyberattacker som skett sedan dess, sågs en markant ökning av Ransomwareattacker från kriminella aktörer där amerikanska FBI gick ut och varnade för ett nyupptäckt hot i form av falska USB-minnen.

FBI varnade specifikt för att så kallade Ransomwaregrupper skickat ut falska USB-minnen till företag inom framför allt försvarsindustrin, försäkringsbranschen och transportbranschen. Falska USB-minnen, eller BadUSB på engelska, ser ut som vanliga USB-minnen innehållande dokument och filer. Men när de ansluts till datorn kan de istället agera som exempelvis ett tangentbord eller ett trådlöst nätverkskort. Detta gör att en dator kan hackas på ett ögonblick, utan att ett antivirusprogram har en chans att stoppa attacken. De här grupperna vill hacka företag och offentliga organisationer i syfte att ta kryptera all information på nätverken och därefter kräva organisationen på lösensumma, något som bland annat hände i en uppmärksammad cyberattack mot en svensk kommun 2021.

För att undvika hackare, spionage och andra hot brukar IT-system generellt utrustas med brandväggar som skydd mot attacker via internet. Känsligare system, så som styrsystem för känslig infrastruktur eller militära system, brukar dessutom vara helt frånkopplade från alla nätverk, inklusive internet. Att frikoppla system på sådant sätt kallas luftgap eller air-gap.  

Falska USB-minnen har varit kända åtminstone sedan 2010, och är ett ständigt närvarande hot mot militära luftgapade IT-system. Faktum är att alla kända, lyckade attacker mot luftgapade system har skett genom falska USB-minnen, där den mest kända attacken är den så kallade Stuxnet-attacken mot Irans kärnvapenindustri.

Det Uppsalabaserade företaget S:t Hunna AB har sedan 2015 utvecklat och sålt IT-säkerhetsutrustning för att skydda känsliga system mot den här typen av attacker och det ständiga hot från skadlig kod och virus i filer som ligger på flyttbara medier. Kundlistan involverar en lång rad kända svenska och utländska myndigheter, organisationer och företag, där Försvarsmakten och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) är två kunder med höga krav på cybersäkerhet.

– Sedan Rysslands invasion i mars har vi haft en markant ökning av intresse från främst offentliga aktörer att få tillgång till våra produkter, säger Jonas Engfors, försäljningschef på S:t Hunna, och fortsätter:

– Många organisationer har konstaterat att de tar stora risker då de regelbundet använder information på USB-minnen och CD/DVD. Således vill de minska risken så mycket som möjligt. Med hänsyn till olika samhällsviktiga verksamheter som bedrivs finns inget utrymme för att interna system ska riskera att smittas av virus och skadlig kod – oaktat om det sker av misstag eller som resultat av en antagonistisk handling från utländska aktörer eller kriminella organisationer.

För många av S:t Hunnas kunder har det varit viktigt att systemet är utvecklat och tillverkat i Sverige av ett svenskt företag, är användarvänligt och nyttjas av aktörer inom det svenska totalförsvaret. Även om den svenska kundbasen i huvudsak består av statliga svenska myndigheter och organisationer har man även ett flertal internationella företag som kunder och produkterna används över hela världen.

Läs mer om Hunna här!

Om St Hunna 

Ett svenskt bolag grundat med omfångsrik kompetens från försvars- och informationssäkerhetsindustrin. Vi tillhandahåller produkter som förändrar informations- och cybersäkerhet för nationer, samhällen och företag till att bli bättre.

Företaget vann Bona Postulatapriset 2020, och kvalificerade sig på Delioitte Sweden Technology Fast 50 både 2020 och 2021.

Mejl: info@hunna.eu

Växel: 08-98 68 60

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med St. Hunna AB och ej en artikel av Dagens industri

Företagen bör utnyttja nya Las för sina syften

Den här lördagen träder de nya Las-reglerna i kraft. Det blir något lättare att säga upp personal, och helt nya möjligheter till omställningsutbildning införs. En viktig nyordning – men för att den ska få rätt betydelse måste företagen använda de nya möjligheter som ges.

GENERÖST STÖD. I dag lördag träder ett omställningsstudiestöd i kraft, som gör att anställda kan få statlig ersättning för att vara tjänstlediga för att bredda sin kompetens. Arbetsgivarna bör använda sig av denna möjlighet och uppmuntra anställda att utbilda sig.
GENERÖST STÖD. I dag lördag träder ett omställningsstudiestöd i kraft, som gör att anställda kan få statlig ersättning för att vara tjänstlediga för att bredda sin kompetens. Arbetsgivarna bör använda sig av denna möjlighet och uppmuntra anställda att utbilda sig.

Förändringen är ett resultat av det avtal som arbetsmarknadens parter enades om för två år sedan. Allt hade påskyndats av hotet att en statlig utredning annars skulle leda till lagstiftning. Genom att sluta ett nytt huvudavtal kunde de behålla initiativet över arbetsmarknadens regelverk. Men för att de skulle komma i mål krävdes en statlig injektion med 6 till 9 miljarder kronor per år för att finansiera omställningsutbildningen.

Lagen om anställningsskydd, Las, förändras så att tre personer får undantas från turordningsreglerna vid uppsägning. Det ska jämföras med situationen innan, där två fick undantas och endast i företag med upp till tio anställda. Dessutom finns en regel att 15 procent av personalstyrkan kan undantas vid större neddragningar. En välkommen förändring är också att när arbetsgivaren gör en uppsägning, och det blir tvist om ogiltighet, så behöver man inte längre betala lön under tiden tvisten pågår. De gamla reglerna innebar att man kvarstod i anställning, vilket medförde lönekostnader i flera år för arbetsgivaren. 

Lättnaderna i Las sågs som en stor vinst för arbetsgivarna, och som ”betalning” till fackliga sidan kom det nya omställningsstudiestödet. Det innebär att anställda med betalning ska utbilda sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Där står staten för den stora delen av ersättningen.

Tanken är att omställningen ska kunna ske medan man har sin anställning kvar. En arbetstagare ska kunna ansöka om att få en utbildning godkänd, och får i så fall ersättning från staten med högst 21.000 kronor och därutöver en statlig lånemöjlighet på 12.500 kronor per månad. Jobbar man på ett företag med kollektivavtal blir maxbeloppet uppemot 39.000 kronor, och lånedelen tillkommer.

Det är alltså riktigt bra villkor. Det borde bli rusning bland löntagarna att få del av denna möjlighet. Hur ska man säkerställa att det inte blir ett nytt friår - alltså att anställda får betalt för att inte arbeta? Friåret fanns under en kort tid på 00-talet och avskaffades efter alliansregeringens tillträde. Det dök upp igen i Januariavtalet, nu med täcknamnet ”Utvecklingstid”, men stoppades dessbättre.

Kravet för att få omställningsstudiestöd är att det är en utbildning som stärker ställningen på arbetsmarknaden, och man måste motivera hur man tror att det ska ske, eller skaffa ett yttrande från en omställningsorganisation. Beslutet fattas sedan av Centrala studiestödsnämnden och ett avslag därifrån kan överklagas till en nämnd.

Det verkar upplagt för att vilka utbildningar som helst släpps igenom. Vem kan avgöra att, säg, ett års studier i franska inte skulle stärka ställningen på arbetsmarknaden? Arbetsgivaren har dessutom ingenting att säga till om, utan ska bara bevilja tjänstledighet.

Men arbetsgivarna bör ta chansen att göra något bra av denna möjlighet. Företagen bör tydligt analysera sina framtida kompetensbehov och kommunicera det utåt, så att privata och offentliga utbildningsaktörer kan möta detta behov. 

Men arbetsgivarna bör ta chansen att göra något bra av denna möjlighet. Företagen bör tydligt analysera sina framtida kompetensbehov och kommunicera det utåt, så att privata och offentliga utbildningsaktörer kan möta detta behov. 

Företagen får dessutom en chans att använda de nya reglerna i relation till sin personal. Meningen med det nya stödet är att omställning ska kunna ske under pågående anställning, innan det har gått så långt att man har blivit uppsagd. I samtal med anställda kan arbetsgivaren ta upp att de bör kompetensutveckla sig för den framtida arbetsmarknaden och därmed uppmuntra rörligheten på arbetsmarknaden. Omställningsstudiestödet kan påskynda personalomsättningen på det enskilda företaget.

Det är bara om kompetensen höjs, och därmed beredskapen för ett omvandlat näringsliv, som skattebetalarna kommer att få samhällsekonomisk valuta för dessa statliga miljarder. Myndigheterna och arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar för att detta ger resultat, och inte blir ett nytt friår.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera