ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Om blommor och bin

  • I USA och Indien har president och premiärminister personligen gått i täten för en insektspolitik som skyddar pollinatörer. Världen behöver fler blommor. Foto: Maja Suslin/TT

LEDARE. Kerstin Ekman utkom förra året med en underbar bok om sin äng, Gubbas hage, ett halvt tunnland hagmark i norra Roslagen. Texten är en blandning av handfast botanisk exkursion, artbestämd litteraturhistoria och årskrönika. Våren kommer till slut.

I ett särskilt temperamentsfullt stycke visar Ekman sin avsky för gräsklippare. Maskinen förstör en bit mark som skulle ha kunnat vara en äng, till gagn för backlilja, blåklocka och myskmalva och därmed för fjäril, humlor, bin och andra pollinatörer. Gräsmattan, menar hon, är en monokultur som driver undan vilda örter.

Här är hon storpolitik på spåren.

Ungefär samtidigt med Ekmans bok slog insektspolitiken igenom på allvar i Sverige och EU. En rad larmrapporter har visat en dramatisk minskning av insekter. En särskilt oroande långtidsstudie i tyska marker visade att mängden flygande insekter har minskat med 82 procent sedan slutet av 1980-talet.

Även i Sverige minskar insekterna, vilket märks på rutan när man kör bil under sommarhalvåret. En tredjedel av de svenska biarterna är rödlistade. 20 procent av fjärilsarterna och 27 procent av steklarna är utrotningshotade. Särskilt vilda bin och fjärilar minskar sina utbredningsområden.

Orsaken anses vara en blandning av modernt jord- och skogsbruk, växtskyddsmedel och att blommande vilda örter och träd inte riktigt får plats.

I USA har fenomenet observerats länge, bland annat på grund av den ökända bidöden som varje år slår ut 40 procent av alla odlade bisamhällen. Hela jordbruksindustrin hotas om pollineringen slås ut. Många hundra miljarder står på spel om bin och fjäril försvinner. Barack Obama lanserade 2015 en federal strategi för honungsbin och andra pollinatörer. Huvudbudskapet var att Amerika behöver vall, det vill säga låta gräset växa överallt där det går. Samt minska bruket av insektsgift.

I Sverige visade framför allt tidigare miljöminister Karolina Skog ett starkt engagemang och gav i uppdrag åt Naturvårdsverket att utreda en åtgärdsplan. Den presenterades sent i höstas och är en utmärkt katalog, bland annat för att det går att göra så mycket på så många olika plan.

Pollinerande insekter behöver en variation av blommor och tillgång till våtmark för mat och vatten, sandmark och stenmurar i soliga söderlägen och gamla träd för sina bon.

Om man vill kan man bygga landskapet mer insektsvänligt:

Vägkanter, banvallar, stationsområden, bangårdar och gräsfält vid flygplatser utgör en lika stor yta som hela Sveriges ängsmark. Det finns en betydande insektspotential hos Trafikverket. Låt gräset växa till äng och var försiktig med sandslänter i söderlägen.

Kraftledningsgator löper i hundratals mil genom landet. De röjs i alltmer naturvårdande syfte, men Svenska Kraftnät kan utforma dem för att också bättre passa insekter.

Skogsbryn är en viktig biotop, som gränsland och som riktmärken för flygande insekter. Där bör man odla eller spara vide, sälg, lind, slånbär, hagtorn och körsbär, samt låta gräset växa till äng. Om man har blåbär, lingon och hallonsnår i skogen ska man vara rädd om dem. Spara gläntor, hugg gärna upp ljusgator.

Kommunala gräsmattor ska helst växa till äng och parkförvaltningen kan med fördel så vallört, blåeld, fingerborgsblomma, gräslök, akleja och lavendel. Bygg stenmurar, låt gamla döda träd stå kvar, plantera vindskyddande häckar.

Privatpersoner bör göra detsamma. Rätt utformade kan urbana miljöer ha en lika stor artrikedom som vilda. Låt gräset växa till äng på halva gräsmattan. Odla insektsvänliga blommor och buskar. Värna miljöer som drar till sig flygande insekter. Sätt gärna upp hotell för vildbin (finns att köpa). Eller ännu hellre, odla själv bin. Näringsidkare som vill bidra men inte har tid kan hyra bikupa.

Bekämpningsmedel måste bedömas även i relation till insekter. I Sverige sprids 36 ton insektsmedel om året, varav de mest giftiga, neonikotinoider, förbjöds av EU 2018. Hushållen står för en ganska stor del, 2,2 ton, vilket är mer än hela skogsbruket. Ogräsmedlet Glyfosat (Roundup) är det vanligaste, cirka 500 ton om året. Dess effekt på insekter är omstritt men en del studier visar på negativ påverkan på särskilt bin. Det var nära att förbjudas i EU men beslutet sköts upp. I USA har Monsanto, som äger Roundup, nyligen fällts i domstol för en rad cancerfall.

Alla gör klokt i att minska beroende och användning av riskfyllda bekämpningsmedel. Dels för att förbuden kommer att fortsätta, dels för att de skadar. Och hushåll bör helt sluta. Att odla sin trädgård är bland annat att rensa den, inte förgifta.

Sedan Skog försvann har pollineringspolitiken saknat ett tydligt statsråd. Nuvarande miljöminister Isabella Lövin har än så länge inte visat samma offensiv, men den kanske kommer. Pollinatörer nämns i januariöverenskommelsen på en rad, punkt 39 om biologisk mångfald, samt i regeringsförklaringen som plötsligt byter ton: ”Magin i svensk gammelskog. Lärkans drill. Surret av honungsbin.”

Men det är ingen slump att USA:s förra president gjorde frågan till sin. Eller att Indiens premiärminister Modi personligen går i spetsen för att få bönderna att odla bin. Pollineringspolitik hör hemma på toppnivå. Den är bokstavligen livsnödvändig, skyddar stora ekonomiska värden, inbegriper hela samhället och landskapet och har en djupt förankrad poesi. Svenskarna sjunger om ängsblommorna i sina klassiska visor och lägger dem under kudden på midsommar. Strindberg låter lien fara genom prästkragar, hundlokor och ängsnejlikor i Hemsöborna och bin och humlor flydde i svärmar för den.

Stefan Löfven är en lidelsefull naturromantiker och talar gärna om det gröna, moderatledaren en hängiven friluftsmänniska. Vem tar ledningen för en svensk pollineringspolitik?

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer