För en amerikan som Jan Stenbeck kändes Sverige rättsosäkert eftersom det på förhand är svårt att veta vad som gäller. Vilket han ville veta, bland annat för att han ofta gav sig in på stängda eller hårt reglerade marknader. Därför låg han och hans sfär närmast permanent i domstol. Stenbeck stämde konkurrenter, anställda och allra helst Skatteverket och ofta med framgång. Han blev en av huvudpersonerna i 1980- och 90-talets modernisering av Sverige och var en mycket betydelsefull person för den internationella telekommarknaden.
Nu har vi en ny amerikan i stan, Elon Musk. Efter en månads konflikt med IF Metall om kollektivavtal har Tesla stämt staten, det vill säga Transportstyrelsen samt Postnord för att de underordnat sig fackets sympatiåtgärder och blockerat Teslas post. Tesla menar att det bör vara olagligt att vägra dela ut post till enskilda och att de har rätt att få ut sina registreringsskyltar, vilket Norrköpings tingsrätt i en första omedelbar reaktion tycks hålla med om. Elon Musk hade helt rätt när han kallade Postnords vägran att distribuera för ”insane”.
Teslas två stämningar är troligen inte de sista. Konflikten med IF Metall har via sympatiåtgärder snabbt eskalerat till nivåer som bör prövas i domstol. Meningen med rätten till sympatiåtgärd var att pressa motståndaren, inte att krossa honom. För att den svenska modellen ska fungera som en tvistelösningsmekanism måste det vara balans mellan parterna. Att vara utsatt för utpressning främjar inte samförstånd.
Rätten till sympatiåtgärder är helt oreglerad i Sverige, vilket är internationellt ovanligt. När en part känner sig orättvist behandlad och går till domstol har det svenska rättsväsendet haft svårt att ha synpunkter. Man skulle kunna säga att arbetsmarknadens parter helt och hållet lever i andetro och den andan sammanfattas oftast med begreppet Den svenska modellen.
EU-domstolen har däremot haft synpunkter, kanske tydligast i målet om den lettiska byggfirman Laval som byggde en skola åt Vaxholms kommun. Laval sattes i blockad då man inte ville teckna kollektivavtal som översteg miniminivåerna för avtalsenliga bygglöner i Sverige och gick efter ett drygt halvår i konkurs. EU-domstolen dömde till Lavals fördel då man tyckte att fackets åtgärder var oproportionerliga i förhållande till konfliktens kärna.
Juridiken på EU-nivå har också uttryckt stöd för den negativa föreningsrätten. Man har rätt att organisera sig och man har rätt att låta bli. Man har rätt att teckna avtal och man har rätt att låta bli. Men med det svenska helt oreglerade tillståndet har arbetsgivarsidan i praktiken inget val. Att välja mellan att teckna avtal eller gå under är inget val, det är tvång.
IF Metall är en av Sveriges mest seriösa fackföreningar. Ingen tror att det förbundet går ut i konflikt i onödan, tvärtom har metallklubben ett välgrundat rykte om att vara en konstruktiv part på arbetsplatsen. IF Metall har också rätt att gå i konflikt med Tesla. Problemet är de oreglerade sympatiåtgärderna som i kombination med LO-ledningens lättsinniga och brutala attityd – de har sagt att de kan driva Tesla ur landet – har gjort konflikten olösbar.
Tesla är Sveriges mest sålda elbil och en av de viktigaste internationella aktörerna bakom elektrifieringen av bilparken. Om Tesla lämnar innebär det en svår förlust för alla Teslaägare och för Sveriges rykte som företagarland. Det är rimligen inte IF Metalls syfte och det är heller inte syftet med den svenska modellen. Även Sverige måste utveckla sin arbetsmarknad och ta hänsyn till att alla inte vill organisera sig på samma sätt och att kollektiva lösningar inte är optimala för alla. 35 procent av de privatanställda är inte med i facket och 20 procent av de privata arbetsgivarna är inte med i en arbetsgivarorganisation. Det bör stå dem fritt. Därför är Teslas rättsliga åtgärder välkomna. Företaget har råd att ta en konflikt med Sverige och slåss för alla arbetsgivare och arbetstagare som vill ha frihet att organisera arbetet på egen hand.
Lyssna på senaste avsnittet av Di:s ledarpodd om Tesla vs facket.
